Barnets utveckling 6-7 år

Skriv ut
Foto på två barn som leker och busar.
Skriv ut

Barn mellan sex och sju år genomgår ofta en intensiv fas i sin utveckling. Både mentalt och med ökad rörelseförmåga. Många barn börjar förstå vad tid är och att livet förändras på olika sätt.

Sinnen, känslor och inlärning

Sinnen, känslor och inlärning

Barnets bild av sig själv

Kring sexårsåldern går många barn in i en period med ökat behov av självständighet. Ibland börjar den här fasen lite före sex års ålder och ibland lite senare. För vissa barn är utvecklingsperioden mycket påtaglig och hos andra märks det inte så mycket.

Samspelet med omgivningen avgör till stor del vad barnet kommer att få för bild av sig själv. Om barnet blir bemött med respekt och blir bekräftat är det lättare för barnet att tänka bra saker om sig själv. Det kan i sin tur leda till att barnet blir modigare och vågar mer, vilket leder till möjligheter till ytterligare positiv uppmärksamhet från omgivningen. Det blir en god cirkel. På samma sätt kan barnet hamna i en ond cirkel om det utsätts för ständig kritik och negativ uppmärksamhet.

Barnet får också en bild av sig själv genom att pröva vad det kan, tycker om och inte tycker om, vill och inte vill. Lika viktigt är att barnet får upptäcka vad omgivningen tycker om och inte tycker om, vill och inte vill. Ibland vill barnet klara sig själv och utmana sina förmågor och ibland vill barnet bli omhändertaget och slippa ansvar. Det kan vara svårt att som förälder veta hur mycket man kan förvänta sig att barnet ska klara av. I vissa situationer kan det vara bra att intala barnet att det klarar mer än det kanske tror. Ibland behöver man försäkra barnet om att det duger som det är och att det är genom att våga försöka som man lär sig nya saker, även om man skulle misslyckas.

Ord och känslor

I den här åldern kan många barn börja uttrycka sin ilska i ord i stället för i handling. Som vuxen kan man hjälpa barnet genom att försöka sätta ord på det som barnet verkar känna. Till exempel: "Det verkar som att du är ledsen nu". Och ibland kan det vara så att barnet är ledset fast det reagerar med exempelvis ilska. Det kan man också försöka prata om. Till exempel: "Du låter arg, men kanske känner du dig ledsen?".

Det är inte bra att ignorera, förringa, skoja om eller förklara bort barnets känslor. Det som barnet upplever är verkligt och viktigt och är till hjälp för att forma barnets bild av sig själv.

Barn i den här åldern förstår inte ironi och om man som vuxen säger en sak, men menar en annan, är det lätt hänt att barnet känner sig förvirrat och otryggt.

Foto på en kulsamling.

Tidsuppfattning och intressen

Barn i sexårsåldern funderar ofta över vad tid är och börjar förstå samband och hur olika saker och ting hänger ihop. Man kan få frågor om vad klockan är eller om olika dagar och årstider. Barn i den här åldern har lättare att förstå skillnaden mellan dåtid, nutid och framtid och mellan kort tid och lång tid. Barnet jämför likheter och olikheter. Det kan börja förstå vad begrepp som större, störst, mindre, minst, lättast och tyngst betyder.

Att samla på olika saker är vanligt i den här åldern och barnet kan ägna mycket tid åt att organisera och rangordna sina samlingar. Många barn har också under en period ett eller flera intressen som de slukar all information om. Det kan till exempel vara fakta om rymden, om dinosaurier eller att experimentera och undersöka hur olika saker fungerar.

Barnets fantasi

Barnets förmåga att föreställa sig saker utvecklas hela tiden. Det så kallade abstrakta tänkandet, eller fantasin, kan vara en stor källa till glädje, men också till oro och rädsla. Det är inte ovanligt att barn i den här åldern kan känna mer eller mindre stark rädsla för vissa situationer eller föremål. Det kan handla om rädsla för sådant som kan hända med kroppen, till exempel att skada sig och bli sjuk eller så kan det handla om rädsla för mörker, åska eller vissa djur.

En del barn kan vara mer eller mindre blyga för att gå på kalas eller träffa människor de inte känner så väl. I sådana situationer kan barnet behöva stöd för att pröva på att våga. Om barnet inte vågar försöka kan rädslan växa sig ännu starkare.

Så kallat magiskt tänkande är också vanligt i den här åldern. Magiskt tänkande kan innebära att man tror att något hemskt ska hända om man gör eller säger på ett visst sätt eller att man kan påverka händelser och personer med sina egna tankar. Det är också vanligt att barn tänker att de alltid måste utföra vissa saker i en viss ordning, många gånger och på exakt samma sätt. Det kan vara ett sätt att försöka få kontroll i en värld som upplevs som föränderlig och lite oförutsägbar.

Oro för separationer

Nya insikter under den här perioden kan göra barnet lite kluvet. Samtidigt som barnet blir mer och mer självständigt förstår barnet att det är mycket beroende av andra. Kanske inser barnet att föräldrarna eller andra personer som står det nära inte kommer att finnas för alltid. Sådana insikter kan vara smärtsamma för barnet.

Den här medvetenheten kan leda till utdragna avskedsceremonier och ibland en rädsla för att somna på kvällen. Att gå och lägga sig på kvällen kan upplevas som en form av separation. Om man har haft en konflikt med barnet är det därför bra om man kan bli vänner igen. Då blir det ofta lättare för barnet att somna. När barnet har lugnat ner sig efter en konflikt kan man passa på att fråga hur han eller hon kände sig när man bråkade. Man kan också berätta hur det kändes för en själv. Det kan vara utvecklande för barnet att sätta ord på sina känslor och upplevelser. Samtalet kan också bli en del i att bygga upp en tillitsfull relation mellan barnet och en själv som vuxen.

Det är också bra att ta barnets orostankar, till exempel om döden, på allvar. Man kan berätta hur man själv tänker i dessa frågor, att det finns många andra sätt att tänka och att barnet har rätt att ha en egen uppfattning. Ofta drömmer barn i den här åldern mycket. De flesta barn har också mardrömmar ibland. Det är ingenting man behöver vara orolig över om barnet i övrigt mår bra. Oro är en del av utvecklingen. När barnet är oroligt visar det sig ofta i drömmarna. Om man pratar med barnet om vad det tänker och känner kan det hjälpa barnet att sova lugnare.

Om barnet har starka tvingande tankar eller rädslor som blir ett hinder i vardagen behöver man ta kontakt med skolhälsovården eller en BUP-mottagning.

Läs mer: Ångest, fobier och tvångtankar hos barn

Börja förskoleklass

 

De flesta barn börjar i förskoleklass i sexårsåldern. Det kan vara stor skillnad att börja i skolan mot att ha gått i förskola eller att ha varit hemma. Att börja skolan innebär nya förväntningar på att barnet ska klara av att sköta toalettbesök själv, passa tider, förstå instruktioner och hålla redan på sina kläder och saker. Omställningen kan vara både härlig, spännande och utmanande för barnet. Hur det upplever att börja i förskoleklass beror bland annat på barnets personlighet och var det befinner sig i sin utveckling. Hur situationen är på skolan har förstås också betydelse.

Många barn känner sig stora och stärks av att klara av nya situationer. För andra kan de nya utmaningarna bli väl stora. För att vara ett bra stöd som vuxen är det bra att vara öppen för barnets olika reaktioner och förstå att barnet genomgår en större förändring.

Precis som när barnet var yngre kan det under dagen anstränga sig för att vara duktigt och försöka klara av kraven, medan efter skolan kan det behöva vara litet och inte klara av samma saker när föräldern har hämtat barnet och begett sig hemåt.

I de nära relationerna behöver barnet förståelse för att det försökt klara av vardagen i skolan och behöver få bara vara. Man kan behöva ta det lite lugnare med fritidsaktiviteter i samband med att barnet ändå får stora förändringar i vardagen.

Barnet lär sig samarbeta

Barnets insikt om att det är beroende av andra leder ofta till att de försöker samarbeta mer både med andra barn och med vuxna. Barnet blir också allt bättre på att argumentera för sin sak och dess nyvunna insikter om hur saker och ting hänger ihop kan ofta framföras med stor envishet, övertygelse och energi.

Barnet kan nu i samtal med andra ha större förståelse för vad den andre tänker och känner. För att utveckla en relation där man litar på och respekterar varandra är det viktigt att verkligen lyssna på vad barnet säger, samtidigt som barnet behöver förstå att det är viktigt att lyssna på andra. Det är bra att fundera över hur man pratar med varandra och om man brukar lyssna utan att avbryta.

Att barnet förstår att det är en del av en helhet kan också leda till att det börjar fundera kring rättvisa och fördelning. "Varför får hon och inte jag?" kan bli en återkommande fråga.

Barn börjar förstå fördelarna med att alla följer samma regler och därför kan många barn i den här åldern uppskatta till exempel spel och sportaktiviteter av olika slag.

Foto på två barn som ligger på en hög med gosedjur på golvet.

Barnets sociala utveckling

Att leka med kompisar är viktigt för barns sociala utveckling. Genom att vara tillsammans med andra kan barn lära sig att visa hänsyn, lösa konflikter och att leka. I den här åldern kan barn förstå att olika människor kan ha skilda uppfattningar om samma situation. Men ofta är det svårt att tänka sig att två kan ha rätt på samma gång. Antingen har barnet rätt eller så har den andre rätt. Här börjar barnets förmåga att så småningom kunna förstå att människor inte är rätt eller fel - bara olika.

En del barn vill prova att sova över hos en kompis eller låta en kompis sova över. Men det som barnet föreställer sig ska bli roligt under dagtid kan kännas på ett helt annat sätt när det blir kväll och är dags att sova. Som vuxen är det bra att vara beredd på att barnet kanske vill sova hemma till slut och att det i så fall inte är ett misslyckande att ändra sig. Kanske kan man göra ett nytt försök någon annan gång?

 

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I 6-7 års ålder är det vanligt att barnet

  • förstår värdet av att samarbeta med andra
  • prövar sin förmåga genom att tävla med andra
  • börjar kunna se sig själv med andras ögon
  • kan koncentrera sig längre stunder
  • kan ha tålamod och vänta på sin tur
  • kan diskutera med andra och komma fram till en lösning.

Tips

  • Spela olika slags spel tillsammans.
  • Låt barnet upptäcka sin värld genom att till exempel besöka museer, bibliotek, göra utflykter eller vara ute i naturen.
  • Gör en miniträdgård i fönstret. I småkrukor kan man plantera olika kryddor och blommor.
  • Ge barnet en almanacka och en klocka att använda om barnet frågar om dagar och tider.
Fäll ihop

Språk och kommunikation

Språk och kommunikation

I sexårsåldern är det vanligt att barn lär sig många nya ord. En del barn börjar intressera sig för att läsa. Barn i den här åldern uppskattar ofta rim, ramsor och roliga historier. Många barn tycker också att det är spännande att testa vilken effekt otäcka och fula ord kan ha på omgivningen. Det är ofta ord de lär sig från äldre kompisar.

När barn upptäcker ett ord för första gången gissar de sig till vad ordet kan betyda. Barnet testar sedan betydelsen i olika situationer. Om barnet märker att ordet betyder något annat ändrar barnet sin tolkning av ordet. Det kan vara bra att man talar med barnet om vad olika ord betyder och att man utgår från vad barnet har haft för tankar om ordens betydelse.

Yngre förskolebarn byter ofta samtalsämne snabbt och plötsligt, men under skolåren kan man märka hur sättet att kommunicera utvecklas så att de byter samtalsämne på ett mjukare sätt.

Som förälder kan man hjälpa till att utveckla barnets språk genom att knyta an till det som barnet pratar om och ställa följdfrågor. Man kan försöka utveckla samtalet genom att föra in nya begrepp som har med samtalsämnet att göra. Man kan också försöka prata om något som har hänt tidigare eller prata om vad som ska hända på eftermiddagen eller senare under kvällen.

För att ett samtal ska kunna hållas igång är det bra om man som förälder försöker förstå vad det är barnet vill berätta. Man kan försöka hjälpa barnet att förtydliga sig om man inte förstår, till exempel genom att säga: "Nu förstod jag inte riktigt vad du menade. Kan du visa mig?" Man kan fråga sig fram tills man förstår bättre. Det visar respekt för barnets tankegångar.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • kan spela spel och följa regler
  • förstår vad dåtid, nutid och framtid innebär
  • kan argumentera
  • börjar intressera sig för att kunna läsa och skriva
  • kan skriva sitt namn
  • ställer frågor som: hur långt? Hur stort? Hur högt? Hur länge?

Tips

  • Gör namnlekar, lek charader och berätta gåtor för barnet.
  • Rimlekar brukar vara roligt och stimulerar barnets språkutveckling.
  • Bellmanhistorier, andra roliga historier och böcker är ofta uppskattade.
  • Det finns flera bra och lärorika tv- och dataspel som barn kan använda.
  • Barn brukar vara mycket förtjusta i pruttkuddar och liknande skämtleksaker.
Fäll ihop

Kroppen och rörelseförmågan

Kroppen och rörelseförmågan

Foto på två barn som cyklar.

Barn i sexårsåldern kan få svårare att styra sina rörelser än tidigare. Som förälder kan man bli förvånad över att det som barnet nyss klarade bra helt plötsligt blir svårt igen. Att till exempel hälla dryck från en tillbringare till ett glas kan bli svårt utan att spilla. Den upplevda försämringen av rörelseförmågan beror inte på att barnet är slarvigt utan är en naturlig del i utvecklingen.

Barn i sexårsåldern sitter inte gärna still. Att barn i den här åldern är kroppsligt oroliga behöver inte alls betyda att det är psykiskt oroliga. För en del barn är behovet av att röra på sig större än för andra.

Trots att det för en del barn är svårt att sitta still, kan det vara förhållandevis lätt att utföra de mindre, finare rörelserna som att sy och trä pärlor. Barn i den här åldern kan ofta knyta skorna och klippa mönster och figurer med en sax.

Många barn i den här åldern är stolta over sina kroppar och upplever glädje över vad kroppen förmår, något man som vuxen kan bekräfta och uppmuntra. Det är vanligt att barn undersöker sig själva och andra. Så länge det sker frivilligt och utan risk att barnen gör illa varandra kan man låta leken fortgå. Man kan vara uppmärksam på om det kan finnas något barn i leken som inte vågar säga ifrån och kanske egentligen inte vill vara med.

 

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att barnet

  • tappar mjölktänder och får permanenta tänder
  • blir hungrigare och äter mer
  • är medvetet om de kroppsliga skillnaderna mellan flickor och pojkar
  • kan cykla på en tvåhjuling utan stödhjul
  • leker lekar som bacill- och pusskull
  • kan hoppa på ett ben
  • kan hoppa hopprep
  • kan kasta, sparka och ta emot bollar
  • lär sig att simma.

Tips

  • Låt barnet klänga, klättra i träd och sträcka och tänja på kroppen - under kontrollerade former.
  • Låt barnet prova någon fritidsaktivitet som det är intresserat av.
  • Det är också viktigt att det finns tid för fri lek och avkoppling i barnets liv.
  • Låt barnet klippa ut klippdockor eller annat som kräver en precision i arbetet.
  • Lek olika handklapplekar.
  • Hoppa hage.
  • Hoppa hopprep.
  • Anordna femkamp på lek för barnet och kompisarna.

Barn utvecklas olika. Man kan kontakta skolhälsovården eller BUP om man behöver stöd eller har frågor om sitt barns utveckling.

Läs mer om barns utveckling i olika åldrar.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2011-06-29
Skribent:

Bengt Grandelius, psykolog, familjerådgivare, Gotlands kommun

Tor Lindberg, barnläkare, professor emeritus i barnmedicin 

Ingela Lindberg, förskollärare, lekterapeut

Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Granskare:

Bengt Lagerkvist, barnläkare, specialist i barnmedicin, Umeå universitet

Fotograf:

Juliana Wiklund