Invagination hos barn

Symtomen kan komma plötsligt, ofta efter en vanlig magsjuka eller i samband med en luftvägsinfektion. .

• Det börjar ofta med att barnet har rejält ont i magen som kommer i och går i intervaller. Tiden mellan attackerna kan i början vara ganska lång men blir efterhand allt kortare.  Till slut kan det göra ont hela tiden.
• Barnet är ofta trött och medtaget av smärtorna. Barnet kan gny och verka frånvarande.
• Det är vanligt att barnet mår illa och kräks.
• Det kommer ingen avföring eller gaser, men ibland lite blod och slem.
• Magen brukar vara öm och spänd om man känner på den.

Man ska söka vård direkt på en akutmottagning om man misstänker att barnet har invagination. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd om vart man ska vända sig.

När man kommer till sjukhuset får man berätta för läkaren om barnets symtom och hur de har utvecklats. Barnet behöver röntgas, med så kallad buköversikt, ultraljud och tjocktarmsröntgen. Oftast får barnet vätskedropp direkt i blodet eftersom barnet kan behöva mer vätska efter kräkningar och svullnad i tarmen.

Vid tjocktarmsröntgen får. barnet ligga på ett undersökningsbord med kameran ovanför sig. Kontrastmedel i tjocktarmen ges via ändtarmen som ett lavemang. Undersökningen kan kännas lite besvärlig för barnet eftersom läkaren behöver titta på tarmen en stund. Läkaren ser röntgenbilden på en bildskärm och ser då den del av tunntarmen som har vandrat in i tjocktarmen.

Invaginationen kan hävas genom att kontrastmedlet vid tjocktarmsröntgen pressar tillbaka tunntarmen från tjocktarmen. Besvären går över och barnet blir friskt utan operation. Barnet mår ofta så pass bra att man kan åka hem efter några timmars observation på sjukhuset.

Ju tidigare barnet får behandling desto större är chanserna att barnet inte behöver opereras. Om behandlingen i samband med röntgenundersökningen startar i tid är det alltså ovanligt att barnet behöver opereras. Om invaginationen däremot har pågått länge kan kanske inte tarmen tryckas rätt igen. Delar av tarmvävnaden tar skada på grund av den otillräckliga blodtillförseln och barnet behöver opereras. En operation görs i narkos och läkaren försöker i första hand försiktigt lägga tarmarna rätt. Om det inte går eller om en del av tarmen har tagit mycket skada, behöver all tarmvävnad som har otillräcklig blodtillförsel tas bort. Sedan sys de friska tarmändarna ihop.

Efter en operation behöver barnet ofta vara kvar på sjukhuset i två till fem dagar beroende på hur tarmen såg ut vid operationen. Om tarmen kunnat tryckas ut rätt vid tjocktarmsröntgen eller operation kan barnet äta direkt. Om en del av tarmen tagits bort får barnet näringsdropp direkt i blodet så att tarmen får vila. Efter ett par dagar får barnet börja äta små portioner som gradvis ökas till fulla matmängder.

Efter behandling i samband med röntgenundersökningen eller efter en operation finns det en viss risk att invaginationen upprepas. Man ska därför söka vård direkt på en akutmottagning om barnet får liknande symtom igen.