Utslag och hudförändringar hos barn – bildguide

Födelsemärken, så kallade leverfläckar eller pigmentfläckar, är bruna fläckar i huden. De kan vara upphöjda eller i nivå med huden. Alla människor får enstaka eller flera pigmentfödelsemärken från ett par års ålder och därefter under hela uppväxten. En del har födelsemärken när de föds.

Födelsemärken. Fotograf: Mats Bjellerup

Ett blåfärgat hudområde, så kallad mongolfläck är ett slags födelsemärke. Det är ganska vanligt hos barn med mörk hud men förekommer även hos ljushyade barn. Mongolfläckar sitter oftast i korsryggen och på skinkorna och bleknar ju äldre barnet blir.

Mongolfläck. Fotograf: Åke Spång

Så kallat smultronmärke är kärlnystan under huden som ofta skiftar i blått med en klarröd fläck på toppen. De blir ofta synliga först några veckor efter födseln och kan sedan fortsätta att öka i storlek under det första halvåret. De är ofarliga och försvinner efter några år.

Smultronmärke. Fotograf: Juliana Wiklund

Så kallat eldsmärke är en medfödd kärlmissbildning i huden, som kan sitta var som helst på kroppen. Ett eldsmärke visar sig som en ljus eller mörkröd fläck i huden och storleken kan variera. Orsaken är okänd.

Eldsmärke. Fotograf: Mats Bjellerup

Så kallade storkbett är röda, platta märken som består av en samling små, ytliga blodkärl. De sitter i pannan, på ögonlocken och/eller i nacken. Om de sitter i pannan försvinner de under det första levnadsåret. I nacken kan de finnas kvar i flera år.

Storkbett. Fotograf: Juliana Wiklund

Nässelutslag visar sig som ett eller flera upphöjda utslag som är hudfärgade eller blekröda, ofta med rödare kanter. Utslagen kan variera i form, från små enstaka utslag till stora sammanhängande områden. De kan snabbt ändra både utseende och plats. Nässelutslag som snabbt breder ut sig i samband med andra symtom, kan vara tecken på en allvarlig allergisk reaktion. Men oftast går besvären över av sig själv.

Nässelutslag. Fotograf: Niels Veien

Mer än hälften av alla nyfödda barn får så kallat toxiskt utslag. Det är oregelbundna, röda utslag mellan två och tio millimeter som försvinner av sig själva efter några dagar. Oftast finns också små knottror som blir gulvita när man trycker på huden. Utslaget är spritt framför allt på bålen och ibland även på armar, lår och i ansikte.

Toxiskt utslag. Fotograf: Åke Spång

Vid atopiskt eksem blir huden torr och det bildas små blåsor som knappt syns. Blåsorna brister, torkar in och huden fjällar. Eksemet kan därför se ut som torra, röda utslag som ibland vätskar sig. För det mesta börjar atopiskt eksem under det första levnadsåret. Utslagen börjar ofta på kinderna för att sedan sprida sig till bland annat halsen, bröstet, magen och blöjområdet. Från och med cirka två års ålder brukar det kliande eksemet sätta sig i knävecken, armvecken, handlederna och vristerna.

Atopiskt eksem. Foto: Growing People

Först får barnet oftast en brännande smärta i ett område på huden. Efter ett par dagar kommer en rodnad på området där barnet har ont, och sedan bildas blåsor som brukar klia. Blåsorna brukar ha formen av ett band eller bälte på ena sidan av kroppen. Ibland sätter sig blåsorna på ögat, som då kan bli rött, känsligt för ljus och kännas torrt. Man kan bara få bältros om man tidigare haft vattkoppor.

Bältros. Foto: Growing People

Vid femte sjukan får barnet kraftigt rodnade utslag på kinderna. Efter några dagar kan utslaget sprida sig till andra delar av kroppen, framför allt på armarnas och benens utsidor. Utslagen kan forma ett typiskt girlangliknande mönster. Utslaget kan hetta och klia ibland och brukar sitta kvar i ungefär en vecka.

Femte sjukan
Foto: Growing PeopleFemte sjukan.
Fotograf: Niels Veien

Höstblåsor kallas också hand-fot-munsjuka och är en virusinfektion i munnen med blåsor som kan sitta i munnen, på läpparna, kindernas insida, tunga och gom. Det kan bli små sår om blåsorna går sönder. Ibland får barnet också blåsor på händerna eller fötterna.

Höstblåsor. Foto: Growing People

Vid mässling får barnet en till två milimeter stora utslag som först är ljusröda och sedan blir mörkare och flyter ihop. Utslaget börjar oftast i pannan och bakom öronen för att sedan sprida sig till resten av kroppen. Eftersom de flesta barn vaccineras är sjukdomen ovanlig.

Mässling. Foto: Growing People

Vid röda hund får barnet brunaktiga eller blekröda utslag som sprider sig från ansiktet och ner över armarna och benen. Eftersom de flesta barn vaccineras är sjukdomen ovanlig.

Röda hund. Foto: Growing People

Vid scharlakansfeber börjar utslagen i armhålor och ljumskar och breder sedan ut sig till mage och rygg. De kan sprida sig till armar och ben och slutligen täcka större delen av kroppen, som blir röd. Kring munnen fortsätter huden att vara blek. Utslagen är knappnålsstoraröda upphöjningar. Huden känns som sandpapper när man stryker med handen. I början har barnet en beläggning på tungan. Efter någon dag blir tungan istället glänsande röd med svullna små upphöjningar. Det brukar kallas för smultrontunga. 

Scharlakansfeber.
Foto: Fotogruppen på Södersjukhuset, Stockholm

Vid impetigo, eller svinkoppor är det första tecknet ofta en kliande prick som snart blir en vätskefylld och sedan varfylld blåsa. Efterhand bildas en gulaktig skorpa på blåsan. Ibland blir det bara rött och glansigt. Ofta bildas nya blåsor eller hudrodnader alldeles intill eller på andra ställen på kroppen.

Impetigo.

Vid tredagarsfeber får barnet blekröda utslag på magen som sedan sprider sig vidare på kroppen. Utslagen kliar inte och försvinner på några dagar, ibland fortare.

Tredagarsfeber. Foto: Growing People

Vid vattkoppor brukar barnet få röda utslag på överkroppen, som sedan sprider sig till ansiktet, armarna och benen. Efter någon dag utvecklas utslagen till vätskefyllda blåsor som ofta kliar. Blåsorna spricker efter hand och lämnar kvar små skorpor som så småningom ramlar bort.

Vattkoppor. Fotograf: Kerstin Hörnsten

Mollusker är hudfärgade knottror på huden. De är två till fem millimeter stora och har en liten grop i mitten. För det mesta ger de inga besvär. De brukar finnas på magen, armarna, i ansiktet eller nacken. Det kan bildas allt ifrån en enstaka mollusk till väldigt många. Det brukar ta några månader för en mollusk att försvinna, men ofta får barnet nya mollusker efterhand.

Mollusker.

Vårtor är vanligast på händer eller fötter. Fotvårtor är något upphöjda, har en hård kant och är lite mjukare i mitten. Ibland finns små svarta prickar i vårtan. Handvårtor är något mer utstående än fotvårtor och kan se ut som pyttesmå blomkålshuvuden.

Vårtor.

Barnet får ofta ett enda utslag, så kallad primärmedaljong, någonstans på bålen, överarmarna eller låren. Utslaget är ovalt och några centimeter långt. Efter en till två veckor har barnet ofta fått många mindre likadana utslag på samma kroppsdelar. Utslagen är rosafärgade och fjällar. En del kan ha klåda.

Pityriasis rosea, medaljongsjuka.
Foto: Growing People

Små röda och kliande, runda eller ovala utslag är det vanligaste symtomet på ringorm. Ytan är ofta fjällande eller småknottrig. Storleken kan variera från någon millimeter till flera centimeter.

Ringorm.
Fotograf: Mats Bjellerup