Barn och föräldrar

Barnets första månader – skydda barnet

Foto av en vuxen som håller ett litet barn på skötbordet.

Spädbarn är ömtåliga och behöver skyddas på olika sätt. De är till exempel extra känsliga för tobaksrök, hög värme, stark kyla och infektioner. Om man är påverkad av alkohol, droger eller vissa läkemedel, kan det i sin tur påverka säkerheten och samspelet med barnet.

Skydda mot infektioner

Under det första halvåret har barnet ett visst skydd mot infektioner eftersom antikroppar förts över från mamman till barnet. Om barnet ammas får det också ett litet extra skydd genom bröstmjölken. Ett nyfött barn är ändå extra känsligt för infektioner, speciellt under den första månaden. Där det finns mycket folk finns det också infektioner. Om det går, är det därför bra om man undviker överfulla bussar, kaféer och affärer, särskilt i infektionstider på hösten och vintern.

Spädbarn blir lätt smittade av infekterade småbarn. Man kan försöka att inte träffa förkylda barn under de allra första veckorna. Det är bra om alla som tar i spädbarnet tvättar händerna först och att syskon och andra små barn inte pussar barnet i ansiktet.

Feber

Feber är inte en sjukdom utan ett sätt för kroppen att försvara sig, till exempel mot infektioner. I den förhöjda kroppstemperaturen trivs inte virus och bakterier. Det är framför allt virusinfektioner som förkylning, hosta och halsont som är den vanligaste orsaken till feber hos barn.

Man ska alltid kontakta vården om barn under tre månader får feber, eftersom det ibland kan vara det enda symtomet vid till exempel urinvägsinfektion eller lunginflammation hos spädbarn.

Nästäppa och förkylning

Spädbarn har små och trånga gångar i näsan och får ofta nästäppa även vid en lätt förkylning. Det kan göra att det blir svårt att äta och andas samtidigt. Man kan pröva att droppa eller spreja koksaltlösning i näsan. Om barnet ändå har svårt att äta ska man kontakta BVC eller vårdcentralen samma dag.

Om barnet är förkylt eller har hosta kan man alltid vända sig till vårdcentralen, BVC eller ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Om barnet behöver medicin

Det är alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan man ger medicin till barn som är under sex månader. När man ger flytande medicin till spädbarn använder man så kallad dosspruta. Det kan vara bra att låta barnet sitta eller halvligga i knäet. Man kan sedan ganska långsamt spruta in medicinen genom barnets mungipa mot insidan av kinden. Då minskar risken för att barnet ska få medicin i luftstrupen.

Plötslig spädbarnsdöd

Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt i Sverige. Man vet fortfarande inte säkert vad som orsakar det. Antalet barn som dött i plötslig spädbarnsdöd har minskat betydligt sedan man gått ut med följande rekommendationer:

  • Låt spädbarnet sova på rygg.
  • Avstå från att röka.
  • Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig.
  • Amma om det är möjligt.

Om barnet är under tre månader finns det en något ökad risk för plötslig spädbarnsdöd om man sover i samma säng som barnet. Därför ska barnet sova i egen säng, men den kan gärna stå inom räckhåll. Om barnet ammas kan man ha barnet hos sig i sängen när barnet är vaket, men lägga över det i egen säng när det ska sova. Om man väljer att sova tillsammans med barnet får det inte vara för trångt eller för varmt i sängen. Barnet behöver ha ett eget utrymme och kuddar och täcken får inte ligga över barnets ansikte.

Om man är påverkad av alkohol, läkemedel eller andra droger ska man inte sova i samma säng eftersom man till exempel kan råka klämma barnet. Om man röker ska man inte heller sova i samma säng som barnet eftersom det finns en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd.

Rök, tobak och nikotin

Luftvägsinfektioner och astmabesvär är vanligare hos barn som har föräldrar som röker, speciellt om man röker inomhus. Om en ammande mamma röker, går skadliga ämnen över i bröstmjölken och påverkar barnet. Nikotinet i snus och olika typer av nikotinersättningsmedel passerar också över i bröstmjölken och ger ungefär samma höga koncentration i mjölken som rökning. Därför är det bäst för barnet om man kan låta bli cigarretter, och även nikotinersättningsmedel och snus om man ammar.

Man ska undvika att sova i samma säng som barnet om man röker, eftersom det ökar risken för plötslig spädbarnsdöd

Alkohol och droger

Som förälder behöver man vara medveten om hur alkohol, droger och vissa läkemedel kan påverka koncentrationsförmågan, beteendet och omdömet. Och hur det i sin tur påverkar hur man tar hand om och samspelar med ett barn.

Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Vill man vara helt säker på att barnet inte får i sig alkohol bör man avstå under amningsperioden. Men enligt nuvarande forskning innebär det inga medicinska risker för barnet om man dricker måttliga mängder alkohol när man ammar. Med det menas ett till två glas vin eller motsvarande en till två gånger i veckan

Om man själv eller andra i ens närhet använder droger, dricker för mycket eller för ofta kan det påverka barnet och familjen negativt på många olika sätt. Man kan vända sig till BVC, beroendecentrum i kommunen eller sjukvårdsrådgivningen för stöd, råd och vidare hänvisning.

Fallskador och brännskador

Det är lätt hänt att ett barn ramlar ner från skötbordet eller vuxensängen och skadar sig. Även ett mycket litet barn kan förflytta sig när det sprattlar med armar och ben. Därför är det bra om man redan från början vänjer sig vid att inte gå ifrån eller vända sig bort utan att hålla en hand på barnet.

Om man dricker hett te eller kaffe med barnet i famnen är det lätt att spilla om barnet plötsligt rör sig. Innehållet i en kaffekopp kan skada en stor yta på barnets kropp. Det är också bra om man placerar barnet en bra bit ifrån spis och ugn när man lagar mat.

 

Att vara ute

Foto på en pappa som är ute och går med ett litet barn i barnvagn.

Man kan börja gå ut med barnet när man känner att man orkar och vill. För en nyförlöst mamma är det oftast lagom med korta promenader. Under den mörka årstiden är det viktigt att sätta reflexer på barnvagnen, eftersom den annars kan vara lätt att missa för en bilist. Det är bra för både föräldrar och barn att vara ute, men om man inte orkar gå ut i början för att man behöver vila är det också helt okej. Den trötthet som många känner i början brukar gå över efter ett tag.

Kyla och värme

Nyfödda barn har svårare att reglera kroppstemperaturen än vad vuxna har. Därför är det bra att vara försiktig med att vara ute både i hög värme och i stark kyla. Man behöver också anpassa kläderna efter den temperatur som råder, och till exempel klä av barnet overallen så fort man kommer in.

Att tänka på om sommaren:

  • Barnvagnen ska stå i lä och aldrig i direkt solljus. Det kan bli väldigt varmt under suffletten sommartid.
  • Det är inte bra med sol direkt på barnets hud. Man kan skydda barnets hud och huvud med tunna kläder. Det är bra att vara så mycket som möjligt i skuggan, speciellt mellan klockan 11 och 14 på dagen.
  • Man ska aldrig lämna barnet ensam i bilen, där det snabbt kan bli för varmt.

Att tänka på om vintern:

  • Det är bra om man undviker att tvätta barnet innan man går ut. Fukten i vattnet kyler ner barnets hud och tar bort det skyddande fettlagret i huden.
  • Ju mer det blåser, desto större risk är det för köldskador. Det är bra att kontrollera barnets fötter och kinder med jämna mellanrum. Vita fläckar är första tecknet på köldskador.
  • Om det blåser och är mycket kallt ska man undvika att vara utomhus med ett nyfött barn.

Att klä på barnet lagom

Spädbarn behöver ha mössa året runt för att skyddas mot kyla och solljus utomhus. Många nyblivna föräldrar tycker att det är svårt att veta hur mycket man ska klä på sitt nyfödda barn den första tiden och är rädda för att barnet ska frysa. Men det är vanligare att man klär på barnet för mycket än för lite. 

Barnet är för kallt och fryser när nacken och pannan känns kalla. Händerna och fötterna är ofta kallare än övriga kroppen men ska inte vara iskalla. Man kan titta på termometern och på vad man själv har på sig. Man kan känna efter om barnet är varmt och svettigt på bröstet och i nacken. Är man osäker kan man få råd på BVC.

Senast uppdaterad:
2011-01-19
Skribent:

Linda Ahlqvist, distriktsjuksköterska, 1177.se

Granskare:

Lena Antin, barnsjuksköterska, Boo barnavårdscentral, Nacka

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Fotograf:

Juliana Wiklund