Inkontinens - när bör man söka hjälp?
Män har mycket sällan besvär av ansträngningsinkontinens, utan oftare av trängningsinkontinens eller överrinningsinkontinens. Eftersom överrinningsinkontinens kan ge blås- och njurskador är det viktigt att man gör en utredning på en kontinensmottagning, hos allmänläkare eller urolog, för att se att blåsan tömmer sig som den ska. Det är speciellt viktigt att inte vänta med att söka hjälp om man har
- urinträngningar som kommit under det senaste året eller förvärrats
- blod i urinen
- svårigheter att tömma blåsan
- en neurologisk sjukdom som till exempel MS eller ryggmärgsskada
- haft cancer tidigare i underliv eller blåsa.
Vad kan man göra själv?
Vid inkontinens bör man tänka på
- hur mycket vätska man dricker per dygn, och helst dricka så att man kissar mellan en och två liter per dygn. Om man får mer trängningar av kaffe och te bör man dra ner på antalet koppar
- att om man har besvär med efterdropp kan man få ut den sista urinen när man har kissat färdigt genom att trycka och dra med ett par fingrar längs urinröret, från pungens baksida och ut längs penis.
Var söker man hjälp?
Utredning om vilken orsak som ligger bakom besvären gör man hos en allmänläkare eller urolog.
Vilka undersökningar görs?
För att ta reda på orsaken till urininkontinens går man igenom flera undersökningar:
- Urinprov, som ges för att se om det finns blod i urinen eller tecken till urinvägsinfektion.
- Mätning av urinstrålens kraft, som görs genom att bedöma hur lång tid det tar att kissa ut den första decilitern urin. Normalt fyller man ett decilitermått på mindre än tio sekunder.
- Mätning av urinen och blåstömningsdagbok, som innebär att man under några dygn mäter urinen varje gång man kissar och noterar tidpunkten. Normalt kissar man en till två liter per dygn, oftast två till fem deciliter per gång. Använder man inkontinensskydd kan man göra ett blöjvägningstest. Läckaget per dygn mäts genom att man själv väger inkontinensskyddet före och efter användning.
- Mätning med kateter eller ultraljud, som görs om man har svårt att kissa eller tömma blåsan. Den urin som blir kvar i blåsan efter att man kissat mäts med en ultraljudsundersökning av blåsan eller med hjälp av en tunn kateter som förs upp genom urinröret.
- Ett blodprov som mäter njurarnas funktion.
- Prostataundersökning, som görs genom att läkaren med ett finger känner på körteln via ändtarmen.
- Ett PSA-prov, det vill säga ett blodprov som mäter halten av ett enzym i prostatakörteln, kan man också få ge.
Vidare utredning - specialundersökningar
I vissa fall kan man behöva gå till en urolog, där specialundersökningar kan göras.
Ultraljudsundersökning görs för att kunna mäta om det finns urin kvar inne i blåsan efter det att man kissat. Prostatan och njurarna kan också undersökas med ultraljud.
Cystoskopi av urinblåsan görs genom att ett smalt rör förs in i urinblåsan och gör det möjligt för läkaren att titta in.
När man mäter trycket i blåsan och urinröret kallas det en urodynamisk undersökning. Tunna slangar förs in i blåsan och urinröret, och sedan mäts trycket vid lagring och tömning av urin.
Metoder vid trängningsinkontinens
Godartad prostataförstoring ger ofta trängningar, som ibland kan vara förenade med läckage. Man bör kontrollera att man inte har svårt att tömma blåsan. Vid trängningsinkontinens utan svårigheter att tömma blåsan kan blåsträning och blåslugnande läkemedel användas.
Blåsträning går ut på att försöka hålla sig och att inte kissa för säkerhets skull. Träningen kan fungera för den som går på toaletten ofta och kissar lite varje gång, mindre än två deciliter. En vana att kissa ofta för att slippa trängningar och läckage kan då ha påverkat blåsans känsliga reflexsystem. Blås-tömningsdagboken är grunden för träningen. Man försöker "hålla sig" 10-15 minuter extra när man känner en trängning. Denna metod fungerar bra om man kommit in i "dåliga vanor", men inte om man till exempel på grund av hög ålder eller prostataförstoring har trängningsläckage.
I hög ålder, speciellt vid demens eller efter stroke, behöver man ofta bli påmind om att kissa innan trängningarna ger läckage. Trängningarna kommer i regel när blåsan är fylld till en viss mängd och det gäller då att förebygga detta genom att gå på toaletten innan.
Blåslugnande läkemedel minskar trängningarna och kan göra att man inte behöver kissa lika ofta. Det finns flera olika läkemedel som verkar efter samma princip, de blockerar överföringen av de nervimpulser som gör att blåsan drar ihop sig. Läkemedlen kan kan också ge biverkningar som muntorrhet, förstoppning och svårigheter för ögats lins att ställa om från närseende till seende på långt håll. I sällsynta fall kan man bli förvirrad, särskilt i hög ålder. Biverkningarna kan försvinna om man minskar dosen.
Läkemedel mot godartad prostataförstoring kan hjälpa mot trängningar vid prostataförstoring.
Metoder vid överrinningsinkontinens
Vid överrinningsinkontinens förs en kateter, en smal slang, upp genom blåsan så att urinblåsan töms. Denna får sedan sitta kvar i väntan på prostataoperation. Ibland är en operation för riskfylld på grund av andra sjukdomar. Katetern får då sitta kvar längre och byts vanligen ut var tredje månad. En kateter i blåsan innebär nästan alltid att det kommer bakterier i urinen, vilket kan orsaka urinvägsinfektioner.
Om det är en förträngning i urinröret på grund av ärrvävnad, eller annat som orsakat överrinningsinkontinens, kan urinröret vidgas i samband med en cystoskopiundersökning. Då tittar läkaren in i urinblåsan genom att föra in ett smalt rör i blåsan, ett så kallat cystoskop.
När man har en neurologisk skada eller sjukdom som gör att man får svårt att tömma blåsan kan man lära sig att själv tappa ut urinen ur urinblåsan med hjälp av en smal kateter. Detta gör man tre till fyra gånger per dag.
Metoder vid ansträngningsinkontinens
Bäckenbottenträning kan användas i de sällsynta fall när man får ansträngningsinkontinens efter prostataoperation.
Metoder vid speciella former av inkontinens
Vid speciellt svåra former av trängningsinkontinens kan man ta läkemedel direkt i blåsan. Det finns också avancerade operationsmetoder som kan hjälpa i andra fall, till exempel att få en konstgjord slutmuskel inopererad.
Inkontinenshjälpmedel oftast kostnadsfria i Sverige
Inkontinensskydd av olika storlekar, och urinflaska är exempel på olika hjälpmedel. Urinflaskan är speciellt bra att ha vid sängen om man behöver kissa ofta nattetid.
Ofta är inkontinenshjälpmedel kostnadsfria i Sverige. De skrivs ut efter utredning av distriktssköterska, sjuksköterska på urologmottagning, uroterapeuter eller läkare.
