Hjärtinfarkt

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man får en hjärtinfarkt beror det oftast på att en blodpropp har bildats och täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera. Detta ger syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från detta kärl. En skada kan uppkomma som gör att hjärtat inte orkar arbeta lika bra som förut. Hjärtinfarkt kan vara en livshotande sjukdom och kräver omedelbar vård.

Risken för att man ska få en hjärtinfakt ökar om man röker, har högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter, stressar och sällan motionerar. Med bra matvanor och regelbunden motion kan man själv delvis motverka risken.

Diabetes typ 1

Diabetes typ 2

Symtom

Vanliga symtom vid en hjärtinfarkt är

  • stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
  • obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
  • illamående
  • andnöd
  • kallsvett
  • rädsla och ångest.

Ibland kan man få hjärtinfarkt utan någon bröstsmärta.

Behandling

Kranskärlet som har täppts till av en blodpropp behöver öppnas så att blodet kan passera igen. Detta kan ske med blodproppslösande medicin, eller med en så kallad ballongvidgning av kärlen. Det är vanligt att man också får behandling med andra typer av läkemedel.

Efter en hjärtinfarkt brukar man vårdas på sjukhus i tre till fem dygn och därefter vara sjukskriven en tid. Man får då rehabilitering av specialutbildad vårdpersonal.

När ska man söka vård?

Man ska ringa 112 om man har

  • en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner
  • en diffus och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än en kvart och som inte har en naturlig förklaring
  • ont i bröstet och samtidigt känner sig andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Hjärtat behöver syrerikt blod

Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.

Det kan bildas förträngningar i kranskärlen när fett, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats i kärlväggen. Det kallas för åderförfettning eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen.

 

Illustration av ett hjärta vid hjärtinfarkt Vid hjärtinfarkt täpps ett eller flera kranskärl igen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till de delvis förträngda kranskärlen.

Hjärtmuskeln får syrebrist

Förträngningarna i kärlen kan ibland göra så att hela eller delar av kärlen proppas igen. Blodet kommer inte vidare till vissa delar av hjärtmuskeln som får brist på syre. Man får då en hjärtinfarkt som kan vara större eller mindre beroende på hur länge bristen på syrerikt blod har varat i hjärtmuskeln, och på vilket kärl som har proppats igen.

Andra organ kan också påverkas

Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte arbeta lika bra som vanligt. Det kan också leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. Detta gäller särskilt om hjärtat inte återhämtar sig, utan man får hjärtsvikt som följd av hjärtinfarkten.

Ibland har man kärlkramp före infarkten

Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att man har haft kärlkramp innan. Men i många fall kan man ha haft så kallad instabil kärlkramp under dagarna eller veckorna före hjärtinfarkten. Symtomen på det är bröstsmärtor eller svårigheter att andas även av lätt ansträngning eller till och med i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus.

Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar numera sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom.

Vanligaste dödsorsaken i Sverige

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, både bland kvinnor och män. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt, utgör en stor del.

I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärt- eller kärlsjukdom. Ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt, men tack vare förbättrad behandling har antalet minskat med ett par tusen personer om året. Ökad kunskap om hur viktig livsstilen är, vad man äter och att man rör på sig och undviker tobak och långvarig stress, har förmodligen också bidragit till minskningen. Å andra sidan vårdas nu fler personer för instabil kärlkramp.

Kvinnor blir sjuka senare i livet

Även om lika många kvinnor som män får hjärt- och kärlsjukdomar så insjuknar kvinnorna ungefär fem till sju år senare än männen. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto mindre östrogenhalt får hon i blodet, och då närmar hon sig gradvis mannens risk för att bli sjuk i hjärtinfarkt.

Man kan själv delvis påverka risken

Det är inte helt klarlagt varför en stor del av världens befolkning insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är känt att vissa faktorer ökar risken för att få hjärtinfarkt. Arvet har viss betydelse och risken ökar med åldern. Några kända riskfaktorer är

  • tobaksbruk, framför allt rökning
  • högt blodtryck
  • förhöjda blodfetter
  • diabetes
  • stillasittande
  • ogynsamma kostvanor.

Rökning är den viktigaste riskfaktorn

Det är väl känt att tobaksbruk ökar risken att få hjärtinfarkt. Även om man redan har blivit sjuk finns det stora hälsovinster att göra om man slutar röka.

Höga blodfetter skadar kärlen

Halten av blodfettet kolesterol spelar en stor roll för risken att få åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt. En viss mängd kolesterol behövs alltid, till exempel när kroppen ska bilda hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men vad man äter har också stor betydelse.

Om man äter för mycket mättat fett bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur.

Det finns två grupper av kolesterol

LDL, det skadliga kolesterolet, står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol.

HDL, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.

Diabetes och blodtryck ska kontrolleras

Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för att man ska få en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer med hjälp av läkemedel och ökad fysisk aktivitet.

Motion minskar risken

Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. En daglig promenad på 30 minuter är bra motion för att minska risken för att få en kranskärlssjukdom. Risken för åldersdiabetes minskar också. På senare år har forskningen visat att två av tre personer som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen.

Ärftlighet har betydelse

Ofta beror åderförfettning på att man har en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftlig.

Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som rökning, motion, matvanor och stress.

Socialt liv spelar roll

Att ha goda sociala nätverk, det vill säga ett fungerande familjeliv och bra relationer till närstående och vänner, kan minska risken för en hjärtinfarkt. Forskning har visat att den som har stort inflytande över sitt arbete har mindre risk att få en hjärtinfarkt än den som har svårt att påverka sin arbetssituation.

Det finns också forskning som talar för att stress och övervikt påverkar risken för hjärtinfarkt negativt, men resultaten är inte helt entydiga.

Bättre behandling gör att färre dör

Stora framsteg har successivt gjorts inom behandlingen av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Det har lett till att dödligheten i hjärtinfarkt har minskat med ett par procent om året, och också till att antalet stora hjärtinfarkter har minskat. Hur det går för varje enskild person beror bland annat på hjärtinfarktens storlek, övriga sjukdomar och ålder.

Viktigt att få prata om sjukdomen

Hjärtinfarkt är en livshotande sjukdom och det tar tid att bearbeta den chock det innebär att insjukna och få denna diagnos. Man behöver få tid att reagera på och bearbeta insikten om att man har fått en allvarlig sjukdom. Ofta behöver man också stöd för att fundera igenom vad man själv kan göra för att förändra ogynnsamma levnadsvanor. På de flesta sjukhus finns numera en plan för rehabilitering, där man får hjälp av ett team med flera vårdpersonalgrupper för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.

Ofta kan man leva som vanligt

Vanliga frågor som många ställer är om man kan återgå till sitt vanliga arbete, om man vågar ha ett sexuellt samliv och hur medicinerna kommer att påverka ens liv.

Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger är det själva rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De flesta klarar av sina vanliga uppgifter och intressen trots infarkten, och det finns heller inga hinder för att ha ett sexuellt samliv. Man behöver lyssna på kroppens signaler och anpassa sig till den nya situationen. Man alltid kan fråga sin läkare eller annan sjukvårdspersonal för att få svar på frågor som gäller just den situation man själv befinner sig i.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Bröstsmärta vanligaste signalen

Hjärtinfarkt, eller så kallad akut kranskärlssjukdom, kan märkas på flera sätt. Bröstsmärta är ofta, men inte alltid, det tydligaste symtomet.

Vanliga tecken på hjärtinfarkt är en stark, ihållande smärta eller obehag någonstans i bröstkorgen. Smärtan eller obehaget kan stråla ut till en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna.

Smärtan eller obehaget sitter i under minst femton minuter, och ibland blir man samtidigt illamående, kallsvettig, yr eller får andnöd. Det kan också hända att man svimmar. Man känner sig ofta mycket rädd och har ångest.

Hotande hjärtinfarkt, eller instabil kärlkramp, har likadana symtom som inte varar lika länge, men som i stället kommer tillbaka flera gånger.

Illustration hjärta vid hjärtinfarkt Förträngningen i kranskärlen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på kärlväggarna. När en blodpropp sedan fastnar i förträngningen stoppas blodtillförseln och hjärtmuskeln skadas av syrebrist. Hjärtinfarkten kan vara mindre eller större beroende på hur länge blodbristen varat, och på vilket kärl som drabbats.

När ska man söka akut hjälp?

Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man

  • har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner
  • har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig förklaring
  • har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. 

Vagare symtom kan också vara infarkt

Äldre människor och personer med diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd eller stark trötthet. Smärtan kan även vara mindre hos både kvinnor och män och misstolkas därför ibland som mindre allvarlig. Värk i käkarna, tyngdkänsla och tryck i bröstet är typiska symtom på hjärtinfarkt hos både kvinnor och män.

Även vid dessa tillfällen ska man ringa 112 efter ambulans.

