Äggstockscancer

Skriv ut (ca 12 sidor)

Äggstockscancer kallas också ovarialcancer. Sjukdomen innebär att en cancertumör har bildats på en äggstock. De flesta som får äggstockscancer är 60 till 70 år. Risken att få sjukdomen är större om en släkting har haft den.

Skriv ut

Det är vanligt att äggstockscancer upptäcks när den redan har spridit sig. Då kan det vara svårt att bli av med sjukdomen, men det finns behandlingar som gör att man kan leva ett bra liv länge med äggstockscancer.

Äggstockscancer är ovanligt i Sverige. Drygt 600 kvinnor får sjukdomen varje år.

Symtom

Symtom

Symtomen vid äggstockscancer är ofta otydliga. Diffus magvärk och en känsla av svullnad i magen kan vara första tecknet. Andra symtom kan vara att du behöver kissa ofta, att det trycker mot ändtarmen, förändrade flytningar från underlivet, en knöl eller ojämnhet i magen, eller att du känner dig mycket trött och går ned mycket i vikt.

Symtomen behöver inte betyda att du har cancer. De kan också bero på till exempel ofarliga cystor på äggstockarna, muskelknutor eller någon annan sjukdom.

Fäll ihop

När ska du söka vård?

När ska du söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog, så att du kan bli undersökt, om du får symtom som du tror kan bero på äggstockscancer.

Du kan söka vård i hela landet, på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär. Därefter kan läkaren vilja titta och känna på dig. Det kan bland annat innebära att läkaren känner efter förstorade lymfkörtlar på olika ställen på kroppen och trycker på olika sätt på din mage. Ibland kan läkaren också känna igenom dina bröst för att utesluta att det är bröstcancer som har spridit sig och orsakat symtom i magen.

För att läkaren ska kunna känna och titta på äggstockarna, livmodern och äggledarna behöver du göra en gynekologisk undersökning och ett vaginalt ultraljud. Ultraljudsundersökningen sker med ett smalt instrument som läkaren för in i slidan. Det ska inte göra ont.

Läkaren kan också behöva undersöka dig via ändtarmen genom att föra in ett finger där. På det sättet kan läkaren känna om något trycker mot ändtarmen.

Blodprov kan hjälpa till att ställa diagnos

Du får lämna blodprov som mäter mängden av ämnen som kroppen överproducerar om man har till exempel äggstockscancer. Sådana ämnen kallas tumörmarkörer. Det kan finnas mycket tumörmarkörer i kroppen även vid andra sjukdomar. Därför kan läkaren inte säga om du har cancer enbart genom att mäta tumörmarkörer. Däremot kan provet hjälpa läkaren att ställa diagnos. Det är också bra att veta hur mycket tumörmarkörer som finns om det skulle visa sig att du har äggstockscancer. Läkaren kan då jämföra hur mängden förändras när du får behandling. På det sättet kan du få den behandling mot äggstockscancer som passar dig bäst.

Ibland behövs fler bildundersökningar

Kanske behöver du gå igenom någon mer bildundersökning förutom ultraljudsundersökningen. Exempel på bildundersökning kan vara datortomografi eller undersökning med magnetkamera.

Bara operation kan ge säker diagnos

När du har gjort de undersökningar som beskrivits kan läkaren ofta ganska säkert säga om du har cancer eller inte. Men du behöver bli opererad för att läkaren ska bli helt säker. Du kan bli opererad med titthålskirurgi, så kallad laparoskopi, eller genom ett snitt nedanför naveln. Om du är i barnafödande ålder och allt verkar se bra ut i övrigt, behöver du ofta bara ta bort den misstänkta äggstocken. Om du har passerat klimakteriet tar läkaren oftast bort även den andra äggstocken, äggledarna och livmodern, även om de inte verkar innehålla cancerceller. Det som tas bort analyseras under mikroskop.

Du är sövd med narkos under operationen. Efteråt får du stanna på sjukhuset i 4–5 dagar. Om du har gjort en titthålsoperation kan du ofta gå hem samma dag.

Ibland behöver den undersökande operationen bli mer omfattande. Läs vidare under kapitlet om behandlingar.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Varje dag får över 100 människor i Sverige beskedet att de har cancer. Många av dem kommer att bli friska igen. Även om cancern inte går att bli fri ifrån, finns ofta goda möjligheter att leva väl med sjukdomen under en lång tid. Nya behandlingsmetoder utvecklas hela tiden.

Att få veta att man har cancer kan ändå komma som en chock. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal. Om du har någon närstående kan det vara bra att den personen är med vid de samtalen. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en tolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Du kan få hjälp på flera håll

Beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen innebär ofta stora förändringar i tillvaron för den som är sjuk, och kanske också för människor runt omkring. Om du behöver prata med någon kan du få hjälp av någon av de patientföreningar som finns. Du kan också kontakta Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Nästan alla sjukhus har särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan stötta.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Om du har barn

Om du har minderåriga barn som bor hemma, är vården skyldig att se till att de får den information och det stöd som de behöver. Vill du berätta själv för barnen, kan du få hjälp med vad du ska säga och hur det kan gå till. Ofta är det bra att göra barnen så delaktiga som möjligt även om du inte måste berätta allt.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Det är inte alltid lätt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt. Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns och visa hur orolig och ledsen du är.

Om du är närstående och behöver stödjande samtal, kan du få hjälp av en kontaktsjuksköterska eller en kurator på sjukhuset.

Fäll ihop

Behandlingar

Behandlingar

Behandling med operation

Även om du har äggstockscancer i ett tidigt stadium, är det vanligt att du behöver ta bort också den andra äggstocken, äggledarna och livmodern, om det inte gjordes redan vid den första, undersökande operationen. Kanske behöver kirurgen också ta bort en del av bukhinnan och närliggande lymfkörtlar.

Du är sövd med narkos under operationen.

Ibland behöver du göra en större operation

Om cancern upptäcks när den har spridit sig mer behöver du göra en större operation. Det är bra om så mycket synlig cancer som möjligt kan tas bort vid samma tillfälle. Det ökar chansen att du ska bli av med sjukdomen eller att behandling kan bromsa den. Om det finns synlig och spridd cancer kan den tas bort den redan vid den första, undersökande operationen.

Vid en större operation kan ibland en del av tarmen behöva tas bort. 

Det är viktigt att du i förväg får diskutera med läkaren vad en operation kan innebära.

Du får stanna på sjukhuset några dagar

Efter operationen får du stanna kvar på sjukhuset i upp till en vecka. Operationssåret läker efter en månad. Under den tiden ska du undvika tunga lyft.

Biverkningar av operationen

När äggstockarna och livmodern tagits bort kommer du i klimakteriet, om du inte redan har gått igenom det, och du kan inte längre bli gravid.

Om en del av tarmen tagits bort, kanske du behöver stomi. Det innebär att tarmen leds ut genom ett hål på magen där avföringen samlas i en stomipåse. Du får träffa en specialistsjuksköterska som lär dig att sköta stomin.

Sluta röka inför operationen

Om du röker är vinsterna många med att göra ett uppehåll före och efter en operation. Såren läker bättre och det minskar risken för infektioner. Dessutom återhämtar du dig snabbare efter operationen. Om du kan, bör du helst sluta röka åtta veckor före och efter operationen. Prata med din läkare om du behöver hjälp och stöd.

Behandling med cellhämmande läkemedel

Ibland räcker det med operation som behandling vid äggstockscancer, men ofta behöver man mer behandling. Det vanligaste är läkemedel som bromsar cellens delning. De kallas cytostatika, eller cellhämmande läkemedel. Ofta får man dropp i blodet med olika cellhämmande läkemedel.

Ibland kan man behöva bli opererad ytterligare en gång innan behandlingen med cellhämmande läkemedel kan börja. Så kan det vara om läkaren inte kunde ta bort hela cancertumören vid den första operationen.

Om du har en cancertumör som inte går att ta bort direkt kan du få cellhämmande läkemedel först. Då kan cancertumören krympa så att den till sist går att operera.

Biverkningar av cellhämmande läkemedel

Tidigare var det vanligt att må illa och kräkas av cellhämmande läkemedel. Så är det oftast inte längre, eftersom det finns bra motmedel.

Vissa läkemedel kan göra så att du tappar håret. Det växer ut igen när behandlingen är klar. Under tiden kan du få en peruk utprovad.

Behandlingen kan göra att du blir känslig för infektioner. En del cellhämmande läkemedel kan göra så att det sticker och domnar i dina händer och fötter. Säg till om det blir så för dig. Då kan läkaren justera mängden läkemedel. Det kan lindra.

Behandling med antikroppar

Antikroppar kan ibland användas som så kallade målriktade läkemedel. De gör så att cancertumören inte kan bilda nya blodkärl som den behöver för att kunna växa och utvecklas. Antikroppar kan du få tillsammans med cellhämmande läkemedel som dropp i blodet.

Fäll ihop

Efter behandlingen

Efter behandlingen

När behandlingen är avslutad får du gå på flera kontroller. De är till för att undersöka hur du mår, om du har några biverkningar av behandlingen och för att upptäcka tidigt om sjukdomen har kommit tillbaka. Under ett kontrollbesök gör läkaren en gynekologisk undersökning med ultraljud. Ibland får du också lämna blodprover och gå igenom ytterligare någon bildundersökning, till exempel lungröntgen eller datortomografi.

Om du blir sjuk igen

Om cancern kommer tillbaka kan behandlingen se mycket olika ut. Det beror på vilken sorts tumör det är, var i kroppen den sitter, hur mycket den har spridit sig och hur du mår i övrigt. Ofta kan du få cellhämmande läkemedel och antikroppar men kanske får du prova andra sorter än när du hade sjukdomen första gången.

Hormonbehandling kan också fungera bra mot tumörer i äggstockarna och om cancern har spridit sig. Då får du hormonet progesteron, som också kallas gulkroppshormon. Behandlingen får du som tabletter eller ibland som sprutor. Om du har någon mer sjukdom kan hormonbehandling vara ett bättre alternativ än att opereras och få cellhämmande läkemedel.

Om du inte blir av med cancern

Det är inte alltid medicinerna kan ta bort cancern. Men även om du inte blir helt frisk går det idag att leva länge med cancer. Det finns behandling som kan sakta ner sjukdomen och som kan lindra symtom under lång tid. Sådan behandling kallas palliativ vård.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Tänk igenom vad som är viktigt för dig. Om du till exempel vill behålla möjligheten att bli gravid, kan det ha betydelse för vilken behandling du kan få.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Av den ska det framgå vad som gäller för just dig, bland annat:

  • syftet med vården
  • undersökningar och behandlingar du hittills har gjort
  • nästa steg i vården och när det ska ske
  • vad du kan göra själv för att må bättre
  • hur du får den rehabilitering du behöver
  • vart du kan vända dig om du plötsligt mår sämre eller känner dig orolig.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken behandling som är bäst för dig. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning. Fråga din läkare om du vill veta mer.

Fäll ihop

Vad beror äggstockscancer på?

Vad beror äggstockscancer på?

Ingen vet riktigt varför äggstockscancer uppstår. Men antalet ägglossningar har betydelse. Ju färre ägglossningar du har haft i livet desto mindre är risken att få äggstockscancer. Du har inte ägglossning om du är gravid, ammar eller använder preventivmedel med två sorters hormoner. Exempel på ett sådant preventivmedel är kombinerade p-piller.

Risken för äggstockscancer är också mindre om du är steriliserad, eller om äggledarna eller livmodern har tagits bort. Varför det är så är inte helt klart. Det kan bero på att en del äggstockscancer egentligen inte börjar i äggstockarna, utan i äggledarna eller livmodern.

Ärftlighet ökar risken

Det finns flera saker som kan öka risken att få äggstockscancer. Den största risken är om fler i din släkt har haft sjukdomen. Då kan det bero på att det finns en dna-förändring som är ärftlig. Det betyder att förändringen kan föras över från föräldrar till barn. Hos kvinnor kan förändringen orsaka bröstcancer eller cancer i äggstockarna. Var tionde person som får äggstockscancer har fått sjukdomen på det sättet.

Om man får ärftlig äggstockscancer brukar man insjukna runt 50-årsåldern. Äggstockscancer som inte är ärftlig får man ofta efter 60 års ålder.

Om du bär på dna-förändringen är risken hög för att du ska få äggstocks- eller bröstcancer. Ta kontakt med en cancergenetisk mottagning om flera i din släkt har haft äggstockscancer. Cancergenetiska mottagningar finns vid varje universitetsklinik. Där kan du få gå igenom en utredning som visar om du bär på dna-förändringen. Även män kan föra över dna-förändringen till nästa generation, men blir inte själva sjuka. Därför måste släktingar både på mammas och pappas sida finnas med i utredningen om ärftlig äggstockscancer.

Om det visar sig att du bär på dna-förändringen behöver du gå på årliga kontroller.

Reportage om risken för ärftlig cancer: "Först tänkte jag att det inte var sant."

Operation i förebyggande syfte

Även om äggstockarna är friska kan du få ta bort dem om du har ärvt dna-förändringen som kan ge äggstockscancer. Innan du bestämmer dig för en operation, kan du behöva planera för sådant som du tidigare inte har tänkt så noga på, som att bli gravid. Vill du föda barn, kan du göra det först och operera bort äggstockarna senare.

Att få äggstockarna bortopererade skyddar inte helt mot cancer. Cancertumörer kan börja växa i andra delar av bukhinnan. Men det är ovanligt, och risken att få äggstockscancer är mycket liten jämfört med om du inte opererar bort äggstockarna.

Fler saker som kan öka risken för äggstockscancer

Det finns fler saker som kan leda till att man lättare utvecklar äggstockscancer, till exempel: 

Fäll ihop

Mer om äggstockscancer

Mer om äggstockscancer

Äggstockarna är en del av de kvinnliga, inre könsorganen.  Det finns två äggstockar som är fästa på varsin sida av livmodern. De är mandelformade och 3–4 centimeter långa. Äggstockarna producerar ägg och utsöndrar hormoner som styr ägglossningen: östrogen och progesteron, även kallat gulkroppshormon. När du kommer i klimakteriet minskar äggstockarnas aktivitet och de blir mindre.

Vid äggstockscancer har en cancertumör bildats någonstans i eller på äggstocken. Ofta startar cancern på äggstockens yta. Det finns många olika former av äggstockscancer.

Äggstockarna har mycket utrymme omkring sig i magen. Därför kan en cancertumör där växa länge och sprida sig innan den börjar ge symtom.

Äggstockscancer kan sprida sig till andra ställen i kroppen och bilda dottertumörer, så kallade metastaser. Cancern sprider sig först till bukhinnan, det cellskikt som täcker äggstockarna och andra organ i magen. Cancern kan sprida sig till den andra äggstocken, äggledarna, livmodern, bukhinnan i bäckenet och sedan till övre delen av magen.

Cancercellerna kan senare också sprida sig till andra delar av kroppen genom blodet och lymfvätskan, som också kallas lymfan. På så sätt kan man få cancer även i lungorna och levern.

Andra tumörer som kan sätta sig på äggstockarna

Äggstockarna innehåller många olika sorters celler och vävnader. Det gör att även andra sorters tumörer kan uppstå. De kan ge samma symtom som äggstockscancer men är ofta ofarliga:

Cystor. Du kan få godartade, ofarliga tumörer på äggstockarna. Oftast rör det sig om vätskefyllda blåsor, så kallade cystor. Cystor är vanliga under den period i livet när du har mens. De flesta försvinner utan någon behandling.

Borderlinetumörer. Borderlinetumörer kan bildas på äggstocken. De är varken godartade eller cancer utan ligger någonstans mittemellan. Borderlinetumörer sprider sig oftast inte i kroppen men behandlingen är ungefär densamma som vid äggstockscancer. 

Fäll ihop

Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Hur påverkas livet av äggstockscancer?

Äggstockscancer och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt.

Du kommer kanske att behöva rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att du ska må bra psykiskt och socialt. Det är bra om du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över dina behov. Ni kan skriva ned dem i vårdplanen. Behoven kan komma att förändras med tiden. Då får ni ändra i vårdplanen.

Vad du känner och hur du mår kan också variera – kanske från en period till en annan, och alldeles säkert från person till person. Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för äggstockscancer.

Sorg

Äggstockarna och livmodern kan vara en viktig del av vem man är – oavsett om man redan har fött barn eller inte kan eller tänker göra det. Det kan vara orsaken om du känner sorg efter behandlingen mot äggstockscancer.

Du har rätt att få prata med en kurator eller psykolog om din sorg eller oro. Det finns också särskilda stödföreningar för personer med gynekologisk cancer. Äggstockscancer är en gynekologisk cancersjukdom.

Trötthet

Det är vanligt att känna sig mycket trött när man har en cancersjukdom. Det gäller även vid äggstockscancer. Orsakerna kan vara många: kanske får du inte i dig den energi du behöver, sjukdomen gör att ämnen skapas i kroppen som framkallar trötthet, behandlingarna kan orsaka trötthet. Blodbrist, oro eller depression kan också göra att du känner dig väldigt trött.

Tröttheten gör att du inte blir utvilad fast du har sovit. Du kan bli mer lättirriterad och kanske orkar du inte med göromål och människor som du brukar. Det kan orsaka slitningar i relationer.

Berätta för vårdpersonalen om du är väldigt trött. Se till att du får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Om du har närstående är det bra att de också får information. Det kan hjälpa och ökar också förståelsen från omgivningen.

Ibland kan motion i anpassade doser göra att du känner dig mindre trött. Annat som kan lindra är att ta flera korta vilopauser under dagen hellre än en enstaka, längre vilopaus. Medicin kan också hjälpa mot tröttheten.

Sexualitet och närhet

Det går att ha ett bra sex- och samliv efter äggstockscancer men det kan ta tid. Om du är trött och orolig kanske sex inte känns så viktigt. Sjukdomen och behandlingarna kan också göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. Sexlusten kan minska under kortare eller längre perioder.

Det kan vara svårt att tala om den förändrade situationen även om du har någon närstående och ni känner varandra väl. Tveka inte att berätta för läkaren eller kontaktsjuksköterskan om du känner att sexualiteten har blivit ett problem. Vårdpersonalen är ofta vana vid den här sortens frågor och kan vägleda till hjälp. Det finns till exempel sexologer och psykoterapeuter som du kan tala med oavsett om du har partner eller inte. Har du partner kan hjälpen handla om samtalsstöd för att ni ska kunna tala med varandra eller för att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på.

Om du har ont

Kanske tycker du att det gör ont att ha sex efter behandlingen mot äggstockscancer? Om båda äggstockarna är borttagna producerar kroppen inte längre östrogen. Då kan slidan bli torr och svida. Det kan hjälpa med kräm, plåster eller slidpiller som innehåller östrogen. Att ta östrogen på det sättet påverkar inte cancersjukdomen.

Livskvalitet

Trots att det ofta kan kännas tungt och att mycket kan bli annorlunda, kan många ha en god livskvalitet efter behandlad äggstockscancer.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-04-24
Skribent:

Janusz Marcickiewicz, överläkare vid Kvinnokliniken, Hallands sjukhus i Varberg

Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge