Att operera bort prostatan vid prostatacancer – radikal prostatektomi

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Runt den övre delen av urinröret sitter en körtel, prostatan. Om man får cancer som är begränsad till enbart prostatan kan man bli opererad för att cancern inte ska sprida sig. Operationen kallas radikal prostatektomi och kan göras på två olika sätt. Antingen görs en öppen operation med ett snitt i magens nedre del eller med så kallad titthålskirurgi, med stöd av en operationsrobot.

Se film om att operera bort prostatan

Förberedelser

Före operationen blir man sövd. Därför måste man låta bli att äta eller dricka, oftast från midnatt kvällen innan operationen. Kvällen innan brukar man även få tvätta kroppen och håret med bakteriedödande medel, vilket upprepas på morgonen innan man åker iväg till sjukhuset.

Hur går behandlingen till?

Vid operationen tar läkaren bort hela prostatan och sädesblåsorna. Om operationen görs med den öppna metoden tar den en till två timmar och görs den med titthålskirurgi tar den något längre tid. Då arbetar läkaren med instrument som förs in genom små hål i bukväggen.

Det finns inga vetenskapliga studier som visar på att det skulle finnas någon skillnad i risk för framtida besvär mellan de olika operationsteknikerna.

Vad händer efteråt?

Man brukar få stanna kvar några dagar på sjukhuset och man kan ha lite ont i såret. Om man opereras med öppen teknik är sjukskrivning upp till fyra veckor vanligt, ibland längre om man har arbete med tunga lyft, eftersom sådana ska undvikas en tid efter operationen. Sjukskrivningen brukar bli kortare efter titthålskirurgi med robotteknik. Det är vanligt att man är trött den första tiden efter operationen.

Man kan få kvarstående problem med att urin läcker efter operationen, även om det är ovanligt. Om man får dessa problem så brukar läckaget vara litet och det räcker vanligen med att man använder ett så kallat droppskydd. Är urinläckaget stort, vilket är mycket ovanligt, kan en konstgjord slutarmuskel av silikon opereras in och omsluta urinröret så att man håller tätt.

Det finns även en risk för att man blir impotent efter operationen. Om läkaren kan bevara de nervtrådar som passerar prostatakörteln och som behövs för potensfunktionen ökar chansen att man får behålla förmågan till erektion, men ibland är detta inte möjligt och då är risken för impotens större.

Visa mer

Varför ges behandlingen?

Varför ges behandlingen?

Prostatan och sädesblåsorna tas bort

Om man opereras för prostatacancer tas prostatan och sädesblåsorna alltid bort för att tumören inte ska sprida sig. Ett ytterligare skäl att operera bort prostatakörteln är att undvika att tumören blir större och påverkar urinröret så att man får problem med att kissa.

Förberedelser inför operationen

Läkaren behöver veta hur man mår för att kunna bedöma om det är lämpligt med operation. Det är därför viktigt att man berättar om andra sjukdomar som man har eller har haft, och om man får någon behandling för dem. Förutom kirurgen får man ofta träffa narkosläkaren. Man får lämna blodprover och hjärtat kollas med ett EKG.

Det är även viktigt att tala om ifall man är allergisk mot något läkemedel och om man har opererats tidigare och då fick några oväntade problem. För att minska risken för infektioner får man tvätta hela kroppen och håret med ett bakteriedödande medel både kvällen innan operationen och på operationsdagens morgon.

Man vinner mycket på att sluta röka inför en operation. Såren läker snabbare, man återhämtar sig snabbare och risken minskar för till exempel infektioner i operationssåret. Om man behöver hjälp att sluta röka kan man tala med sin läkare om vilken hjälp det finns att få.

De flesta kan behandlas

Hög ålder är inget hinder för en operation. Men om man har försämrad hjärt- och lungfunktion eller någon allvarlig sjukdom tar läkaren ställning till om operation ska ske, och på vilket sätt. Det skiljer sig från fall till fall. Ibland kanske läkaren bedömer att det är mer lämpligt att man strålbehandlas än opereras eller att man inte behöver opereras alls utan kan leva med tumören om man inte har besvär av den. Man kan också bli rekommenderad strålbehandling om det finns faktorer som ger en ökad risk med operationen, till exempel kraftig övervikt.

Fäll ihop

Hur går behandlingen till?

Hur går behandlingen till?

Fasta innan narkosen

När man ska operera bort prostatan blir man sövd. Innan narkos, som sövningen kallas, måste man ha fastat, det vill säga man får inte äta eller dricka före narkosen. I förväg får man veta hur många timmar man ska fasta, oftast är det från midnatt kvällen före operationen.

Se över medicinerna

Om man använder blodförtunnande läkemedel ska man oftast inte ta dem före operationen. Blodtrycks- och hjärtmediciner brukar man kunna ta som vanligt men det finns sorter som man inte ska använda. Därför ska man alltid fråga läkaren. Om man har diabetes och behandlas med insulin eller tabletter brukar doseringen behöva ändras i samband med operationen.

Innan man blir sövd

Innan man kommer till operationsavdelningen brukar man få en lugnande spruta eller tabletter för att minska den oro man kan känna. På operationsavdelningen möter man först oftast en narkossköterska som sätter in en venkateter.

En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl med hjälp av en nål som sedan tas bort. Venkatetern får man vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen. Genom den får man dropp som innehåller en svag socker- och saltlösning. Den används också för att ge de läkemedel som behövs för narkosen.

Själva sövningen

När man sövs får man andas syrgas genom en mask som hålls framför munnen och näsan. Samtidigt sprutas läkemedel in i blodet genom venkatetern. Förutom sömnmedel får man smärtstillande och muskelavslappnande läkemedel.

När man sover och inte längre känner något stoppar läkaren eller sköterskan en slang, som kallas tub, genom munnen ner i luftstrupen. Under operationen andas man genom tuben. Det är vanligt att man efter operationen känner sig lite hes och skrovlig i halsen på grund av tuben.

När man är sövd får man även en urinkateter insatt som ska sitta kvar i cirka två veckor efter operationen innan den tas bort av en sjuksköterska. Urinkatetern sätts i penis, förbi operationsområdet och in i urinblåsan. Urinen som passerar katetern går ut i en påse som man får lära sig att byta eller tömma själv. Katetern behövs för att den nya förbindelsen mellan urinröret och urinblåsan som skapats när prostatakörteln tagits bort ska läka på ett bra sätt. Det är vanligt att det kommer lite blod i katetern, men om det kommer mycket blod ska man ta kontakt med sjukhuset där man opererades.

Öppen operation

Med den så kallade öppna tekniken görs ett snitt i magens nedre del. Vid operationen tas prostatakörteln och sädesblåsorna bort. Nära prostatan finns också två muskler som gör att man håller tätt och inte läcker urin. I samband med operationen måste ena muskeln tas bort. Eftersom man bara har en muskel kvar finns en risk att den inte håller tätt utan att man läcker urin. Nära prostatakörteln går nervtrådar som är viktiga för förmågan att få erektion. Läkaren försöker därför, om det är möjligt, undvika att skada dessa nerver eftersom det kan försämra förmågan till erektion.

Titthålsoperation

Operation med robotassisterad titthålsteknik är idag den vanligaste operationsmetoden i Sverige. Vid en titthålsoperation för läkaren in instrumentet genom små hål i bukväggen. Kirurgen håller inte i instrumenten själv utan styr dem med hand- och fotkontroller.

Innan själva operationen börjar blåser kirurgen upp buken med koldioxid. Då sover man redan så man känner inget obehag. De olika organen i buken ligger i vanliga fall tätt ihop, men när buken blåses upp med gas blir det ett bättre utrymme för kirurgen att arbeta i.

Det är vanligt att få lite ont i axlarna efter en titthålsoperation. Det beror på att en del koldioxid kan bli kvar under mellangärdet. Trycket från gasen retar nerver som får det att göra ont och smärtan känns i axlarna. Besvären brukar försvinna efter ett par dagar.

När operationen är klar

Så fort operationen är färdig och såren är täckta med förband blir man väckt. Man är fortfarande trött och slö och brukar därför sova vidare en stund på uppvakningsavdelningen innan man flyttas över till en vårdavdelning.

Nästan alla har ont efter en operation. Det är helt naturligt eftersom man ju faktiskt är nyopererad. Man har ett sår som just har sytts ihop. Smärta efter operation kan i de flesta fall behandlas med tabletter eller stolpiller. De första timmarna efter operationen kanske en spruta kan behövas som tillägg. Efter större operationer kan i stället läkemedel ges direkt i blodet med spruta eller dropp.

För- och nackdelar med operationsmetoderna

Fördelen med titthålskirurgi är att man kan få mindre ont efter operationen eftersom ärren är små. Man brukar kunna lämna sjukhuset någon dag tidigare än vid operation med öppen teknik.

Fördelen med den öppna metoden är att läkaren ser bättre under operationen och även har lättare att upptäcka eventuella problem som kan uppstå. En nackdel är att man kan få mer ont efter operationen jämfört med efter en titthålsoperation, eftersom ärret blir längre.

Efter operationen

Man brukar få stanna kvar på sjukhuset några dagar och man kan ha ont i såret. Innan man åker hem får man veta hur länge förbanden ska sitta, när man kan börja duscha och om stygnen måste tas bort hos distriktssköterskan eller om läkaren använt en tråd som försvinner av sig själv. Man brukar också få med sig ett recept på smärtstillande läkemedel om man får ont.

Katetern som man har genom urinröret ska sitta kvar upp till cirka två veckor och urinen som passerar katetern samlas upp i en påse. Blod i urinen är inte ovanligt den första tiden och det är därför viktigt att dricka ordentlig för att späda ut urinen och undvika stopp i katetern. Katetern kan ge en del obehag till exempel ömhet när man sitter. Det är viktigt att katetern är ordentligt fixerad så att ryck och drag i katetern undviks. På det sättet minskar risken för blödningar i den nya förbindelsen mellan urinblåsan och urinröret. Om ingen urin har runnit ner i påsen och det börjar ”spänna” i urinblåsan ska man kontakta sjukvården så att katetern får spolas.

Om man är opererad med öppen teknik så får man inte göra några tunga lyft under 4-6 veckor. Man kallas till regelbundna kontroller och i samband med kontrollerna får man också diskutera med sin läkare om man behöver behandling för en eventuell impotens.

Om man skulle få ont i buken eller om operationssåret gör ont, rodnar, svullnar eller blir varmt så är det tecken på en infektion. Då ska man kontakta kliniken där man blivit opererad eller vårdcentralen.

Om man har en stor tumör kan det ibland vara så att det inte går att ta bort all cancervävnad vid operationen utan lite blir kvar. Då kan man få komplettera med strålbehandling, vanligtvis inom sex månader.

Efter operationen brukar PSA-nivån i blodet användas som ett mått på om operationen lyckats. Om tumören kommer tillbaka stiger i allmänhet PSA-värdet i blodet men man kan då få antingen strålbehandling eller påbörja en hormonbehandling för att hålla tillbaka tumören. PSA är ett slags protein som bildas i prostatakörteln och om större mängder PSA finns i blodet får man ett förhöjt värde som kan vara ett tecken på att man har en tumör.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-11-22
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jan-Erik Damber, läkare, professor i urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg