Tonåringar 13-18 år

Skriv ut (ca 15 sidor)
Foto på ett gäng tonåringar
Skriv ut

Vid 18 års ålder är en person vuxen i lagens mening. Men den mentala, kroppsliga och sociala utvecklingen från barn till vuxen börjar i och med puberteten och kan pågå ända till 20–25-årsåldern. Skillnaderna i utveckling mellan olika tonåringar i samma ålder kan vara mycket stora, men vissa utvecklingssteg är gemensamma för de flesta barn i samma åldersgrupp.

Kroppslig, mental och social utveckling 13-15 år

Kroppslig, mental och social utveckling 13-15 år

Kroppen ändrar sig mycket

Det är olika vid vilken ålder ett barn kommer i puberteten. Flickors pubertet brukar starta mellan 10-12 år och pojkars pubertet mellan 11-13 år. Hela puberteten brukar ta fem till sex år.

Kroppen förändras mycket under den här perioden. Den ser inte ut som förut, den känns och luktar annorlunda. Förändringarna kan kännas spännande, men det kan också vara svårt att känna igen sig i sin kropp exempelvis när flickor får sin första mens eller när pojkar får nattlig utlösning och kommer i målbrottet.

Under den första delen av puberteten växer kroppen snabbt. Tonåringen kan upplevas som klumpig eftersom alla delar på kroppen inte växer i samma takt. Till exempel brukar händerna och fötterna växa mycket i början.

Tonåringen blir mer uppmärksam på vad som händer i kroppen och de flesta undrar mycket över vad som är normalt och inte.

Som förälder är det inte alltid enkelt att förstå hur mycket ens tonåring vet om vad som händer i puberteten eller hur mycket man själv ska berätta. En person som kan bli betydelsefull under denna period är skolsköterskan. En skolsköterska är van vid frågor och funderingar kring pubertet och hur kroppen växer och kan vara ett stöd.

Tidig eller sen pubertet

UMO: Puberteten

Många tonåringar sover för lite och oregelbundet

De flesta tonåringar behöver sova omkring nio timmar per dygn, men många sover mindre. Förändringarna i kroppen, som exempelvis ändrad hormonbalans, gör att många tonåringar kan ha svårt att somna på kvällen och att vakna tidigt på morgonen. Tonåringar som av en eller annan orsak vänjer sig vid mycket sena vanor kan få störd dygnsrytm med försenad sömnfas. De sover då kanske mellan fem på morgonen och tolv på dagen, vilket gör att skolgång och inlärning påverkas.

När en tonåring ändrar sin dygnsrytm på det sättet är det viktigt att man som förälder reagerar och gör allt man kan för att styra upp situationen. Om man tillsammans med sin tonåring inte kommer till rätta med en rubbning i dygnsrytmen, och den blir ett stort problem, bör man söka hjälp. På många håll kan tonåringar få stöd och hjälp på en ungdomsmottagning, av elevhälsan eller på en vårdcentral. Man kan också söka hjälp inom Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup.

Läs mer: Barn och sömn

Mental utveckling

Tonåringens tänkande är till att börja med mer som det yngre barnets, det vill säga mycket konkret. Tillvaron delas ofta upp i ett svartvitt tänkande, tonåringen kan vara mycket kategorisk – antingen är det rätt eller fel.

Tankeförmågan utvecklas påtagligt och tonåringar kan ägna mycket tid åt att fundera och resonera. Den ökade förmågan att analysera kan också leda till en känsla av att vara osårbar och att ha förmågan att genomskåda världen. Andra dagar kan tonåringen känna sig utsatt, osäker och självkritisk. Efter hand utvecklas förmågan att föreställa sig hur komplex tillvaron är och att det inte alltid är självklart vad som är rätt eller fel, och att varje människa har ett eget ansvar.

Att som förälder vara nyfiken på den värld som tonåringen lever i och att lyssna på den ungas funderingar, utan att döma, är både intressant och viktigt.

Ibland händer det att tonåringar fastnar i funderingar eller föreställningar som kan vara svåra att ta sig ur. Det kan handla om allt från extrem självupptagenhet till ett uppslukande engagemang för ett intresse eller någon speciell ideologi. Som vuxen gäller det då att försöka bidra med livserfarenhet och perspektiv.

Om man märker att tonåringens föreställningar leder till stora förändringar i beteende eller personlighet och problem i det vanliga livet, bör man kontakta elevhälsan, eller en ungdomsmottagning som kan hänvisa vidare om det behövs.

Läs mer: Ångest, fobier och tvångstankar hos barn

Foto på tonåringar som har likadana skor

Social utveckling

Det är vanligt att tonåringar byter musiksmak, kompisar och klädstil flera gånger. Detta är ett sätt att prova vad hon eller han tycker om och vilka reaktioner de olika uttrycken ger hos omgivningen. Att pröva olika typer av gruppaktiviteter kan också spela en viktig roll i sökandet efter den egna identiteten.

Önskan att inte sticka ut från mängden kan vara stark. Det kan kännas pinsamt att ha akne, att vara den enda som inte har fått mens, att vara för lång eller för kort, att inte ha samma kläder eller saker som kompisarna har. Att vilja likna dem i samma ålder är ett sätt för tonåringen att markera att det är bland dessa jag har min framtid. Det är bra om man som förälder kan visa förståelse utan att anpassningen går till överdrift eller innebär risktagande som den unga inte kan förutse eller hantera.

Tonåringar ifrågasätter

Det är vanligt att tonåringar ifrågasätter sina föräldrar och andra vuxna och till exempel hellre diskuterar med kompisars föräldrar än med sina egna. De kanske tycker att föräldrarna är pinsamma, omoderna och ser sig själva som överlägsna. "Ge mig pengar så flyttar jag", "Jag klarar mig själv" är exempel på uttalanden som förekommer i många familjekonflikter. Som förälder ska man inte ge efter för detta, men förstå att det är en del i förberedelsen för den unga att klara sig själv och livet framöver.

Foto på två killar som pratar

Skolan är viktig för tonåringen

I skolan har tonåringen möjlighet att utvecklas tillsammans med andra, både i det gemensamma skolarbetet och genom umgänget med andra elever. Om tonåringen hittar bra kompisar i skolan kan de ge det stöd och bekräftelse som hon eller han behöver. Hur tonåringen trivs i skolan hänger ofta ihop med hur skolarbetet går. Därför behöver man som förälder att hålla sig uppdaterad om hur det går med studierna och försöka stötta om det behövs.

Om tonåringen ofta är borta från skolan påverkar det identitetsutvecklingen och de framtida livsmöjligheterna på ett negativt sätt. Skolk kan bero på allt från morgontrötthet, problem med skolarbetet, att vara mobbad, ha svårigheter i det sociala samspelet, till att tonåringen oroar sig för en förälder som har problem.

Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar. Man behöver dessutom vara uppmärksam på om tonåringen missbrukar alkohol eller droger eller om det förekommer kränkningar och utanförskap.

Foto på en tjej som spelar gitarr

Prova olika roller på fritiden

Fritidsaktiviteter av olika slag kan också vara ett sätt för tonåringen att hitta vänner och att träna sin sociala förmåga. Att ha ett intresse vid sidan om skolan som man delar med andra kan bli särskilt betydelsefullt om tonåringen inte har bra kompisar i skolan.

De flesta tonåringar prövar olika roller genom att fantisera och diskutera med jämnåriga och andra personer. Genom att gå in i olika roller prövar tonåringen hur det känns och ställer ofta olika roller mot varandra, vilket ska ses som ett sökande efter den egna identiteten.

Möjligheter och faror på internet

Via internet kan unga människor själva hitta och sprida information och knyta kontakter. Många tycker om att uttrycka sin personlighet och sina åsikter och få andra människors reaktioner på detta. Så kallade sociala medier har gjort detta enklare i allt större utsträckning. Ungdomar kan också skapa egna bloggar och läsa andras och umgås i olika slags diskussionsforum.

För vissa ungdomar har tillgången till internet också betytt att de kan få utbyte av andra unga, även om de inte hittar en gemenskap i skolan eller där de bor.

Foto på tonåringar med mobiler

Oro kring internetanvändandet?

Tillgången till kommunikation och information dygnet runt innebär att det kan vara svårt att sätta gränser för användandet. Vissa ungdomar är uppkopplade sent på nätterna vilket kan leda till att de får problem med sömnen.

Om man som förälder oroar sig för tonåringens digitala vanor är det bra att prata om det och visa intresse för vad tonåringen gör på nätet. Sedan får man försöka att tillsammans med sin tonåring komma överens om vad som är ett acceptabelt internetanvändande.

Om man upplever att det inte fungerar finns det olika typer av familjeskyddsprogram som man kan ladda ner, där man bland annat kan blockera vissa typer av webbsidor och begränsa tiden som tonåringen har tillgång till internet. Man kan höra med sin internetleverantör vad det finns för möjligheter.

Men innan man tar till dessa mer drastiska åtgärder, bör man försöka få till stånd frivilliga överenskommelser. Det är viktigt att tonåringen får träna sin egen förmåga att sätta gränser.

Utanförskap och kränkningar

Att inte ha en kompis, att inte ha någon på rasten att vara med eller att vara mobbad, är bland det svåraste en ung människa kan vara utsatt för. Kränkningar, förtal och utfrysning kan förekomma i alla sociala sammanhang, i skolan, på internet, via mobilen och i samband med fritidsaktiviteter.

Det är vanligt att tonåringen inte berättar om det här, eftersom man ofta skäms över att inte få vara med eller att bli mobbad. Föräldrar, personal i skolan och andra vuxna har därför ett stort ansvar för att upptäcka om ett barn är utsatt och att direkt göra någonting åt det.

Mobbning - vad är det och vad kan man göra?

UMO: mobbning

Barn- och elevombudet: Är ditt barn mobbat?

 

Fäll ihop

Kroppslig, mental och social utveckling 16-18 år

Kroppslig, mental och social utveckling 16-18 år

Foto på två tjejer som pratar och skrattar

Kroppslig utveckling

Från det att puberteten startar växer tonåringen snabbt och det är främst skelettet som växer. Många tonåringar blir längre och slankare. Först i slutet av puberteten växer musklerna till i storlek och mängden fett ökar. Tillväxten av muskler styrs av hormoner och är tydligast hos pojkar som närmar sig 20-årsåldern. Även flickornas muskler växer, men det syns oftast inte lika mycket.

Mental utveckling

Den mentala utvecklingen är nästan mer omvälvande än den kroppsliga under den senare delen av tonåren. Tänkandet blir allt mer nyanserat och tonåringen kan jämföra olika alternativ med varandra, förstå konsekvenser och analysera samband.

Tidsuppfattningen blir allt mer realistisk och ofta ökar intresset för framtiden. Många tonåringar gör upp långsiktiga planer till exempel vad gäller studier, yrkesval och livsstil. Tonåringen har ofta blivit säkrare på sina egna behov, vad hon eller han är bra på och vilka intressen hon eller han har.

När en ung person blir mer medveten om tillvarons och sina egna begränsningar kan det i perioder leda till en sjunkande självkänsla och en pessimistisk livssyn kan smyga sig in. Som förälder är det viktigt att man pratar med sin tonåring om hans eller hennes tankar. Man kan försöka förmedla att även om tillvaron inte blir precis som hon eller han hade tänkt sig kan det finnas andra bra alternativ. Tvivel och nedstämdhet är en självklar del av livet, men om tonåringen blir deprimerad behöver man söka professionell hjälp.

Foto på två tonåringar som håller hand

Social utveckling

Kroppen blir allt mer vuxen, men tonåringen har ingen träning i rollen som vuxen. Tonåringen behöver söka efter sin vuxna roll och plats i samhället liksom efter den egna identiteten.

Ungdomar testar olika lösningar när det gäller identitet och livsstil. Det sker bland annat i fantasin och genom påverkan från kompisar, föräldrar, andra vuxna och från olika media. Till stor del sker det även rent konkret i form av att ha praktikjobb, delta i olika slags föreningar inom idrott, kultur och olika ideologier eller att besöka festivaler av olika slag.

Sökandet efter en egen identitet handlar också om att ta ställning till och testa olika typer av vuxenbeteenden som att ha ett sommarjobb, göra en resa på egen hand eller att vara ihop med någon. Genom att göra saker som vuxna gör lämnar man barndomen bakom sig och definierar sig som vuxen både inför sig själv och inte minst inför familjen.

