Hjärtinfarkt

Skriv ut (ca 9 sidor)

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats som helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera som det brukar. Den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från det tilltäppta kärlet drabbas av syrebrist och hjärtmuskeln skadas.

Skriv ut

Vid en hjärtinfarkt kan en skada uppkomma som gör att hjärtat inte klarar att arbeta lika bra som innan. Hjärtinfarkt kan vara en livshotande sjukdom och kräver omedelbar sjukhusvård. Ju tidigare du får vård desto större är möjligheten att behandla och påverka hjärtinfarktens utveckling.

Om du misstänker att någon i din närhet fått en hjärtinfarkt, ring 112. 

Symtom

Symtom

Vanliga symtom vid en hjärtinfarkt är

  • stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
  • obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
  • illamående
  • andnöd
  • kallsvettning
  • rädsla och ångest
  • värk i ryggen
  • hjärtklappning och yrsel
  • influensaliknande besvär samtidigt med bröstsmärtor.

Vaga symtom kan också vara infarkt

Om du är äldre eller har diabetes och får hjärtinfarkt, är det inte säkert att du får ont i bröstet. Symtomen kan då vara diffusa, som andnöd eller stark trötthet. Smärtan kan vara mindre intensiv och kan misstolkas som mindre allvarlig.

Bröstsmärtor kan vara annat än infarkt

Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna att söka akut sjukhusvård. Att du har ont i bröstet behöver inte betyda att du har ett hjärtproblem. De kan uppstå på grund av många andra orsaker, såsom

  • irritation av slemhinnan i nedre delen av matstrupen
  • sjukdomar i magsäck och gallblåseväggen
  • sjukdomar i lungan
  • besvär i bröstkorgen eller överkroppens muskler
  • infektioner.

Hur kan man ha så olika symtom vid hjärtinfarkt?

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Ring 112 efter ambulans om du har

  • en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över
  • en diffus och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än en kvart och som inte har en naturlig förklaring
  • ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag
  • om du svimmar av smärtorna.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning. Gäller det ett livshotande tillstånd, ring 112.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 

Vill du ha råd via telefon, ring 1177. Dit kan du ringa dygnet runt. Du kan också logga in och skriva frågan – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vid en akut hjärtinfarkt frisätts stresshormoner ut i blodbanan som leder till förhöjt blodtryck och snabbare hjärtrytm. Detta stressar hjärtat ytterligare och ökar den farliga syrebristen.

Om du fått en hjärtinfarkt behöver kranskärlet som har täppts till av en blodpropp öppnas så snabbt som möjligt så att blodet kan passera normalt igen. Det kan ske med en så kallad ballongvidgning av kärlen eller med blodproppslösande medicin. Du får också behandling med andra typer av läkemedel efter utskrivningen.

Ju tidigare kärlet öppnas, desto större är chansen att blodflödet till hjärtmuskeln återställs och hjärtskadan minimeras. Om du bor i närheten av ett sjukhus som kan göra akut ballongvidgning brukar ambulansen köra direkt dit om EKG-bilden uppvisar ett särskilt mönster. Om du befinner dig mer än två timmar från ett sådant sjukhus kan du få propplösande medicin, som kan ges redan i hemmet eller i ambulansen av en sjuksköterska, som följt med. 

Vanliga mediciner vid hjärtinfarkt

Om du drabbats av en hjärtinfarkt får du en rad olika läkemedel vars syfte är att skydda mot ny hjärtinfarkt.

Trombocythämmande läkemedel

Trombocythämmare är blodproppshämmande läkemedel som förhindrar att blodplättarna, trombocyterna, klumpar ihop sig och bildar proppar i kärlen.

Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, tikagrelor eller prasugrel.

Betablockerare

Läkemedlet sänker hjärtfrekvensen och ditt blodtryck så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Betablockerare skyddar mot återinsjuknande i hjärtinfarkt.

Blodfettsänkare

Läkemedlen, så kallade statiner, sänker framför allt det skadliga kolesterolvärdet LDL i blodet och minskar risken för att du ska få nya förträngningar i kranskärlen. Samtidigt kan de förhindra att de förträngningar som redan finns inte förvärras. De allra flesta patienter får blodfettssänkande behandling insatt så fort som möjligt i samband med hjärtinfarkten.

ACE-hämmare

Medlen vidgar blodkärlen och gör att hjärtat kan arbeta lättare. Det kan ges till de flesta som har en kranskärlssjukdom, framför allt till diabetiker eller de med högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Ballongvidgning

Vid en ballongvidgning för en läkare in en plastslang genom ett blodkärl i armen eller ljumsken, in i det kranskärl som har en förträngning eller stopp. Ballongen placeras mitt över förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras. Ofta läggs även ett stent, ett metallnät, in i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen. 

En ballongvidgning görs i samband med en kranskärlsröntgen, om undersökningen visar att det är lämpligt. Vid kranskärlsröntgen kan en läkare ibland suga ut blodproppen via kateterslangen innan blodkärlet vidgas och ett stent läggs in.

Allt fler får ballongvidgning istället för propplösande behandling i hemmet. Den ger bättre långtidsresultat hos de allra flesta som behandlas jämfört med propplösande behandling. Risken för komplikationer har minskat, bland annat tack vare en förbättrad teknik och bättre blodproppsförebyggande läkemedel.

Kranskärlsoperation, eller bypass-operation

Ibland finns det förträngningar på flera ställen i kranskärlen. Då kan det bli svårt att göra ballongvidgning och istället nödvändigt med en kranskärlsoperation, en så kallad bypass-operation. 

Operationen görs för att leda blodet förbi förträngningar i hjärtats kranskärl, vilket förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln. Detta lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för hjärtinfarkt.

Ovanligt med komplikationer efter kranskärlsoperation

En kranskärlsoperation är en belastning för kroppen och hjärtat, men det är ovanligt med komplikationer. Riskerna ökar vid hög ålder, om du har andra komplicerande sjukdomar och beroende på hur utbredda kranskärlsförträngningarna är. De undersökningar som görs innan operationen hjälper till att kartlägga eventuella risker, för att operationen ska vara så säker som möjligt.

Exempel på komplikationer som kan förekomma är

  • en blödning som kräver ny operation
  • stroke eller slaganfall
  • hjärtinfarkt
  • lunginflammation
  • hjärtrytmstörningar.

Du kan få humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter en kranskärlsoperation. Vad det beror på är okänt, men det brukar gå över inom någon månad.

Instabil kärlkramp före infarkten

I många fall kan du ha haft instabil kärlkramp under dagarna eller veckorna innan hjärtinfarkten. Symtomen är bröstsmärtor eller svårigheter att andas av lätt ansträngning eller till och med i vila. Det är en varningssignal som betyder att du genast ska ta dig till sjukhus.

Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar numera sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom.

Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att du har haft kärlkramp innan.

Instabil kärlkramp kan vara tecken på en hotande hjärtinfarkt. Då ges mediciner för att förebygga att det bildas en fullständig propp och en hjärtmuskelskada. Samtidigt görs ofta en kranskärlsröntgen som visar om kärlen är så förträngda att det behövs en ballongvidgning eller bypass-operation.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Även hjärtmuskulaturen behöver syrerikt blod för sitt arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan hjärtslagen.

Det kan bildas förträngningar i kranskärlen när kolesterol, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats in i kärlväggen. Det kallas för åderförfettning eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen.

När en blodpropp sedan uppstår på grund av en skada i kärlväggen, stoppas blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hjärtinfarkten kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen pågått, och på vilket kärl som drabbats.

 

Illustration hjärta vid hjärtinfarkt Förträngningen i kranskärlen orsakas av att kolesterol, blodkroppar och bindväv lagras in i kärlväggarna. En blodpropp kan bildas vid en förträngning som stoppar blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hjärtinfarkten kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat, och på vilket kärl som drabbats.

Andra organ kan också påverkas

Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte arbeta som vanligt. Det kan också leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. Detta gäller särskilt om hjärtat inte återhämtar sig, utan du får hjärtsvikt som följd av hjärtinfarkten.

Fäll ihop

Vanligaste dödsorsaken i Sverige

Vanligaste dödsorsaken i Sverige

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt, utgör en stor del.

Tack vare förbättrad behandling har antalet personer som får hjärtinfarkt minskat. Ökad kunskap om hur viktig livsstilen är, vad du äter, att du rör på dig och undviker tobak kan ha bidragit till minskningen.

Prognosen för hjärtinfarkt blir allt bättre och dödligheten efter hjärtinfarkt har halverats under de senaste 15 åren tack vare bättre behandling med läkemedel och kranskärlsingrepp. Dödligheten är mycket låg men ökar med högre ålder. 

Könsskillnader i hjärtinfarkt

Män som är under 60 år löper tre gånger större risk att få hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. Kvinnor får generellt hjärtinfarkt 5-10 år högre upp i åldrarna än män. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto lägre östrogenhalt får hon i blodet, och närmar sig då gradvis mannens risk för att bli sjuk i hjärtinfarkt. 

Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt dör en högre andel kvinnor i sjukdomen. Det beror delvis på att överlevnaden i hjärtinfarkt är högre ju yngre du är när du blir sjuk. 

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga hjärtinfarkt?

Hur kan jag förebygga hjärtinfarkt?

Det är känt att vissa typiska riskfaktorer ökar risken för att få hjärtinfarkt. De flesta av dessa kan du påverka med ändrade vanor. Risken ökar också med åldern.

  • Sluta med rökning och annat tobaksbruk. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka.
  • Minska det skadliga kolesterolet (LDL) genom ändrad kost. Höga blodfetter ökar risken för att få åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt.
  • Håll din diabetessjukdom under kontroll, diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Två av tre personer som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen.
  • Högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt. Du kan ofta sänka blodtrycket med fysisk aktivitet eller läkemedel. 
  • Motionera regelbundet. En daglig promenad på 30 minuter är bra motion för att minska risken för att få en kranskärlssjukdom.

Ärftlighet har betydelse

Kroppens förmåga att ta hand om blodfetter och att omsätta sockerämnen i blodet är ofta ärftlig. Kolesterolvärdet beror mycket på ärftlighet men även på kosten. Det finns vissa familjer där många har kraftigt förhöjda kolesterolvärden med en ökad risk för hjärtinfarkt. Du som ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning kan få behandling med kolesterolsänkande läkemedel. Det är extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns och att även testa övriga släktingar. 

Myt att hosta avvärjer hjärtinfarkt

Det cirkulerar en myt att det hjälper att hosta kraftfullt om du får en hjärtinfarkt. Det finns inga vetenskapliga belägg för att den metoden fungerar.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Om du har bröstsmärtor som kan bero på en hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge läkaren information om hjärtat påverkas av syrebrist. EKG innebär att ett flertal elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. EKG-plattorna kan numera sättas på redan i hemmet eller i ambulansen av ambulanspersonalen. Resultaten skickas per telefon till sjukhuset för en läkares bedömning.

Om du läggs in på en hjärtintensiv-avdelning får du också ha EKG-plattor på dig för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat får syrebrist och rytmstörningar.

Blodprover tas med några timmars intervall för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats.

Andra undersökningar

En ultraljudsundersökning av hjärtat görs rutinmässigt för att avgöra hur stor hjärtinfarkten är och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga.

Om det behövs görs också en kranskärlsröntgen. Då för läkaren in en tunn plastslang, en så kallad kateter, genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kranskärlen.

Ibland får du göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG. 

Fäll ihop

Livet efter en hjärtinfarkt

Livet efter en hjärtinfarkt

Det kan vara en chock att plötsligt insjukna i en hjärtinfarkt. Du brukar få både muntlig och skriftlig information vid flera olika tillfällen, för att lättare kunna ta till dig informationen.

Efter en hjärtinfarkt är det vanligt att vårdas på sjukhus i 3-5 dygn. Därefter är du sjukskriven några veckor, beroende på hjärtinfarktens storlek, eventuella komplikationer och om du har andra sjukdomar.

Du kan behöva stöd för att fundera igenom vad du själv kan göra för att förändra dina levnadsvanor. Kanske undrar du om du kan arbeta, ha sex eller hur medicinerna kommer att påverka ditt liv.

Rehabilitering med sjukhushjälp

Du kallas till fortsatta hälsokontroller efter utskrivning. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland psykologer arbetar. Om du haft en hjärtinfarkt ska du så snart som möjligt få ta del av specialenhetens resurser för din rehabilitering.

Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken negativt den första tiden. Ofta uppstår en rädsla för att bli sjuk igen som kan bli ett hinder i vardagslivet. Försök att lyssna på kroppens signaler och anpassa dig till den nya situationen. Fråga din läkare eller annan sjukvårdspersonal om vad som gäller i just din situation.

Målet med rehabiliteringen är att du så snart som möjligt ska kunna återgå till ditt vanliga liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar, och du måste räkna med att förändra din livsstil för att minska risken för återfall. Tänk på att

  • fysisk träning är en del av behandlingen och ofarligt
  • öka på aktiviteterna stegvis
  • vara uppmärksam på kroppens signaler
  • försöka leva sunt och äta nyttigt.
Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

Det kan vara svårt att hantera den nya situationen när någon i ens närhet får en hjärtinfarkt. För att öka din beredskap kan du gå en kurs i hjärt- lungräddning. Du kan också se till att det finns en hjärtstartare i ditt närområde eller på din arbetsplats. 

Om du misstänker att någon i din närhet fått en hjärtinfarkt, ring 112.

Du som är närstående till någon som haft en hjärtinfart kan påverkas både praktiskt och känslomässigt av sjukdomen. En stor del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt sker i hemmet. Din delaktighet i din närståendes återhämtning kan därför ha stor betydelse. Du kan be att få vara delaktig vid planering av rehabiliteringen redan under tiden på sjukhuset. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2015-09-28
Redaktör:

Agnes Hellström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Uppsala clinical research center

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Redaktör:
Ida Friedmann, 1177 Vårdguiden