Hjärntumör hos barn

Allmänt

Hjärntumör är en av de vanligaste cancerformerna hos barn. Ungefär 95 av de knappt 350 barn och ungdomar som varje år får cancer har en hjärntumör. Men det finns många olika typer av hjärntumörer som också behandlas olika. Hjärnan är en del av centrala nervsystemet. Alla tumörer i centrala nervsystemet tas om hand av barnneurologer och barnonkologer, även tumörer som inte är cancer.  

De flesta hjärntumörer hos barn sprider sig inte vidare genom metastaser utan växer enbart på ett ställe. Behandlingen går ut på att ta bort tumören. Många barn blir bra, men det är vanligt med komplikationer av behandlingen. Hur svåra dessa komplikationer är beror på var i hjärnan eller resten av det centrala nervsystemet tumören sitter och vilken behandling barnet får.

Symtom

En del barn kan ha haft huvudvärk eller kräkts ofta och oförklarligt, ofta på morgonen när de vaknar. Andra barn kanske bara har varit väldigt trötta under en kortare eller längre tid och haft svårt att hänga med i vardagen eller i skolarbetet. Symtom hos små barn kan vara att de är sena i utvecklingen och verkar må dåligt eller ha svårt att äta.  Ett symtom kan också vara att huvudet växer snabbare än förväntat. Ibland ser man det själv som förälder, andra gånger upptäcks det vid en kontroll på BVC. Symtomen kan alltså variera väldigt mycket beroende på barnets ålder och på var tumören sitter.

Om en läkare misstänker att symtomen kan bero på cancer får barnet göra en datortomografi eller en magnetkameraundersökning. Små barn kan behöva sövas med narkos inför undersökningarna eftersom de måste ligga helt stilla. Undersökningarna gör inte ont. Datortomografin tar bara några minuter. En magnetkameraundersökning tar längre tid och kan för den som är vaken upplevas som ansträngande på grund av att kameran låter mycket.

Du kan läsa mer i texten När ett barn får cancer. 

Behandling 

Det vanligaste är att tumören tas bort genom en operation. Ibland behöver läkaren först ta ett prov, en så kallad biopsi, från tumören för att vara helt säker på vilken slags tumör det är.

Familjen och barnet får träffa den läkare som ska utföra operationen för att få veta hur operationen går till och för att kunna ställa frågor före behandlingen.

Efter operationen bedömer en behandlingskonferens med olika specialister om det behövs någon fortsatt behandling eller inte. Det beror på vilken slags tumör det är och var den sitter, om hela tumören kunde tas bort eller inte, och barnets ålder. Den fortsatta behandlingen kan ibland vara en ny operation, strålbehandling eller cytostatikabehandling. En del barn får en kombination av flera behandlingar.

Läs mer i texten om behandling av cancer hos barn.

Att behandla en växande hjärna ger olika komplikationer både på kort och på lång sikt för de flesta barn. Ibland märks komplikationerna inte så mycket. Vissa barn får ganska kraftiga komplikationer som kan påverka livet under lång tid. Strålbehandling är den huvudsakliga orsaken till komplikationer, förutom själva tumören. Det är vanligt att nivåerna av olika hormoner påverkas så att barnet till exempel växer långsammare efter behandlingen. Det är också vanligt att barn får en försämrad rörelseförmåga och även inlärningsförmågan kan påverkas.

En del av den uppföljande vården efter behandlingen handlar om att ge barnet stöd och hjälp för att utvecklas så bra som möjligt. En neuropsykologisk undersökning kan visa vilka funktioner som barnet kan behöva extra stöd med.

Alla barn får gå på efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur kroppen fungerar och utvecklas efter behandlingen. Om man har fått strålbehandling behöver man följas upp resten av livet, men med olika långa tidsintervall. Det gäller även för vissa behandlingar med cytostatika.

Senast uppdaterad:
2016-09-26
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hjorth, barnläkare, specialist i cancersjukdomar, Skånes Universitetssjukhus, Lund