Ungdomarnas sociala nätverk ändrar sig ofta under sista delen av tonåren. Avståndet till gamla kompisar och viktiga vuxna ökar när tonåringen byter skola eller flyttar till studier eller jobb alternativt drar ut på resor. Ofta minskar de gamla kompisarnas betydelse när tonåringen knyter nya kontakter och blir mer säker i sin identitet.

Fäll ihop

Sexuell utveckling

Sexuell utveckling

Foto på pappershjärtan där man skrivit kärleksdikter

I tonåren är sexuella känslor och tankar ofta mycket dominerande och verkliga. Tonåringen börjar fundera över sin sexualitet, sin kropp och jämför sig kanske med andra. Till den sexuella utvecklingen hör att söka svar på frågor som "är jag normal", eller "tänder han/ hon på mig?" De flesta tonåringar onanerar, prövar vad som är skönt och upphetsande.

En del tonåringar prövar att ha sex för första gången, framför allt de som kommit in i puberteten tidigt. Ibland kan det första samlaget vara som ett slags test eller något man vill ha klarat av. Kanske tänker tonåringen att "alla andra" har haft sex och att han eller hon är den enda som inte har prövat. Det kan dröja flera år innan den sexuella aktiviteten ökar på allvar. Omkring 20 procent av ungdomarna har sitt första samlag i åldern 16 till 18 år. Många unga är under senare delen av tonåren ihop med någon och har intensiva känslor i förhållandet.

Som förälder är det bra att prata med sin tonåring om olika slags preventivmedel, om graviditet och könssjukdomar. Om man tycker att det är svårt att prata om sådana här saker, kan man ta hjälp av olika böcker eller sajter på nätet. Ett tips är att köpa en bok i ämnet och låta ligga framme. Man kan också hjälpa sitt barn att ta kontakt med en ungdomsmottagning.

Fäll ihop

Ta risker - viktig del av utvecklingen

Ta risker - viktig del av utvecklingen

Foto på två tonåringar, den ena bär den andra på ryggen

En viktig del av utvecklingen från barn till vuxen handlar om att testa och experimentera för att få svar på frågor om livet och de egna möjligheterna.

Trots att en ung person ibland hamnar i situationer som hon eller han inte alltid kan bedöma är det nödvändigt för utvecklingen att ta vissa risker. Samtidigt behöver man som förälder hindra tonåringen från att göra sådant som kan få allvarliga konsekvenser i framtiden.

Ungdomar är extra känsliga för påverkan

Ungdomars hjärna är inte färdigutvecklad förrän i 20 till 25-årsåldern. Så länge hjärnan inte är färdigutvecklad finns en förhöjd känslighet för påverkan, inte minst från jämnåriga.

I den unga hjärnan är områden som har med lust och spänning att göra extra aktiverade och det kan förklara att ungdomar vågar ta större risker till exempel vad gäller sociala kontakter och att pröva det som är nytt och okänt.

Så småningom blir det balans och samordning mellan de olika områdena i hjärnan. Innan det har skett kan ungdomar uppfattas som kloka och förståndiga och kan resonera på ett vuxet sätt när de är på egen hand. Men det kan vara mycket svårare när man är med kompisarna och/eller under stark känslomässig påverkan, som rädsla, ilska, glädje och förälskelse.

Fäll ihop

Självbild och självkänsla

Självbild och självkänsla

En ung människas självkänsla och självbild påverkas av den närmaste omgivningen, familjen och skolan, men också av de ideal som finns i reklam och i samhället runt omkring. Som förälder påverkar man sitt barns hälsa och utveckling med sina egna levnadsvanor och med inställningen man har till sig själv och andra.

Goda levnadsvanor är bland annat att äta bra mat och att röra på sig tillräckligt mycket. Men att försöka leva upp till orealistiska skönhetsideal kan leda till att man blir mer eller mindre fixerad vid sitt utseende. Det finns en risk att tonåringen utvecklar ohälsa om hon eller han pressar sig för hårt på olika sätt. I den västerländska kulturen finns en uppfattning om att vara tjock är det samma som att vara misslyckad och ett sådant synsätt kan förstärka dessa beteenden.

Läs mer: Anorexi och Bulimi

Om tonåringen pressar sig för hårt

Som förälder behöver man vara uppmärksam på om tonåringens vanor eller beteende ändras mycket. Att fråga och att inte ge sig om man verkligen känner oro, visar att man som förälder har uppmärksammat förändringen och bryr sig.

Om man är orolig för att ens tonåring pressar sig själv för hårt på något sätt, till exempel vad gäller maten eller träningen, kan man vända sig till elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta en BUP-mottagning.

Närstående till någon som har en ätstörning

UMO: Ätstörningar

Tidig eller sen pubertet påverkar självkänslan

En ung person som är tidigt utvecklad i kroppen får ibland krav och ansvar på sig som är större än de faktiskt klarar av att hantera, vilket kan leda till stress och frustration. Att vara först eller sist in i puberteten kan innebära oro, påfrestningar och en känsla av utanförskap. Detta blir extra känsligt eftersom det är en ålder när det är viktigt att vara lik jämnåriga.

Om man är förälder till en tonåring som är särskilt tidig eller sen i puberteten, kan man berätta om sina egna erfarenheter av puberteten och hur det kändes då. Man kan också hjälpa sin tonåring att hitta information om puberteten på webben eller i böcker eller ta kontakt med elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Tidig eller sen pubertet

Fäll ihop

Vara förälder till en tonåring

Vara förälder till en tonåring

Fotokollage med två bilder på en förälder och en tonåring som pratar.

Som tonårsförälder har man fortfarande stor betydelse i sitt barns liv. Det är viktigt att inte sluta vara förälder och allt för snabbt föra över för mycket ansvar på tonåringen. Tonåringen behöver få ansvar och förtroenden som hon eller han har förutsättningar att klara av utifrån sin personliga mognad, men fortfarande kunna lita till att föräldrarna bryr sig och finns där vid behov.

Tonåringen behöver öka avståndet till föräldrarna

För att en ung människa ska kunna hitta sin egen vuxna roll behöver hon eller han öka avståndet till sina föräldrar. Ungdomar vet oftast ganska väl vad föräldrarna tycker om saker och ting och nu behöver de söka efter andra föredömen och värderingar. Man kan till exempel märka det här genom att tonåringen hellre umgås och diskuterar med kompisar och andra vuxna än med sina egna föräldrar.

Som förälder kan man känna sig besviken, sorgsen eller kanske misslyckad om man upplever att ens tonåring undviker kontakt. Men att en ung person drar sig undan föräldrarna är en del av sökandet efter en egen identitet och en viktig del i utvecklingen. Det behövs också för att man ska våga ge sig ut på egen hand i världen.

Man behöver hitta nya sätt att förhålla sig till sitt barn

Ungdomstiden ställer krav på att man som förälder anpassar sitt sätt att vara tillsammans med sitt barn. Kontroll och övervakning fungerar inte på samma sätt som tidigare. Man behöver ha tålamod, tid och öppenhet för att tillsammans med tonåringen kunna resonera sig fram till olika lösningar. Det kan vara bra att tänka igenom sin egen tonårstid och relationen till de egna föräldrar för att få bättre förståelse för vad tonåringen går igenom.

Som förälder kan man behöva stöd i detta. Man kan till exempel gå med i en föräldragrupp för tonårsföräldrar. Sådana grupper kan till exempel ordnas i samband med föräldramöten på högstadiet. Hemkommunen kan också erbjuda olika typer av stöd till föräldrar. I grupper som "Föräldrar på stan" och "Nattvandrare" kan man få hjälp av varandra som tonårsföräldrar samtidigt som man gör en insats för andras ungdomar.

I de tidiga tonåren är det vanligt att den unga struntar i, eller säger sig strunta i, det mesta som föräldrarna tycker utan att ens fundera över det. I slutet av tonåren är många unga säkrare i sin egen identitet. Då kan det bli lättare att prata med varandra igen och att som förälder på ett nytt sätt få vara ett stöd i den sista fasen av utvecklingen från barn till vuxen.

Föräldrarna är utgångspunkten

Som förälder är man fortfarande en förebild för hur man beter sig mot andra och hur man tar hand om sig själv. Det gäller till exempel alkohol- och tobaksvanor. Föräldrars eget bruk av alkohol och tobak och vilka regler man sätter upp har stor betydelse för om och hur tonåringar använder droger. Det har till exempel visat sig att de ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar dricker mer än de som inte får dricka alkohol hemma.

Det är relativt lätt att få tag på olika slags droger och en del ungdomar provar. De flesta provar bara någon gång, men en del ungdomar fastnar i ett beroende. Att upptäcka drogmissbruk hos sin tonåring är inte enkelt. Nya vanor, annan dygnsrytm, telefonsamtal från okända är varningstecken, liksom svårigheter att komma upp på morgonen och försämrade skolresultat.

Drugsmart: fakta om unga och droger

Tips till tonårsföräldrar

  • Passa på att göra saker tillsammans som båda gillar. Det stärker relationen på längre sikt. Titta på film, fiska, idrotta, fika eller vad man tycker om att göra.
  • Det blir allt viktigare att respektera tonåringens privatliv. Till exempel att knacka innan man går in i rummet och att inte gå igenom tonåringens personliga saker.
  • Det är viktigt att inte ta allt personligt när det gäller tonåringens kritik mot föräldrarna. Tänk på att det många gånger är bandet till föräldrarna som utmanas och inte föräldern i sig.
  • Man får försöka ha tålamod med att tonåringen provar olika roller och attityder.Tjata inte för mycket om beteenden som är mindre bra. Beröm istället små saker som att den unga följer med till någon släkting, tar hand om ett syskon eller gör något bra på eget initiativ.
  • Lyssna på tonåringens bekymmer och försök hjälpa till om hon eller han vill.
  • Bråka inte om allting som är irriterande. Välj ut några få områden som är viktiga för att skydda den ungas hälsa och utveckling och för att bevara gemenskapen i familjen.
  • Kom överens om regler tillsammans och var sedan tydlig och bestämd med att dessa ska följas.
  • Försök att hitta en balans mellan att visa intresse för vad den unga gör och tänker och den ungas rätt till ett privatliv.
  • Det är utvecklande för tonåringen att få eget ansvar och utmaningar, men i lagom takt och anpassat till ålder och mognad.
  • Att få föräldrarnas omsorg och tid för vila och återhämtning är också viktigt.
  • Avsätt tid när din tonåring kommer och vill diskutera något - även om det är mitt i natten.
  • Försök inte bli kompis, utan anpassa föräldraskapet till utvecklingsskedet - bemöt den unga med respekt och ta ansvar som en vuxen.
  • Tänk på att tonåringen behöver öka avståndet till sina föräldrar för att utvecklas och att tonåringen ofta närmar sig föräldrarna igen mot slutet av tonåren.

Om man oroar sig för sin tonåring kan man få stöd

Om man har frågor eller oroar sig för sin tonårings utveckling kan man kontakta elevhälsan på den skola där hon eller han går. Hos elevhälsan finns tillgång till skolsköterska, psykolog, kurator, läkare, specialpedagog och studievägledare. Dit kan man vända sig med i stort sett alla problem och ibland få hjälp direkt, och andra gånger få råd om vart man kan vända sig.

Elevhälsan kan hänvisa vidare till Bup, ungdomsmottagning eller andra lämpliga instanser. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd via kommunens socialtjänst. Man kan söka på sin hemkommuns webbplats.

Hit kan man också vända sig om man har frågor eller är orolig för sin tonåring:

Bris för vuxna

Rädda Barnens föräldramejl- och telefon

Föreningen psykisk hälsas föräldratelefon

Nationella hjälplinjen

Polismyndigheten har i vissa län en särskild föräldratelefon dit man kan ringa.

Fäll ihop

Läs mer

Läs mer

Webbsidor

UMO: Umgdomsmottagningen på nätet

Bris för vuxna

Tonårsparlören: Hur pratar man med tonåringar om droger?

Tjejzonen

Killfrågor

Litteratur

Tonårssömn, Olle Hillman

Ungas integritet på nätet, Lindqvist och Thorslund

Depressioner i tonåren, Gunilla Olsson

Fäll ihop
Skriv ut (ca 15 sidor)
Publicerad:
2012-12-20
Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Manusunderlag:

Karin Ahlberg, läkare, specialist i barn- och ungdomsmedicin, Karlstad

Granskare:

Eva Tideman, psykolog, specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi, Lunds universitet och Bengt Lagerkvist, läkare, specialist i barn- och ungdomsmedicin, Umeå

Fotograf:

Juliana Wiklund