Alla bröstsmärtor är inte kärlkramp

Bröstsmärtor är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker akut sjukhusvård. Men bröstsmärtor betyder inte automatiskt att man har ett hjärtproblem. Det kan bero på många saker.

Man kan få bröstsmärtor till exempel när slemhinnan i nedre delen av matstrupen retas, eller vid sjukdomar i magsäck och gallvägar. Sjukdomar i lungan kan också ge liknande symtom. Bröstsmärtor kan också komma från besvär i bröstkorgen eller överkroppens muskler.

EKG vanlig undersökning

När man har bröstsmärtor som kan bero på en hjärtinfarkt tas ett EKG som kan ge läkaren information om det är syrebrist i hjärtat. EKG innebär att ett flertal elektrodplattor fästs över bröstet och över hand- och fotleder. EKG-plattorna kan numera sättas på redan i hemmet eller i ambulansen av ambulanspersonalen. Resultaten skickas per telefon till sjukhuset för en läkares bedömning.

Om man läggs in på en hjärtintensiv-avdelning får man också ha EKG-plattor på sig för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat får syrebrist och rytmstörningar.

Blodprover tas med några timmars intervall för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats.

Illustration som visar hur det kan se ut när man får göra ett arbetsprov Ett arbetsprov visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning.

Andra undersökningar

En ultraljudsundersökning av hjärtat görs för att avgöra hur stor hjärtinfarkten är och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga.

Ibland får man göra ett arbetsprov, som visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning. Ett arbetsprov utförs på en motionscykel eller på ett löpband. Under provet kontrolleras symtom, puls, blodtryck och EKG.

Om det behövs görs också en kranskärlsröntgen. Då för läkaren in en tunn plastslang, en så kallad kateter, genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kranskärlen. 

Att få ett sjukdomsbesked

Det är ofta en chock att plötsligt insjukna och få veta att man har en livshotande sjukdom som hjärtinfarkt. Känslan av chock kan göra att man inte är helt mottaglig för information. Därför brukar man få både muntlig och skriftlig information av olika personer vid flera olika tillfällen.

Under rehabiliteringen, när man har kommit hem igen, får man mer information om sitt personliga tillstånd och om vad sjukdomen innebär.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Lugn vård lika viktigt som mediciner

När man blir akut sjuk i hjärtinfarkt kommer mycket stresshormoner ut i blodet som gör att kroppen reagerar med höjt blodtryck och snabbare hjärtrytm. Allt detta stressar hjärtat och ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden för en bra behandling av hjärtinfarkt ett lugnt omhändertagande i kombination med smärtlindrande medicin.

Viktigt att kranskärlet snabbt öppnas

Kranskärlet som har blivit tilltäppt av en blodpropp bör vidgas så snabbt som möjligt. Ju tidigare detta görs, desto större är chansen att ett bra blodflöde återställs till hjärtmuskeln så att den får syre och kan återhämta sig. Om man bor tillräckligt nära ett sjukhus som kan göra akut ballongvidgning så brukar ambulansen köra direkt dit. Om man har långt till ett sådant sjukhus kan man få propplösande medicin, ofta kan det ges redan i hemmet av en ambulanssjukvårdare. Det kan också ske genom att kärlet så snart som möjligt öppnas mekaniskt genom ballongvidgning.

Efter den akuta behandlingen kan man få injektioner eller droppbehandling som ska förebygga att nya proppar bildas.

Vanliga mediciner vid hjärtinfarkt

Man kan få en rad olika läkemedel när man behandlas för hjärtinfarkt. Här beskrivs de läkemedelsgrupper som ofta används, och hur de påverkar kroppen.

Acetylsalicylsyra

Medel som innehåller acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl genom att blodplättar inte klibbar ihop lika lätt. Man får en större dos redan i ambulansen eller på akutmottagningen. Efter en hjärtinfarkt får man fortsätta ta medlet under lång tid, oftast livet ut.

Det finns ytterligare ett blodproppshämmande läkemedel, Clopidogrel som ges tillsammans med acetylsalicylsyra under viss tid efter en ballongvidgning med inläggning av en stent i kranskärlet. Detta medel kan också ges som alternativ till acetylsalicylsyra om man är överkänslig mot det.

Betablockerare

Medlen gör att pulsen och blodtrycket sänks så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

Blodfettsänkare

Medel som minskar bildningen av blodfetter minskar också risken för nya förträngningar av kranskärlen. Samtidigt gör medicinerna sannolikt att de förträngningar som finns inte förvärras. Blodfettssänkande behandling ges till alla med förhöjda blodfetter så snart som möjligt när man kommer under vård vid hjärtinfarkt. De ges även till personer med normala blodfetter om de har ökad risk för kranskärlssjukdom, exempelvis personer med typ 2-diabetes.

ACE-hämmare

Medlen minskar effekten av vissa hormoner så att blodkärlen vidgas och hjärtat arbetar lättare. ACE-hämmare gavs tidigare enbart till personer med högt blodtryck eller hjärtsvikt. Ny forskning visar att medlet hämmar åderförfettningsprocessen i kärlen. Därför kan det numera ges till de flesta som har en kranskärlssjukdom, framför allt till diabetiker.

Ballongvidgning

Om det inte räcker med mediciner för att vidga blodkärlen kan det bli nödvändigt att göra en ballongvidgning. Läkaren för då in en platslang genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, in i det kranskärl som har en förträngning. Ballongen placeras mitt i förträngningen och fylls med vätska så att den blir uppblåst under någon minut. Det görs ofta flera gånger i rad. Då vidgas kärlförträngningen så att blodflödet förbättras.

Ofta läggs även ett metallnät, ett så kallat stent, in i kranskärlet för att hålla det utvidgat. Nätet används också vid skador på kärlväggen.

En ballongvidgning görs i samband med en kranskärlsröntgen, om undersökningen visar att en ballongvidgning är nödvändig. Vid kranskärlsröntgen kan läkaren ibland suga ut blodproppen via kateterslangen innan blodkärlet vidgas och ett stent läggs in.

Bra resultat för de flesta

Ballongvidgning leder till lyckade resultat hos de allra flesta som behandlas. Under senare år har risken för komplikationer minskat betydligt, bland annat tack vare en förbättrad teknik och bättre blodproppsförebyggande läkemedel.

Kranskärlsoperation, eller bypass-operation

Ibland finns det flera förträngningar i kranskärlen. Detta kan göra att ballongvidgning inte alltid är den bästa behandlingen. I stället kan det bli fråga om en kranskärlsoperation, en så kallad bypass-operation.

Operationen görs för att leda blod förbi förträngningar i hjärtats kranskärl, vilket förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln. Detta i sin tur lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för hjärtinfarkt.

Ovanligt med komplikationer efter kranskärlsoperation

En kranskärlsoperation är en belastning för kroppen och hjärtat, men komplikationer är ovanliga. Riskerna påverkas av ålder, om man har vissa övriga sjukdomar och hur utbredda förträngningarna är. De undersökningar som görs innan operationen hjälper till att kartlägga eventuella risker, så att operationen ska vara så säker som möjligt.

Exempel på komplikationer som kan förekomma någon enstaka gång är

  • en blödning som kräver ny operation
  • stroke, slaganfall
  • hjärtinfarkt
  • lunginflammation
  • hjärtrytmstörningar.

Det är ganska vanligt att man får humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under veckorna efter en kranskärlsoperation. Vad det beror på är okänt, men det brukar gå över inom ungefär en månad.

Om man har instabil kärlkramp

Instabil kärlkramp kan betraktas som en hotande hjärtinfarkt. Om man har det får man också mediciner för att förebygga att det bildas en fullständig propp. Samtidigt görs ofta en kranskärlsröntgen som visar om kärlen är så förträngda att det behövs en ballongvidgning eller bypass-operation.

Rehabilitering med sjukhushjälp

Om man har fått en hjärtinfarkt brukar man vårdas på sjukhus i tre till fem dygn. Sedan är man sjukskriven en tid, beroende på hjärtinfarktens storlek, eventuella komplikationer och om man har andra sjukdomar.

På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering där flera yrkesgrupper arbetar, som läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och ibland psykologer. Både kvinnor och män ska så snart som möjligt få ta del av specialenhetens resurser för sin rehabilitering.

Målet med rehabiliteringen är att man så snart som möjligt ska kunna återgå till sitt normala liv. Sjukdomen kan medföra begränsningar, och man måste ibland delvis förändra sin livsstil för att minska risken för återfall. Rehabiliteringen ska utformas efter varje människas egna behov och ge en god livskvalitet.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2012-12-14
Skribent:

Kristina Hambraeus, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Falu lasarett.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inger Axelsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Södersjukhuset, Stockholm.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.

Lotta Persson, Göteborg.


Stockholms län
Skribent och redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden