Man bör söka hjälp för sin tandvärk
- om man har ihållande tandvärk
- om man har isningar som är kvar en stund efter det att man har ätit eller druckit något kallt eller varmt
- om en tand är öm när man tuggar
- efter alla typer av tandskador och tandolycksfall
- om man är svullen; om man har svullnader under tungan måste man uppsöka en tandläkare omedelbart.
Om man får tandvärk uppsöker man i första hand sin vanliga tandläkare, även om tandvärken går över efter ett tag. Det är mycket vanligt att tandvärken kommer tillbaka. Om man inte redan har kontakt med någon tandläkare så kan man kontakta jourhavande tandläkare. Telefonnumret står i telefonkatalogens blå sidor med hälso- och sjukvårdsinformation. I en del landsting kan man ringa 112 och fråga efter jourhavande tandläkare.
Ofta krävs flera behandlingar
Tandläkaren undersöker det område i munnen som värken och smärtan strålar ut ifrån och tar röntgenbilder för att kunna se mellan tänderna och under rötterna. För det mesta kan tandläkaren ställa en diagnos som leder till en behandling som gör att smärtan går över. Efter ett akutbesök krävs oftast ytterligare behandlingar för att man ska bli färdigbehandlad.
Att rotfylla eller dra ut tanden är en vanlig behandling
De två vanligaste behandlingsmetoderna för att bota tandvärk är rotfyllning och tandutdragning.
För det mesta vill ju både tandläkare och patient spara tanden och då väljer tandläkaren att rotfylla. Det går till så att tandläkaren borrar rent från karies i tanden och rensar bort den inflammerade tandnerven under lokalbedövning. Kanalerna i tandrötterna försluts med ett gummimaterial. Sedan lagas tanden som vanligt. Tanden har nu inte längre någon nerv som kan värka.
Om tanden har gått sönder för djupt ner under tandköttet, eller om hålet i en tand är mycket stort, kanske inte tanden går att rädda med rotfyllning. Då måste den dras ut. Tandläkaren drar egentligen inte ut tanden utan vickar försiktigt ut den under lokalbedövning. Oftast går det att ersätta en utdragen tand med ett så kallat tandimplantat i käkbenet, som det monteras en ny tandkrona på. Tanden kan också ersättas med en bro.
Hål i tänderna
Om man har ett hål i en tand, så kallad karies, och om tandnerven är inflammerad måste tandläkaren antingen laga som vanligt, rotfylla eller dra ut tanden. Om tanden bara isar lite kan tandläkaren först försöka med att borra bort kariesangreppet så att tandhålet blir rent från bakterier och sedan laga hålet med en isolerande, tillfällig fyllning. Därefter avvaktar man några veckor för att se om isningarna försvinner. Om tanden blir besvärsfri kan tandläkaren sedan göra en permanent fyllning. Om tanden värker eller isar mycket måste den rotfyllas. Om tanden inte går att rotfylla måste den dras ut.
Djupa lagningar
Om man har små problem från en tand som har en djup fyllning borras den gamla fyllningen bort. Om det inte finns någon förbindelse in till tandnerven lagas hålet med en tillfällig fyllning. Man avvaktar sedan några veckor och ser om problemen försvinner. Om besvären minskar görs en ny, permanent fyllning. Om det finns en förbindelse in till tandnerven eller om besvären inte försvinner måste tanden rotfyllas. Om tanden inte går att rotfylla måste den dras ut.
Blottade tandhalsar
Om man har lätta isningar som beror på en blottlagd, oskyddad tandhals krävs i regel ingen behandling. Isningarna kan försvinna av sig själva. Om isningarna inte försvinner är det för det mesta tillräckligt att tandläkaren penslar på ett fluorlack. Har man kraftigare isningar kan tandläkaren skydda den porösa, blottade tandhalsen med en tunn genomskinlig plastfilm. Ibland kan tanden ha skadats vid tandköttet på grund av att man borstat tänderna för hårdhänt. Då kan tandläkaren fylla ut tandskadan med en tandfärgad fyllning.
Tandskador
Om man har drabbats av en tandskada på grund av olycksfall, eller om man bitit sönder en tand, gäller det i första hand att skydda det frilagda tandbenet med någon typ av fyllning. Fyllningen isolerar och skyddar tandnerven så att tanden inte isar och värker. Om man har tänder som sitter löst måste tandläkaren i en del fall fixera tänderna med en stålbåge som håller ihop rörliga och friska tänder.
Tappade eller trasiga fyllningar
Om man har tappat en fyllning, eller om den gått sönder, borrar tandläkaren bort gammal fyllning, gör rent hålet och lagar det med en ny fyllning. Ibland kan det vara ett djupt hål under den trasiga fyllningen. Om hålet har nått tandnerven måste tanden rotfyllas.
Tandsprickor
Alla har små emaljsprickor i tänderna. I allmänhet ger dessa inte några besvär. Men om en spricka orsakar isningar eller värk betyder det att sprickan är djup och går ner i tandbenet. Tandnerven påverkas av att det finns en spricka i tanden. Tandläkaren kan börja med att försöka borra upp sprickan och laga med ett limmande plastmaterial. Sedan avvaktar man ett tag. Om inte isningarna och värken har försvunnit efter några veckor måste tanden rotfyllas.
Tandgnissling och tandpressning
Om man gnisslar och pressar tänder kan man få ont i käkmusklerna. Om man har akuta besvär får man smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel. För att förebygga tandgnissling under natten kan man använda en bettskena som tandläkaren och en tandtekniker provar ut och tillverkar.
Tandslitage
Om man har gnisslat tänder och slitit ner en tand snabbt kan den börja värka på grund av att tandnerven nästan ligger oskyddad. Då måste tanden rotfyllas. Man kan använda en bettskena för att förebygga slitage och skydda tänderna. Den används för det mesta på natten när man sover, men kan ibland användas även på dagen.
Tandköttsinfektion när en tand växer upp
Tandköttsfickan runt en tand som inte har kommit upp helt är djupare än normalt. Om tandköttet är svullet och ömt har det samlats bakterier där som tandläkaren måste spola bort. Ibland behandlas man med antibiotika i ungefär en vecka. Mindre svullnader kan ibland gå bort av sig själv.
Värk efter tandutdragning
Om man har dragit ut en tand och värken inte går över på fyra till fem dagar kan hålet efter tanden ha blivit infekterat. Om det inträffar kan tandläkaren ge antibiotika, spola rent och eventuellt lägga en bakteriedödande gasbinda i såret. Man kan ta smärtstillande tabletter under läkningstiden om man har mycket ont. För att förebygga infektion i tandsåret bör man inte dricka något eller skölja munnen på ungefär en till två timmar efter det att en tand har dragits ut. Det är också viktigt att inte äta, eftersom man fortfarande är bedövad. Man kan bita sig i kinden av misstag så att man får ett sår.
Tandlossning
Om man lider av tandlossning kan man få värk som beror på en infektion mellan rot och tandkött. Tandläkaren rengör tänderna försiktigt och skriver ofta ut antibiotika.
En protes som skaver
Om man har fått skavsår av en för stor protes kan tandläkaren slipa på protesen där den skaver. Smärtan försvinner ofta direkt efter slipningen. För det mesta måste protesen också fyllas ut med plast för att passa bättre.
Infektion under en rotfylld tand
Om man har fått en infektion i en rotfylld tand kan det påverka käkbenet under tandroten. Då måste rotfyllningen göras om. Det är svårt och kan ta tid. Vid svåra och akuta tillstånd behandlas man med antibiotika för att få bort den akuta smärtan. Om tanden har ett rotstift och krona eller bro är det mycket svårt att göra om rotfyllningen. Tandläkaren kommer helt enkelt inte åt. I så fall kan tandläkaren i de flesta fall göra om rotfyllningen bakvägen via rotspetsen. Det betyder att man måste genomgå en operation som görs under lokalbedövning. Ibland måste tanden dras ut.
Hur förebygger man tandvärk?
Det bästa sättet att lindra akut tandvärk innan man får behandling är att ta värktabletter.
Det bästa sättet att undvika att tandvärk uppkommer överhuvudtaget är att borsta tänderna regelbundet med fluortandkräm. Borsta tänderna med små vibrerande rörelser och använd en mjuk tandborste och fluortandkräm. Man bör borsta tänderna morgon och kväll. Man bör också rengöra mellan tänderna. Använd tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborstar.
Regelbundna måltider med få mellanmål och god munhygien förebygger också hål i tänderna. Tänderna måste hinna reparera bakterieangrepp mellan måltiderna.
Om man går till tandläkare med jämna mellanrum kan eventuella hål upptäckas innan de hinner bli så stora att de leder till tandvärk.
Om man har hål i tänderna ofta bör man använda sig av något medel som förebygger karies. Tandläkaren eller tandhygienisten kan hjälpa till med att lägga upp ett personligt tandvårdsprogram. Exempel på medel som motverkar hål i tänderna är xylitol- eller fluortuggummin, fluorsugtabletter och fluorsköljningsmedel. Be gärna en tandläkare om råd eller fråga på ett apoteket.
