Bli gravid - frågor och svar om befruktning

Skriv ut (ca 7 sidor)

Hur funkar egentligen menscykeln? När sker ägglossningen? Och när är spermierna som bäst? Här har vi samlat frågor och svar för dig som försöker få till en graviditet genom vaginalt samlag.

Skriv ut

Vill du veta mer om de behandlingsmetoder som finns för att få hjälp till graviditet kan du läsa mer om assisterad befruktning.  

Om menscykeln

Om menscykeln

Vad är menscykeln?

Menscykeln räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Den brukar ofta vara cirka 28 dagar, men det är olika från person till person. Allt mellan 25 dagar till 32 dagar är vanligt. Ungefär 14 dagar före mens sker ägglossningen. Det är då det finns chans till befruktning. 

Vad är regelbunden mens?

Regelbunden mens betyder att mensen kommer med jämna mellanrum, exempelvis att mensen kommer var 28:e dag. Men tiden för mens kan variera med ungefär fyra dagar för varje enskild person utan att menscykeln räknas som oregelbunden.

Hur fungerar menscykeln?

Menscykeln börjar med mensens första dag. Det är vanligt att mensblödningen varar i tre till sex dagar. När mensen är över har ett ägg börjat mogna i äggstockarna samtidigt som slemhinnan i livmodern byggs upp för att ta emot ett befruktat ägg.

Cirka två veckor före mensen sker ägglossningen. Ett moget ägg lossnar från äggstocken och glider ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. Samtidigt växer slemhinnan i livmodern och förtjockas för att kunna ta emot och ge näring till ett befruktat ägg. Om ägget inte blir befruktat kommer slemhinnan ut som en mensblödning ungefär två veckor efter ägglossningen och menscykeln börjar om.

Det är hypofysen i hjärnan som skickar ut hormoner i blodet som i sin tur påverkar äggstockarna och livmoderslemhinnan.

Går det att påverka menscykeln och antalet ägg?

Det finns hormonrubbningar som gör att det inte blir någon ägglossning. Då går det inte att bli gravid genom vaginalt samlag. Men det finns läkemedel som då kan stimulera ägglossning. Det går att påverka både menscykelns längd och ägglossningen med mediciner.

Det går inte att öka antalet ägg med medicin. Ägganlag finns med från födseln. Äggen bildas alltså inte under livet utan finns med från början.

Innebär mens alltid ägglossning?

Det kan komma mens utan att det har skett någon ägglossning veckorna innan.

För att ett ägg ska kunna lossna måste det finns tillräckligt höga nivåer av bland annat hormonet östrogen i blodet. Ibland är nivåerna för låga och då lossnar inget ägg, men slemhinnan i livmodern växer ändå. När slemhinnan blivit tillräckligt tjock lossnar den till slut av sig själv och det kommer en blödning. Blödningen kan vara lite mera långdragen än en vanlig mens.

Mens utan ägglossning är vanligt och ingenting att oroa sig för. Ägglossningarna kommer ofta glesare uppemot 40-års åldern.

Fäll ihop

Om ägglossningen

Om ägglossningen

  • Äggets väg från äggstock till livmoder

    Ägget fångas upp av äggledaren där det kan befruktas.

    Mer information
    Äggets väg från äggstock till livmoder

    Ägget bildas inuti en blåsa i äggstocken. När blåsan brister lossnar ägget och fångas upp av äggledaren (1).

    Äggblåsan bildar en gulkropp i äggstocken, som producerar hormoner. Det viktigaste heter progesteron och är ett kvinnligt hormon som får slemhinnan i livmodern att växa och bli rik på blodkärl. Om det finns sädesceller i äggledaren kan ägget befruktas (2).

    Det befruktade ägget börjar dela sig och vandrar ner genom äggledaren. Sedan fastnar det i livmoderns slemhinna för att växa och utvecklas till ett foster(3).

Hur sker ägglossningen?

Efter mensen ökar produktionen av hormon i hypofysen. Hormonet påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken.

Under tiden som ägget mognar ökar äggstockarna i sin tur tillverkningen av hormonet östrogen. Östrogen gör också att slemmet i livmoderhalsen förändras. Det blir lättare för spermierna att ta sig igenom slemmet. De får också lättare att överleva i slidan. De höga östrogennivåerna påverkar också hypofysen, som ger signal till äggstockarna att ägglossning ska ske. Signalerna skickas med hjälp av ett hormon som kallas LH.

När äggblåsan brister lossnar ägget. Äggblåsan omvandlas till ett litet organ, gulkroppen, i äggstocken. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste hormonet är gulkroppshormon som får slemhinnan i livmodern att växa till och förbereda sig för att ta emot det befruktade ägget.

Hur känns ägglossning?

En del kan ha lite ont eller obehag nertill i magen. Andra känner inget av ägglossningen. Vid ägglossning brukar slidsekretet, flytningen, vara genomskinligt, segt och trådaktigt. Ibland kommer en liten blödning. 

När sker ägglossningen?

Tiden från ägglossning till mens varierar inte så mycket mellan olika personer utan brukar vara 14 dagar. Men eftersom menscykelns längd kan variera från ungefär 25 till 32 dagar mellan olika personer, kan tiden från menscykelns början till ägglossning skilja sig ganska mycket åt. 

Vid en regelbunden menscykel på 25 dagar kommer ägglossningen att ske omkring dag 11 räknat från första mensdagen. Om menscykeln är på 30 dagar sker ägglossningen först omkring dag 16.

Det kan vara svårt att veta när ägglossningen sker, särskilt om menscykeln är oregelbunden.

Vad händer om ägget inte blir befruktat?

När ägget har lossnat från äggstocken ombildas äggblåsan till gulkroppen, som tillverkar hormoner som är viktiga för att bygga upp slemhinnan i livmodern.

Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den och mängden gulkroppshormon sjunker. Det är signalen som får slemhinnan att bli en blödning, en mens.

När är det störst chans att ägget blir befruktat?

När ägget lossnar glider det ner till livmodern via äggledaren. På vägen till livmodern kan det bli befruktat av spermier. Om ägget inte blir befruktat lever det ungefär i ett dygn efter ägglossningen. Under ägglossningen och det första dygnet efteråt är chansen som störst att ägget blir befruktat.

Ägget är befruktningsbart ett halvt till ett dygn. Men eftersom spermierna kan leva inne i slidan i flera dagar kan de vänta på ägget när det kommer. Därför kan det vara lättare att ha samlag två till tre gånger i veckan, oavsett vilken dag i menscykeln det är, än att försöka pricka in ägglossningsdagen.

Ägget har störst chans att bli befruktat om man har samlag från ungefär tre dagar före ägglossningen, till en eller två dagar efter.

Metoder för att kontrollera ägglossning

Det finns olika metoder för att försöka ta reda på när ägglossningen sker. Ingen av metoderna är exakt eller helt säker. De metoder som finns är:

Mätning av hormoner

Ett ägglossningstest mäter hormonet LH. Hormonet börjar öka i mängd en till tre dagar före ägglossningen. LH-ökningen är en signal till äggstocken att den ska släppa ifrån sig ägget. Hur pass snabbt LH-mängden i kroppen går tillbaka varierar lite från person till person.

LH utsöndras ur kroppen med urinen. Med hjälp av en speciell urinsticka går det att mäta LH-hormonet i urinen. Det är bäst att testa några dagar i rad, vid samma tidpunkt.

Ägglossningstester går att köpa på apotek. Hur testet ska användas står i ett litet häfte som finns i förpackningen.

På kvinnokliniker används tester som mäter mängden gulkroppshormon i blodet. Proven tas dag 21 och dag 23 i menscykeln och då ska värdena vara över en viss nivå för att visa att det har skett en ägglossning.

Slidsekretmetoden

Vid ägglossning ändras slidsekretet, flytningen, och blir genomskinligt och liknar rå äggvita. Sekretet är för det mesta ganska lättflytande, men precis före ägglossningen är det mera segt och trådaktigt.

Om du tar lite sekret från slidan på pekfingret och trycker fingret mot tummen och sedan försiktigt drar isär pekfingret och tummen, uppstår det en tunn slemtråd, som kan bli 3 till 6 centimeter lång innan den går av. Det här är ett tydligt tecken på att sekretet är trådaktigt som det brukar vara vid ägglossning. Vid ägglossning kan det också vara mer sekret än annars. Efter ägglossningen blir flytningen mer gulvit och inte längre genomskinlig.

Temperaturmätning

Efter ägglossning stiger oftast kroppstemperaturen med 0,3 till 0,5 grader. Temperaturhöjningen ligger kvar fram till nästa mens. Genom att mäta kroppstemperaturen på morgonen kan det märkas när det är dags för ägglossning. Det är viktigt att alltid mäta vid samma tid och med samma förutsättningar.

Att pricka in ägglossningen med hjälp av temperaturmätning kan vara svårt. Temperaturen påverkas av många andra faktorer som infektioner och stress. Dessutom är det först efter att ägget lossnat som tempen stiger och då är det ofta för sent för ägget att bli befruktat.

Fäll ihop

Om spermierna

Om spermierna

Vad är spermier?

Spermierna bildas i testiklarna som ligger i pungen. I sädeskanalerna i testiklarna finns omogna celler. De kan utvecklas till spermier med hjälp av hormonet testosteron. Spermien har ett litet huvud som innehåller de ärftliga anlagen, arvsmassan, och en lång svans som gör att den kan ta sig framåt. Spermierna bildar tillsammans med sekret och sädesvätska sperma. Vid varje sädesuttömning, ejakulation, töms flera hundra miljoner spermier ut genom urinröret i penis.

När är spermierna som bäst?

Det tar ungefär två månader för spermierna att utvecklas från omogna celler i testiklarna till befruktningsdugliga spermier. I testiklarna kan de färdiga spermierna lagras i flera veckor.

Till skillnad från äggceller nybildas spermier hela tiden. Därför behöver sädesuttömning inte passas in på samma sätt som ägglossningen.

Hur länge lever en spermie?

Spermierna, sädescellerna, är ofta befruktningsdugliga i fem dagar efter samlag. Det betyder att spermierna kan stanna kvar i slidan och befrukta ägg under flera dagar efter samlag. Men tiden kan variera något. Enstaka spermier överlever upp till sju dagar, medan andra bara klarar sig en kortare tid. Detta beror på egenskaper hos spermien, förhållandena i slidan och livmodertappens sekret.

Fäll ihop

Om befruktningen

Om befruktningen

När är det lättast med befruktning?

Det är störst chans till befruktning om man har vaginalt samlag ungefär tre dagar före ägglossning, till en eller två dagar efter. Det kan vara svårt att pricka in ägglossningen, eftersom det är svårt att veta exakt när ägglossningen sker. De som försöker få till en graviditet rekommenderas att ha samlag två till tre gånger per vecka. Spermierna kan leva under flera dygn och vänta på ägget när det kommer. Mer än åtta av tio som har regelbundna samlag för att få till en graviditet lyckas inom tolv månader.

Finns det något preparat som underlättar graviditet?

Det finns inga läkemedel eller kosttillskott som du kan äta för att underlätta befruktning. Det kan vara bra att försöka leva så sunt som möjligt och äta en varierad kost med mycket frukt och grönsaker, det gäller både dig med spermier och dig med ägg. Du bör helst också röra på dig varje dag.

För att förbättra för eventuella blivande foster rekommenderas du som har ägglossning att äta folsyra, en sorts B-vitamin. Det har ingenting med ägglossningen att göra, men brist på folsyra kan orsaka tidiga missfall och missbildningar med ryggmärgsbråck hos fostret. I Sverige får vi inte alltid i oss tillräckligt med folsyra genom maten. Därför rekommenderas extra folsyra ofta till de som försöker få till en graviditet. Mat som är särskilt rik på folsyra är till exempel mörkgröna grönsaker, alla slags bönor och ärtor, kål, frukt och bär, filmjölk och yoghurt, fullkornsprodukter och lever. Folsyra finns att köpa på som kosttillskott på apotek, och ingår också i många andra vitaminpreparat.

Vad kan man göra praktiskt för att lyckas med befruktning?

Det finns några saker du kan tänka på för att öka chanserna för graviditet. Det bästa är att ha regelbundet samliv, det vill säga att ha vaginalt samlag två tre gånger i veckan. Då är chanserna stora för befruktning inom ett år. Att ha samlag regelbundet kan också vara mindre stressande än att försöka pricka in ägglossningen, vilket är svårt.

Det är bra att inte röka och att vara måttlig när det gäller alkohol. Att ha en normal kroppsvikt, det vill säga varken vara över- eller underviktig, påverkar chanserna positivt både för spermier och för ägg.

Vid oregelbunden mens kan ägglossningstest hjälpa för att se när ägglossningen sker.

Påverkar alkohol möjligheten till graviditet?

Det är oklart hur stora mängder alkohol som påverkar möjligheten till befruktning. Men sannolikt påverkar inte en måttlig konsumtion. Det är därför bra att avstå eller vara måttlig med alkohol när du vill få till en graviditet. Det gäller både dig med ägg och dig med spermier.

Så fort befruktning sker bör du som är gravid sluta dricka alkohol. Alkohol passerar lätt över till fostret och kan under tidig graviditet orsaka skador på hjärna och nervsystem.

Vad händer efter befruktningen?

Ägget blir befruktat i äggledaren. Sen glider det ner och fastnar i livmoderns slemhinna. Direkt efter befruktningen börjar ägget att dela sig. När det fastnar i livmoderslemhinnan fortsätter celldelningen i hög hastighet.

Gulkroppen, som genom att tillverka gulkroppshormon får livmoderslemhinnan att växa, skrumpnar inte som den annars hade gjort, utan fortsätter att bilda hormon. Det får slemhinnan i livmodern att fortsätta att växa och bli rik på blodkärl.

Några dagar efter att ägget befruktats börjar det bilda ett nytt hormon, HCG. Det är det hormon som går att mäta med ett graviditetstest. HCG får gulkroppen att fortsätta tillverka gulkroppshormon och östrogen tills moderkakan har bildats och tar över tillverkningen. Allt detta bidrar till att fostret kan växa och utvecklas.

Går det att kontrollera om befruktningen lyckats?

Tre veckor efter det oskyddade vaginala samlaget går det att göra ett graviditetstest. Testet går att göra på en barnmorskemottagning, då är det oftast kostnadsfritt. Det går också att köpa ett graviditetstest till exempel på ett apotek eller i en mataffär. Graviditetstester du köper själv är lika säkra som de som görs hos barnmorskan.

Om testet visar på en graviditet kan du lita på att svaret är riktigt. Testet informerar bara om att det finns HCG i urinen. Det säger inget om hur länge graviditeten pågått och ger ingen annan information om graviditeten.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-22
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Enander,läkare, specialist i allmänmedicin, gynekologi och obstetrik, Sundsvalls sjukhus

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge