Leukemi - blodcancer

Skriv ut (ca 12 sidor)

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller gör så att det går att leva ett bra liv länge.

Skriv ut

Olika former av leukemi

Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskriver vi inte i den här texten.

Akuta leukemier: ALL och AML

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är vanligare hos barn. Akut myeloisk leukemi, AML, är vanligare hos vuxna. Ju yngre du är desto större chans är det att bli av med en akut leukemi. Allra mest verksam är behandlingen för barn med ALL, där över 80 procent blir av med sjukdomen. Chansen att bli av med sjukdomen är mindre hos vuxna och minskar med stigande ålder. En orsak är att de sjuka cellerna då har en karaktär som gör dem svårare att behandla.

Här kan du läsa mer om leukemi hos barn.

Det är viktigt att få vård snabbt om du har fått en akut leukemi.

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Den vanligaste leukemiformen hos vuxna är kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Sjukdomen är också en form av lymfkörtelcancer. Sjukdomen upptäcks ofta utan att man har några symtom, till exempel i samband med en hälsokontroll. Sjukdomen går för det mesta inte att bli av med. Du får behandling när du har besvär. När du inte har besvär går du på regelbundna kontroller.

Kronisk myeloisk leukemi, KML

Kronisk myeloisk leukemi, KML, utvecklas oftast långsamt. Målet med behandlingen är att förhindra att sjukdomen övergår i mer akuta faser.  Sjukdomen går för det mesta inte att bli av med. Ofta kan man leva som vanligt, trots sjukdomen och behandlingen.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Du kan ha något eller flera av de här besvären om du har leukemi:

  • Du kan känna dig trött och andfådd.
  • Du kan ha en infektion som inte går över.
  • Du får blåmärken och har lätt för att blöda fast du inte har gjort dig illa.
  • Du har feber som inte går över.
  • Du svettas, särskilt på natten.
  • Du tappar vikt, utan att du har ändrat vanor.
  • Du har ont i leder och skelett.
  • Du har svullna lymfkörtlar.
  • Du har svullen mjälte vilket kan kännas som en tyngd i magen eller göra att du blir mätt fort när du äter.

Besvären kommer ofta hastigt om du har akut leukemi och långsammare om du har kronisk leukemi. Symtomen kan också bero på många andra saker än leukemi.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har leukemi.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du först berätta hur du mår. Sedan tittar och känner läkaren på kroppen för att upptäcka symtom som kan tyda på leukemi . Du lämnar också ett blodprov. Provsvaret kommer vanligen inom ett dygn, och är ofta tillräckligt för att säga om du har leukemi eller inte.

Leukemi utreds på specialistklinik

Om läkaren misstänker att du har leukemi får du komma till en specialistklinik, som kallas hematologklinik eller medicinklink. Vissa leukemier behöver utredas och behandlas snabbt medan det inte är lika bråttom vid andra former av sjukdomen.

Du får lämna flera olika prov

På specialistkliniken får du lämna fler blodprov. Här är exempel på andra provtagningar som du kan behöva göra.

Benmärgsprov

Ett benmärgsprov kan bekräfta om du har leukemi och ge mer detaljerad information om sjukdomen. Det är vanligt att provet tas på baksidan av höftbenet. Du får lokalbedövning. Sedan sugs några milliliter benmärg upp ur höftbenet med en nål. Det kan kännas obehagligt men går snabbt över.

Du kan stiga upp direkt efter provtagningen. Den brukar inte ge några besvär efteråt.

Ryggvätskeprov – lumbalpunktion

Ett ryggvätskeprov kan visa om sjukdomen också finns i nervsystemet. Provet tas mellan två kotor i nedre delen av ryggen med en tunn nål. Det kan kännas som ett lätt tryck men brukar inte göra så ont. Du kan få lokalbedövning om du vill. Efter provtagningen får du en liten dos cytostatika. Det är läkemedel som gör att provtagningen inte sprider leukemiceller.

Själva provtagningen tar en till fem minuter. Efteråt får du ligga och vila i mellan en halvtimme och två timmar. Du kan få huvudvärk efter undersökningen, men det är inte så vanligt.

Lymfkörtelprov

Ibland behöver läkaren ta prov från en eller flera lymfkörtlar. Då använder hen en nål för att ta ut lite vävnad som kan analyseras på laboratorium. Själva provtagningen går ganska fort. Hela undersökningen tar några minuter. Provtagningen kan kännas obehaglig men gör oftast inte ont. Du kan få lokalbedövning.

Ibland behöver en bit av lymfkörteln tas bort för att undersökas. Operationen brukar göras på en operationsavdelning. Man får oftast lokalbedövning men ibland kan man behöva bli sövd med narkos.

Standardiserat vårdförlopp vid akut myeloisk leukemi, AML

Du får gå igenom en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har akut myeloisk leukemi, AML.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Läkaren ordnar en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur vårdpersonalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett sjukdomsbesked. Ofta behöver man mycket tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning eller synnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Ofta finns också möjlighet att få tala med en kurator.  

Du kan få stöd på flera ställen

Känner du dig orolig eller har frågor och behöver prata med någon? Kontaktsjuksköterskan kan vara ett stöd för dig. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan få olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Barn känner på sig när något inte är som det ska. De kan tro att det är deras fel och skapa egna bilder av det som pågår om ingen berättar att en närstående person är sjuk. Oftast är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt i det som händer, oavsett hur gamla de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Vården är också skyldig att se till att minderåriga barn får den information och det stöd som de behöver. Personalen kan också ge stöd om du tycker att det är svårt att veta vad du ska säga till barnet.

Fäll ihop

Behandling av akuta leukemier: AML och ALL

Behandling av akuta leukemier: AML och ALL

Målet med behandlingen är att ta bort alla leukemiceller och minska risken för återfall. Behandlingen ges i flera delar som tillsammans kan ta mellan tre månader och 2,5 år. Hur lång tid det tar beror bland annat på vilken typ av akut leukemi du har.

Ibland behöver behandlingen starta innan det finns svar på alla prover. Då anpassas behandlingen när svaren är klara.

Förberedelser innan behandlingen startar

Innan behandlingen kan börja krävs en del förberedelser. Du behöver till exempel antingen en subkutan venport  eller en central venkateter, CVK. De gör det enklare att lämna prover och få behandling. De opereras in under huden på bröstkorgen och går sedan in i ett stort blodkärl.

Ditt hjärta och dina lungor undersöks för att se så att du inte har någon infektion och för att kunna anpassa den behandling du ska få. Även tänderna kan behöva undersökas för att minska risken för infektioner.

Läkemedel tar bort cancern

Det är vanligt att behandlingen inleds med höga doser cytostatika, som är en form av cellhämmande läkemedel. Cytostatikan får du i upprepade kurer. En kur ges som dropp under flera dagar. Därefter behöver du vårdas på sjukhus i väntan på att den friska benmärgen ska återhämta sig.

Det varierar hur länge man behöver vara på sjukhus, men ungefär fyra till fem veckor. Då tas ett nytt benmärgsprov som kan visa om behandlingen har tagit bort leukemicellerna och blodet återigen kan bildas som det ska. Det är möjligt att du kan skrivas ut från sjukhuset en kort tid i väntan på provsvaret.

Behandlingen behöver oftast fortsätta även om det inte längre finns några tecken på sjukdom. Syftet är att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka. Du får mer cytostatika i kurer. Kurerna varvas med uppehåll i behandlingen. Den här delen av behandlingen kan pågå från några månader till över två år. Det vanligaste är att du är på sjukhuset medan en kur pågår. Däremellan kan du vara hemma men du behöver bli inlagd på sjukhuset om du får en infektion.

Du behöver annan behandling samtidigt

Du behöver så kallad understödjande behandling för att klara den intensiva behandlingen med cytostatika. Några exempel på sådan understödjande behandling är:

  • Läkemedel som förebygger illamående och infektioner.
  • Blodtransfusioner om du har låga blodvärden.
  • Antibiotika om du får infektioner.
  • Näringsdropp om du får svårt att äta.

Besök

Veckorna efter den första, intensiva behandlingen kan kännas jobbiga. Du kan behöva blodtransfusioner nästan varje dag. Kanske behöver du vårdas i isoleringsrum för att skyddas mot infektioner.

Du som är närstående eller vän kan hälsa på även om den som är sjuk vårdas i isoleringsrum. Besöken kan göra det lättare för den som är sjuk att orka med sjukhusvistelsen. Det är viktigt att du som hälsar på följer de särskilda rutiner som gäller på sjukhuset för bland annat handhygien och mat. Vänta med besöket om du är förkyld eller har någon annan infektion.

Stamcellstransplantation

Du kan behöva en stamcellstransplantation om risken är stor att du ska få ett återfall. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Om cancern kommer tillbaka

Det kan gå att få behandling igen om sjukdomen kommer tillbaka. Vilken behandling du kan få beror bland annat på vilken typ av leukemi du har, vilken behandling du har fått tidigare och hur mycket din kropp kan orka med.

Behandling som lindrar symtomen

Det enda som kan bota akut leukemi är intensiv behandling. Men ibland är det alltför stora risker med en sådan behandling. Det beror på hur du mår och om kroppen orkar. Ibland är det bättre att avstå från den mycket krävande behandlingen och i stället få behandling som minskar sjukdomssymtomen, även om du inte kan bli av med sjukdomen. Det kallas palliativ behandling. Då kan du till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Fäll ihop

Behandling av kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Behandling av kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, kan yttra sig på olika sätt. Några personer har symtom redan när sjukdomen upptäcks. Då behövs behandling direkt. Men många är utan symtom. Då behövs ingen behandling men du får gå på regelbundna kontroller och lämna blodprover några gånger om året. På det viset kan läkaren följa hur sjukdomen utvecklas och avgöra när du behöver börja få behandling.

Cytostatika och monoklonala antikroppar

Det finns många olika läkemedel mot KLL. Det är vanligt att cytostatika kombineras med läkemedel som kallas monoklonala antikroppar. Det är en form av målriktade läkemedel. Det betyder att de söker upp och fäster sig på cancerceller så att cancercellerna bryts ner och dör. Du kan få monoklonala antikroppar som dropp eller som sprutor. Behandlingen tar inte bort sjukdomen men kan göra att du blir besvärsfri i flera år.

I början av behandlingen med monoklonala antikroppar kan du få lite feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Cytostatika kan bland annat göra så att du blir illamående. Det finns läkemedel som kan göra att du slipper biverkningar.

Du kan få infektioner efter behandling med monoklonala antikroppar, men det är ganska ovanligt och behandling finns att få.

Andra läkemedelsbehandlingar

Det finns läkemedel som innehåller små molekyler. De blockerar cancercellernas signalvägar. Behandlingen kan användas som alternativ till cytostatika. Man kan få små molekyler som enda behandling eller i kombination med till exempel monoklonala antikroppar.  

Om du får symtom igen

Du kan få behandling igen om symtomen kommer tillbaka. Kontakta en läkare så fort som möjligt om du får besvär som du tror kan ha med leukemin att göra. Det gäller både om behandlingen är avslutad och om den fortfarande pågår. Kontakta en vårdcentral om besvären kommer när det har gått lång tid efter behandlingen och du inte längre har kontakt med en särskild läkare.

Fäll ihop

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Tyrosinkinashämmare

Kronisk myeloisk leukemi, KML innebär att det har uppstått en speciell förändring i cellkärnan i celler i benmärgen. Förändringen kallas Philadelphiakromosomen. Kromosomen innehåller koden för ett protein som gör att leukemiceller kan bildas. Proteinet heter tyrosinkinas. Det kan blockeras med läkemedel som kallas  tyrosinkinashämmare, TKI. Det finns olika tyrosinkinashämmare. Du tar dem som tabletter varje dag.

Du kan behöva förberedande behandling innan du börjar ta tyrosinkinashämmare. Du kan till exempel få tabletter med mild cytostatika om du har mycket vita blodkroppar i blodet.

Behandlingen varar hela livet

Målet med behandlingen är att kraftigt minska mängden leukemiceller och att hindra sjukdomen från att övergå i en allvarligare form, som kan påminna om akut leukemi. Behandlingen med tyrosinkinashämmare innebär för de flesta att de kan leva nästan som vanligt utan besvär av sjukdomen eller behandlingen. Men man kan oftast inte sluta med behandlingen eftersom sjukdomen kan förvärras då.

Tyrosinkinashämmare kan göra att du får sänkta blodvärden, svullnader eller att du mår illa. Det finns flera olika sorters tyrosinkinashämmare och du kan därför oftast få en sort som fungerar bra för dig.

Stamcellstransplantation behövs ibland

Det är sällsynt, men ibland hjälper inte tyrosinkinashämmare. Då kan du behöva en stamcellstransplantation. Det kan göra att du blir av med cancern helt och hållet. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Då kan det vara bättre att få behandling som lindrar symtomen. Det kallas palliativ behandling. Du kan till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Behandlingen kan påverka fertiliteten, till exempel om du har fått cytostatika eller om du har fått en stamcellstransplantation. Prata med din läkare före behandlingen om du vill frysa in spermier eller träffa en gynekolog för att diskutera vilka andra möjligheter som kan finnas.

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Även om fertiliteten är nedsatt, är det bra om du skyddar dig mot graviditet medan du får behandling mot cancer eftersom behandlingen kan vara skadlig för ett foster. Efter att behandlingen är avslutad är det bra om det går en tid innan du försöker bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet. Rådgör med din läkare.

Du behöver göra uppehåll i behandlingen om du har KML och vill bli gravid. Då får du gå på tätare läkarkontroller och börja med behandlingen igen så snart det är lämpligt. Ibland går det att använda andra läkemedel under tiden. Om du har KML och vill använda dina spermier i en graviditet kan det gå utan att du behöver göra uppehåll i behandlingen. Det beror på vilken behandling du får. Rådgör med din läkare.

Rådgör också med din läkare om du har leukemi och vill amma.

Fäll ihop

Du får vara med och påverka

Du får vara med och påverka

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som blir bäst för dig.

Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du kan ha rätt till tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Det börjar bli allt vanligare att den som har en cancersjukdom får en så kallad vårdplan. Av vårdplanen ska det framgå vad som gäller för just dig, bland annat

  • syftet med den vård du får
  • vilka undersökningar och behandlingar du har gjort hittills
  • nästa steg i vården och när det ska ske
  • vad du kan göra själv för att må bättre
  • hur du får den rehabilitering du behöver
  • vem du kan kontakta om du plötsligt mår sämre eller känner dig orolig.

På webbplatsen cancercentrum.se kan du läsa mer om vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått diagnosen leukemi men känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. En ny medicinsk bedömning kallas ibland för second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Delta i studier

Det pågår mycket forskning och nya läkemedel utvecklas mot de olika typerna av leukemi. Du kan bli tillfrågad om att delta i studier. Det är alltid frivilligt att delta i studier. 

Fäll ihop

Så påverkas livet av leukemi

Så påverkas livet av leukemi

Att få leukemi innebär oftast att livet påverkas på olika sätt. Hur mycket sjukdomen förändrar vardagen beror bland annat på vilken typ av leukemi du har och vilken behandling du får.

Efter akut leukemi behövs återhämtning

Livet påverkas mycket om du får behandling mot akut leukemi. Under den första delen av behandlingen behöver du vara sjukskriven. För en del kan det fungera att börja till exempel arbeta eller studera igen på deltid medan de senare delarna av behandlingen fortfarande pågår. Men det varierar från person till person.

Det är vanligt att vara trött, ha nedsatt kondition och ökad känslighet för infektioner. Då behöver du tid för återhämtning. Ofta kan man börja leva som vanligt igen några månader efter behandlingen, med till exempel familj, arbete eller skola. Ibland tar återhämtningen längre tid, till exempel om du har fått en stamcellstransplantation.

Du går på regelbundna kontroller, kanske varje månad under den första tiden. Därefter kan du gå mer sällan. Kontrollerna fortsätter olika länge. Det beror bland annat på vilken typ av behandling du har fått.

Viktigt att träna

Det är viktigt att du tränar upp ork och kondition. Ett förslag är att börja med promenader och sådant du gör till vardags. När du blir starkare kan du fortsätta med mer intensiv fysisk träning. Gör sådant du själv tycker om och klarar av.

Kronisk leukemi påverkar livet olika

Vid kronisk leukemi kan sjukdomssymtom eller biverkningar av behandlingen göra att du inte orkar lika mycket som förut. Då kan du behöva vara sjukskriven. Men det varierar från person till person. En del kan leva som vanligt trots leukemin. Du behöver gå på regelbundna kontroller livet ut.

Till dig som är närstående

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns och visa om du är orolig och ledsen.

Du kan läsa mer i texten närstående till någon som får cancer.

Stöd för dig som är sjuk eller närstående

Via patientföreningen Blodcancerförbundet kan du komma i kontakt med andra som har erfarenhet av att vara sjuk eller närstående.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Leukemi innebär att cancer har uppstått i celler som ska bli olika blodkroppar.

Blodkropparna bildas i benmärgen

Blodkropparna bildas i den så kallade röda benmärgen, som finns inuti olika delar av skelettet. Röd benmärg finns bland annat i bröstbenet, revbenen, ryggkotorna och bäckenbenet. Varje sekund blir miljontals nya blodkroppar färdiga att skickas ut i blodomloppet.

Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter:

  • De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens alla delar.
  • De vita blodkropparna är en viktig del av immunförsvaret och skyddar mot infektioner av bakterier och virus.
  • Blodplättarna, trombocyterna, behövs för att blodet ska kunna stelna och stoppar på så sätt blödningar.

Blodkropparna utvecklas ur stamceller

Blodkropparna utvecklas ur celler som kallas stamceller. Från början har en stamcell förmågan att bilda alla typer av blodkroppar. Undan för undan mognar blodkropparna och blir alltmer specialiserade, tills de är färdiga att komma ut i blodet.

Myeloiska och lymfatiska stamceller

Stamceller som ska utvecklas till blodkroppar är antingen myeloiska eller lymfatiska.

De myeloiska stamcellerna ska mogna till olika sorters vita blodkroppar som är viktiga för till exempel försvaret mot bakterier. De ska även bli till röda blodkroppar och blodplättar.

De lymfatiska stamcellerna ska mogna till de vita blodkroppar som kallas lymfocyter. De finns både i lymfkörtlarna och i blodet och kan bland annat bilda antikroppar som hindrar virus från att angripa kroppen.

Leukemi förändrar blodbildningen

Leukemi gör att blodet inte längre kan bildas som det ska. En del av de stamceller som ska mogna till blodkroppar stannar av i utvecklingen och blir cancerceller, så kallade leukemiceller. Oftast är det blivande vita blodkroppar som i stället utvecklas till leukemiceller. De tar över utrymmet i benmärgen så att det blir brist på alla sorters blodkroppar. Leukemiceller kan sedan också komma ut i blodomloppet, och även ta sig till olika organ som lymfkörtlarna, mjälten och levern.

Fäll ihop

Vad beror leukemi på?

Vad beror leukemi på?

Orsakerna till varför man får leukemi är inte kända. Det verkar som om vissa saker ökar risken att få leukemi, till exempel radioaktiv strålning. En del blodsjukdomar eller medfödda genförändringar kan också innebära en ökad risk för leukemi.

Det är sällsynt att leukemi är ärftligt. De allra flesta med leukemi har fått sjukdomen utan att någon släkting har haft den.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-19
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helene Hallböök, läkare, specialist i blodsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala