Ändtarmscancer

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det är ovanligt att man som ung får ändtarmscancer, de flesta som får sjukdomen är över 60 år. Ju tidigare den behandlas, desto större är chansen att man blir bra.

Cancertumörer som sitter i de nedersta 15 centimeterna av tarmen kallas ändtarmscancer. Tumörer i andra delar av tjocktarmen kallas för tjocktarmscancer.

Orsaken till sjukdomen är oklar, men om det finns tjock- eller ändtarmscancer i släkten är risken större att man själv blir sjuk. En del kroniska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, ökar också risken. Om man tillhör någon av dessa riskgrupper är det viktigt att bli undersökt regelbundet.

Symtom

Symtom som kan bero på ändtarmscancer är att

  • man blöder från tarmen, vilket kan visa sig som rent blod eller blandat med avföringen
  • man bajsar oftare eller mer sällan än tidigare
  • avföringen innehåller slem eller är smalare än tidigare
  • man har svårt att bajsa och det känns som att det inte går att tömma tarmen helt
  • man är trött och får hjärtklappning, vilket kan vara tecken på blodbrist.

Behandling

Den vanligaste behandlingen är att operera bort tumören och skarva ihop ändtarmen med tjocktarmen. Man kan även behöva strålbehandling och ibland får man cellhämmande läkemedel, cytostatika.

Ibland är det nödvändigt att göra en stomioperation, som resulterar i att tarmen mynnar ut i ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har cancer i ändtarmen kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man har blod blandat med avföringen ska man söka vård på en vårdcentral.

Visa mer

Vad är ändtarmscancer?

Vad är ändtarmscancer?

Ändtarmen är en del av mag-tarmkanalen

Ändtarmen är en del av den fem till sju meter långa mag-tarmkanalen, som börjar med munnen och avslutas med ändtarmen och analkanalen.

Ändtarmen har en viktig uppgift när man ska tömma tarmen. Runt ändtarmsöppningen sitter ringmuskler som gör att man håller tätt. När avföring når slutet av ändtarmen känner nerver av det. Om man inte vill tömma, dras ringmusklerna samman ännu mer. När man ska tömma slappnar ringmusklerna av, samtidigt som man krystar ut avföringen. Vanligtvis är ändtarmen tom, eftersom avföringen lagras högre upp i tjocktarmen.

Ändtarmen täcks av en slemhinna. Den har till uppgift att bilda slem som fungerar som smörjmedel för avföringen.

De nedersta 15 centimeterna av tjocktarmen kallas för ändtarm. Bakom ändtarmen finns svanskotan och bäckenbenet. Framför finns slidan hos kvinnor och prostatan hos män.

Ändtarmscancer uppstår i slemhinnan

Ändtarmscancer innebär att man har fått en onormal celltillväxt i slemhinnan. Det börjar med att slemhinnans celler förändras, vilket är ett slags förstadium till cancer. Så småningom kan det bildas en utväxt i slemhinnan, en polyp. Polypen kan sedan växa och utvecklas till en cancertumör.

Cancertumörer som sitter i de nedersta 15 centimeterna av tarmen kallas ändtarmscancer. Tumörer i andra delar av tjocktarmen kallas för tjocktarmscancer.

Lymf- och blodkärl sprider cancer

Ibland växer tumören bara på den plats där den startade. Men den kan också sprida sig genom lymf- eller blodkärl till andra delar av kroppen, till exempel levern eller lungorna. När ursprungstumören sprider sig och skapar fler tumörer kallas det metastaser eller dottertumörer.

Något vanligare hos män

Tillsammans tillhör tjock- och ändtarmscancer de vanligaste cancerformerna i Sverige. Runt
2 000 personer får ändtarmscancer varje år. Symtomen visar sig ofta tidigt och de flesta har stora chanser att bli botade ifall man snabbt kontaktar vården.

Ändtarmscancer är något vanligare hos män. Oftast är man mellan 70 och 75 år när man blir sjuk, medan det är mycket ovanligt bland personer som är yngre än 40.

Analcancer - en ovanlig cancerform

I vissa fall utgår tumören från celler i analkanalen och sitter då i närheten av ringmusklerna. Det kallas analcancer eller cancer i ändtarmsöppningen och är en helt annan typ av cancer. Symtomen liknar dem vid ändtarmscancer, men eftersom tumören sitter längre ner kan man ibland känna den som en förhårdnad i ändtarmsöppningen. Det kan även göra ont, exempelvis när man bajsar.

Behandling mot analcancer brukar starta med strålbehandling och cytostatika, vilket oftast räcker. Om tumören ändå finns kvar eller återkommer blir man opererad.

Fäll ihop

Vad beror ändtarmscancer på?

Vad beror ändtarmscancer på?

Hur cancer uppstår 

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig och blir till två celler. Då har en exakt kopia av den första cellen skapats.

Ibland uppstår skador vid celldelningen. Oftast klarar cellens arvsmassa, DNA, av att reparera skadan. Men någon gång kan cellen få en skada som den inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Läs mer: Vad är cancer?

Tarmsjukdomar och arvsanlag

Orsaken till ändtarmscancer är oklar, men det finns två riskgrupper som löper en högre risk att få sjukdomen:

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för ändtarmscancer?

Hur kan man minska risken för ändtarmscancer?

Motion och rökning påverkar

Att motionera regelbundet minskar risken för ändtarmscancer. Minst en halvtimmes aktivitet om dagen, till exempel en rask promenad eller en cykeltur, har en förebyggande effekt.

Att inte röka är det enskilt bästa man kan göra för att minska risken att få cancer. Det gäller även ändtarmscancer. Risken för ändtarmscancer ökar något om man röker.

Vad man äter spelar troligen en viss roll för uppkomsten av ändtarmscancer. Frukt och grönsaker anses ha en skyddande effekt mot cancer.

Riskgrupper undersöks regelbundet

Om man tillhör någon av riskgrupperna, det vill säga om man har vissa tarmsjukdomar eller tjocktarms- eller ändtarmscancer i släkten, är det viktigt att man låter undersöka sig regelbundet. Får man polyper i tarmen ska de tas bort, även om de är godartade, eftersom de med tiden kan utvecklas till cancertumörer. I vissa fall kan tjocktarmen och ändtarmen opereras bort i förebyggande syfte om man tillhör riskgrupperna eller redan har förstadier till cancer.

Genom screening kan cancer hittas tidigt

Ju tidigare ändtarmscancer upptäcks, desto bättre är förutsättningarna för att man kan bli botad. I vissa landsting finns screeningprogram för tarmcancer och det håller på att införas i fler. Screening innebär att alla mellan 60 och 74 år kallas vartannat år och genom ett avföringsprov undersöks om man har blod i avföringen.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanliga symtom som kan bero på ändtarmscancer:

  • Det blöder från tarmen. Det kan visa sig som rent blod eller vara blandat med avföringen.
  • Man bajsar oftare eller mer sällan än tidigare.
  • Avföringen innehåller slem eller är smalare än tidigare.
  • Man får svårt att bajsa och det känns som att man inte lyckas tömma tarmen helt.
  • Man blir trött och får hjärtklappning, vilket kan vara tecken på blodbrist.

Oftast beror ovanstående symtom på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen. Blod i avföringen kan även bero på hemorrojder och ändrade avföringsvanor på att man börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad. Men man ska alltid kontakta vården för att bli undersökt.

Mer ovanliga symtom

Mer ovanliga symtom är att man känner sig allmänt trött, tappar aptiten eller har smärtor i magen eller ändtarmen. Sitter tumören långt ner kan man i sällsynta fall känna en knöl i ändtarmsöppningen.

Även om det är mycket ovanligt vid ändtarmscancer kan man plötsligt få stopp i tarmen, så kallat tarmvred, på grund av en tumör. Då gör det mycket ont och magen blir utspänd samtidigt som man kräks. Om det händer bör man söka vård så fort som möjligt på närmaste sjukhus.

Ibland får man inga symtom

I vissa fall ger tumören inga tydliga symtom. Då kan det ta längre tid innan sjukdomen upptäcks. Därför kan det vara bra att ibland titta på sin egen avföring eller på toalettpappret för att se om avföringen innehåller blod.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har cancer i ändtarmen kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man har blod blandat med avföringen ska man söka vård på en vårdcentral.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Blodprov och avföringsprov

Man får inledningsvis genomgå en kroppsundersökning där läkaren bland annat känner på magen, lymfkörtlarna och i ändtarmen. Sedan brukar man få lämna ett blodprov och ett avföringsprov. Avföringen undersöks för att se om man har blod i avföringen.

Tarmen undersöks

Om läkaren misstänker att man har tarmcancer brukar man bli undersökt med ett sigmoideoskop, rektoskop eller koloskop. Det är instrument som gör att läkaren kan se upp i tarmen, titta på slemhinnan och ta prover. Instrumenten är drygt en centimeter tjocka och förs in genom ändtarmsöppningen med hjälp av lite glidgelé. De har olika fördelar och når olika långt upp i tarmen, därför kan flera instrument behöva användas.

En undersökning tar från 10 minuter upp till 45 minuter. Man är vaken och ofta ligger man på ena sidan. Det kan göra ont och om man vill kan man få smärtstillande läkemedel eller lokalbedövning.

Tumören undersöks i mikroskop

Om läkaren hittar en tumör måste den undersökas i mikroskop, bland annat för att läkaren säkert ska veta om det är en godartad tumör eller en cancertumör. Om tumören är liten och sitter lättåtkomligt tas hela bort, annars tar läkaren ett litet prov av tumören. Det görs med en smal tång eller något av instrumenten. Provet skickas sedan till ett laboratorium. Det brukar ta runt en vecka innan man får svar.

Magnetkamera och datortomografi

För att behandlingen ska bli så bra som möjligt måste läkaren veta hur tumören sitter och om den har spridit sig till levern, lungorna eller resten av buken. Man brukar undersökas med magnetkamera eller datortomografi, som båda ger detaljerade bilder av kroppens inre från olika vinklar. Ibland röntgas också tjocktarmen för att läkarna ska kunna utesluta att tumörer finns även där.

När man undersöks med magnetkamera och datortomografi ligger man på rygg på en brits som skjuts in i en tunnel. En undersökning tar ungefär 40 minuter.

Ultraljud

Små tumörer som eventuellt kan opereras via ändtarmen brukar undersökas med ultraljud. Då ligger man på ena sidan medan en liten plastkon förs in i ändtarmen. Undersökningen tar ungefär tio minuter. Det brukar inte göra ont, men kan kännas lite obehagligt.

Behandlingen startar efter undersökningarna

När diagnosen är ställd bör behandlingen komma igång så snart som möjligt. I praktiken handlar det om ungefär en månad innan alla undersökningar är klara och behandlingen kan börja. Ibland behöver man vara sjukskriven medan man väntar.

Ny medicinsk bedömning

Om du har fått diagnosen ändtarmscancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig, kan du få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Vanligt men ändå skrämmande

Varje dag får över 100 människor i Sverige ett cancerbesked. För en del innebär ordet cancer samma sak som döden, trots att de flesta som får cancer blir friska. Nya behandlingsmetoder utvecklas hela tiden, och även om inte alla blir helt friska så finns det goda möjligheter att leva med sjukdomen under en lång tid.

Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal efter att man fått ett cancerbesked. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sagts. Om man inte är svensktalande har man rätt att få information på sitt eget språk.

Hjälp finns både inom och utom vården

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, inte bara för den som är sjuk utan också för många runt omkring. Om man behöver prata med någon kan man få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända. Nästan alla sjukhus har särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan stötta.

Läs mer: Hjälp och stöd vid cancer

Fäll ihop

Behandling

Behandling

  • Bild på stomi

    Stomi innebär att tarmen mynnar ut i en öppning i magen.

Olika typer av behandling

Den viktigaste behandlingsformen är att operera bort tumören. Många gånger får man också strålbehandling före operationen. Ibland får man också behandling med cellhämmande medel, cytostatika, före eller efter operationen. I dag botas mer än hälften av dem som får ändtarmscancer.

Viktiga beslut om behandlingen tas gemensamt av läkare från flera olika specialistområden. De träffas regelbundet och diskuterar vilken operation man ska få och om man ska få strålbehandling eller cytostatika före operationen. Efter operationen träffas läkarna igen för att studera tumören och avgöra om man behöver cytostatikabehandling.

Förberedelser inför operationen

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt när det är dags att opereras. Man kan försöka vila ordentligt. Om man har någon annan sjukdom kan man behöva ändra sin medicinering eller annan behandling.

Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, man återhämtar sig snabbare och risken minskar för infektioner i operationssåret och lunginflammation.

Före operationen får man oftast rensa tarmen med lavemang. Man får också antibiotika för att minska risken för infektioner. Eftersom stora operationer ökar risken för blodproppar får man även medicin mot det före operationen. En narkosläkare går igenom hur man ska sövas och vilken smärtlindring som behövs.

Delar av ändtarmen opereras bort

Oftast opereras hela eller delar av ändtarmen bort genom ett snitt i magen. Läkaren tar också bort lymfkörtlar och fett runt tumören. Sedan kopplas tjocktarmen ihop med nedersta delen av ändtarmen.

Om tumören är liten, och inte har vuxit igenom tarmväggen, kan den tas bort genom ändtarmsöppningen i stället. Även en bit frisk tarm intill tumören tas då bort för att kunna undersökas. Detta är en mycket mindre operation, men man får ändå bedövning eller blir sövd.

Det som tas bort under operationen undersöks senare med mikroskop på ett laboratorium. Det brukar ta två till tre veckor innan svaret kommer. Då kan läkarna avgöra om man behöver opereras igen eller få annan behandling.

Efter operationen

Om man har blivit opererad genom magen brukar man få stanna på sjukhuset en till två veckor. Man brukar behöva vara sjukskriven mellan en och två månader.

Har man opererats genom ändtarmsöppningen brukar det räcka att stanna på sjukhuset i ett till två dygn. Sedan brukar man vara sjukskriven cirka två veckor.

Ibland behövs en stomioperation

Det är vanligt att man får en tillfällig eller permanent stomi när man opereras för ändtarmscancer. Läkaren öppnar upp för stomin i samband med operationen. En stomi innebär att man får en bit av tarmen utlagd genom en öppning i magen. Runt tarmen sätts en platta och på plattan fästs en stomipåse där avföringen samlas.

En tillfällig stomi får man för att den nya kopplingen mellan tarmarna ska hinna läka innan avföringen passerar. Den brukar tas bort efter tre till sex månader.

Ibland behöver man en permanent stomi. Det beror på att det inte har gått att skarva ihop tarmarna eller på att man har fått både hela ändtarmen och ringmusklerna borttagna.

Innan operationen är det viktigt att man diskuterar olika alternativ med sin läkare. Även om det går att sy ihop tarmändarna kan det ibland innebära risk för avföringsläckage. Då kan det vara tryggare med en permanent stomi.

Strålbehandling

Det är vanligt att man får strålbehandling före operationen för att minska risken för återfall. Strålningen brukar man få antingen under en vecka eller under fem till sex veckor. Den längre behandlingen brukar ges ihop med cytostatika.

Man får inte strålbehandling om risken för återfall är väldigt liten, eftersom strålningen kan ge biverkningar. Man kan få svårare att hålla tätt och det finns också en mycket liten risk för nervskador.

Behandling med cytostatika

Om cancern har spridit sig till närliggande lymfkörtlar eller visar andra tecken på att risken för spridning är hög kan man få cytostatikabehandling. Det får man ofta under sex månader efter operationen.

Vid tjocktarmscancer vet läkarna säkert att behandling med cytostatika efter operationen minskar risken för återfall. Det är fortfarande osäkert om samma sak gäller för ändtarmscancer och därför varierar rutinerna mellan sjukhus.

Cytostatika kan ge biverkningar, särskilt om man får mer än en sort, så det vägs också in i bedömningen. Biverkningar kan vara illamående, sköra slemhinnor och trötthet. Man kan även få domningar i fingrar och tår. Det är däremot ovanligt att de cytostatika man får vid ändtarmscancer ger håravfall.

Kontroller efter behandling

Efter operationen brukar man gå på läkarkontroller i cirka fem år. Även om man går på kontroller bör man kontakta sin läkare om man får oväntade symtom från tarmen eller andra symtom som inte har en uppenbar förklaring, till exempel blödningar från tarmen eller smärtor i magen eller bäckenet.

Om cancern kommer tillbaka

Ibland kommer cancern tillbaka. Då har enstaka tumörceller blivit kvar och börjat växa igen. Cellerna kan sprida sig via blodet eller lymfan och bilda metastaser i till exempel levern eller lungorna. Ett återfall i eller runt ändtarmen är däremot ovanligt tack vare dagens förbättrade behandling.

Om återfallet kan stoppas beror på hur stor tumören är, hur mycket den har spridit sig och om den går att operera bort.

Behandling vid återfall

Läkarna bedömer först om det är möjligt att operera bort den nya tumören. Det beror dels på hur stor tumören är och hur mycket den har spridit sig, dels på vilka risker det finns med en ny operation.

Ibland är cytostatikabehandling det bästa alternativet. Även om det inte går att bota cancern kan cytostatika få tumören att krympa eller växa långsammare. Även om cytostatika ger biverkningar kan det också göra att man mår bättre och framför allt att man kan leva längre med sjukdomen.

Ett annat alternativ är strålbehandling som också kan göra tumören mindre och minska symtomen.

Ytterligare ett alternativ är att först börja med cytostatika eller strålbehandling för att se om tumören kan krympas så mycket att den går att operera bort. Ibland får man både cytostatika och strålbehandling samtidigt.

Symtomen kan lindras

Om man inte kan opereras kan ändå symtomen lindras. Utöver cytostatika och strålbehandling kan man få smärtstillande mediciner eller andra läkemedel beroende på vilka symtom man har.

Ibland innebär ett återfall att man får problem med tarmen eller får svårt att äta tillräckligt. Då kan man behöva kosttillägg. En dietist kan hjälpa till med kostrådgivning. Om kroppen inte får tillräckligt med näring kan man få vätske- och näringstillförsel genom dropp.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Problem efter operationen 

Alla tarmoperationer innebär en viss risk för infektioner. Ytliga sårinfektioner brukar läka utan större problem. Djupare infektioner i magen eller där tarmändarna har sytts ihop kan leda till att man behöver opereras igen, eller att var måste tömmas ut genom en tunn slang. Ibland behöver man en stomi trots att det inte var planerat från början.

Större operationer medför en viss risk för blodproppar och därför får man alltid medicin som motverkar blodproppar också under månaden efter operationen.

Om man behöver en permanent stomi

Det kan kännas nedslående att få veta att man måste ha en stomi för alltid, även om operationen gjort att man klarat av cancern och blivit frisk. Men på de flesta sätt kan man fortsätta att leva som vanligt. Det är inget som hindrar att man badar, motionerar eller reser utomlands.

I dag finns mycket bra stomiförband som minskar risken för läckage och lukt. Det finns specialutbildade sjuksköterskor, så kallade stomiterapeuter, som kan svara på frågor om stomiförband och göra övergången till det nya livet lättare.

Läs mer: Leif har en stomi

Fäll ihop

Hur påverkas livet av ändtarmscancer?

Hur påverkas livet av ändtarmscancer?

Tarmbesvär 

Även om man inte har fått en stomi brukar det ta ett tag innan tarmen fungerar som den ska efter operationen. Om man har fått strålbehandling före operationen ökar risken för besvär. Man kan få olika problem:

  • Man kan läcka avföring och få svårt att hålla tätt från gaser.
  • Man kan få svårare att hinna till toaletten i tid.
  • När man bajsat kan man behöva gå på toaletten igen redan inom en timme.
  • Man kan få svårare att bajsa och behöver sitta länge på toaletten.

Oftast blir det bättre med tiden, men ibland tar det upp till ett år eller mer. Om man har lös avföring kan det bli bättre om man undviker fet mat och äter mycket fibrer. Man kan också testa receptfria fibertillskott. Det finns även läkemedel som gör avföringen fastare.

Via sin läkare eller stomimottagning kan man få kontakt med en dietist som kan ge råd. Om man har stora problem med tarmen bör man kontakta den läkare eller klinik som har utfört operationen.

Sexlivet kan påverkas

Andra biverkningar efter operationen kan vara att man får svårt att kissa eller får sexuella problem. Om man har fått strålbehandling ökar risken för besvär. Kvinnor kan få problem med smärtor vid samlag, medan män kan få svårt att få stånd eller utlösning. Ibland går besvären över av sig själv, men man kan också behöva behandling. Man ska inte dra sig för att ta upp sådana problem med läkaren, eftersom det finns hjälp att få.

En stomi innebär inga direkta hinder för sexlivet, men innan man har vant sig kan det vara svårt att slappna av och njuta som tidigare.

Läs mer: Cancer och sexualitet

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-12-19
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bengt Glimelius, cancerläkare, enheten för onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge