Köldskador – egenvård

Vad kan man göra själv?

Vad kan man göra själv?

  • En vuxen värmer ett barn

    Om man har förfrusit tårna kan någon annan värma dem på sin
    mage eller i armhålan.

  • En person har skyddande kläder mot kyla

    Det viktigaste man kan göra för att undvika köldskador är att klä sig ordentlig när man är ute i kyla.

Huden blir vit och kall

Om man vistas ute i stark kyla är det lätt att man råkar förfrysa sig. Oftast är det utsatta ställen som kinder, öron, näsa, fingrar och tår som skadas. När man får en köldskada blir huden till att börja med vit och kall. Man kan få en stickande smärta i huden, men känseln försvinner fort.

Titta efter vita fläckar hos varandra

Eftersom man snabbt tappar känseln i huden märker man inte alltid om man får en köldskada. Om man är fler är det därför bra att titta efter vita fläckar på varandras kinder, näsa och öron. Man kan också knipa med tårna i skorna för att kontrollera att man har känseln kvar.

Värm upp direkt men långsamt - hud mot hud

En köldskada bör värmas upp omedelbart, annars kan skadan bli allvarlig. Man ska så fort som möjligt försöka komma inomhus eller i skydd från vind och blåst, och börja en långsam uppvärmning av huden.

Det bästa är att värma hud mot hud. Man kan värma en förfrusen kind med en varm hand, och man kan värma fingrar i armhålorna under kläderna. Om man har förfrusit tårna kan någon annan värma dem på sin mage eller i armhålan.

Om man försöker skynda på uppvärmningen genom att till exempel värma med något upphettat föremål, kan huden skadas. Man ska heller aldrig massera det skadade området eller gnugga med snö eller is. Det kan göra skadan värre.

När huden värms upp blir den ofta röd, varm och lite svullen, och det kan göra rejält ont. Men det är viktigt att ändå fortsätta uppvärmningen ända tills färgen och känseln har kommit tillbaka.

Torra kläder, varm dryck och rörelse

Om man har torra extrakläder bör man byta om till dem och hålla sig i rörelse, till exempel genom att göra åkarbrasor eller pulsa i snön. Det är också bra att dricka varm dryck.

Viktigt att klä sig rätt när det är kallt

Det viktigaste man kan göra för att undvika köldskador är att klä sig ordentlig när man är ute i kyla. Löst sittande kläder i flera tunnare lager är bättre än ett tjockt lager. Det är bra om det yttersta lagret är i ett vindtätt material. Tänk också på att använda mössa.

Vind och fukt gör att man kyls ner mycket fortare. Därför är det bra om man har med sig extra sockor och vantar att byta med om man blir blöt. Man bör också tänka på att glasögon, klockor och smycken av metall, till exempel ansiktssmycken och örhängen, kan ge ytliga köldskador när det är kallt ute.

Tvätta ansiktet kvällen före

En ren och torr hud står bäst emot kyla, men man bör inte tvätta eller raka ansiktet samma morgon som man ska ut. Man kan i stället tvätta ansiktet kvällen innan. Då hinner det naturliga fettlagret som skyddar huden återbildas. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla.

Rökning, snusning och alkohol försämrar kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla.

Lätt att förfrysa sig igen

En köldskadad kroppsdel kan lätt bli köldskadad igen. Man bör därför vara extra försiktig med att utsätta huden för kyla tills skadan har läkt helt.

Kontakta alltid vården vid djupa köldskador

Man ska alltid kontakta vården så fort som möjligt om man tror att man har fått en djup köldskada, eftersom det finns en risk att huden och vävnaden får bestående skador.

Man kan misstänka att man har en djup köldskada om huden är hård, kall, vitgul eller vit med ett blåtonat, marmorliknande mönster. Det kan också vara svårt att röra på den skadade kroppsdelen. Ett annat tecken på en djup köldskada är att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 20 till 30 minuters uppvärmning.

Djupa köldskador bör bara värmas om man är säker på att den skadade kroppsdelen kan hållas varm tills man får vård. Om man inte kommer att kunna hålla kroppsdelen varm, är det bättre att låta den fortsätta att vara nedkyld. Tinas den först upp och sedan blir kall igen kan skadan bli värre.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2011-02-07
Skribent:

Elin Åkerblom, sjuksköterska, Stockholm

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Vänersborg

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg