Afasi

Skriv ut (ca 9 sidor)

Afasi innebär att ha språkliga svårigheter efter en hjärnskada, oftast efter en stroke. Du kan ha svårt att prata och skriva, eller förstå talat och skrivet språk. När det inte går att kommunicera som du är van vid påverkas livet på många sätt, men det finns mycket att göra och flera hjälpmedel att använda.

Skriv ut

Besvären brukar vara störst den första tiden efter en stroke. Hos de flesta minskar besvären efter en tid och för några försvinner de helt. Många har däremot kvar svårigheterna men kan lära sig att leva med dem.

Symtom vid afasi

Symtom vid afasi

Om du har afasi är det vanligt att du har svårt att

  • tala, till exempel för att du inte kan hitta rätt ord eller byter ut ord och bokstäver
  • tolka och förstå vad andra säger
  • förstå vad du läser
  • läsa högt
  • stava och formulera meningar i skrift. 

Gemensamt för alla som har afasi är att ha svårt att hitta rätt ord. Det kan yttra sig så att du inte alls kommer på ordet du vill säga, säger fel ord, upprepar samma ord om och om igen, eller endast hittar korta ord som till exempel och, att, men, just, bara och som. Då blir det svårt för omgivningen att gissa vad du vill ha sagt. Detta kan förekomma i både tal och skrift.

Under de första dagarna efter en stroke är det mycket vanligt att du har svårt att förstå vad omgivningen säger. För de flesta minskar de här svårigheterna efter hand och för en del försvinner de efter några dagar. För andra kan det vara mer eller mindre svårt att uppfatta vad andra säger resten av livet.

Talet 

Talet kan vara flytande eller inte flytande. Det är vanligt att du har svårt att komma igång och prata och kan behöva hjälp av någon som säger de första ljuden i ett ord.

Om du har ett flytande tal så kan du utan svårigheter prata, men byter kanske ut bokstäver eller hela ord så att talet blir svårt att förstå för omgivningen. Det kan till och med bli så att du pratar utan avbrott och använder helt nybildade ord. I början är det mycket vanligt att du upprepar ett ord och använder det när du egentligen vill säga något annat. Det kan till exempel vara när du ska svara på en fråga, då en del alltid svarar ja fast de ibland menar nej, och tvärtom.

Svårigheter att hitta rätt ord brukar visa sig extra tydligt när du ska säga namn på dina närstående eller ange siffror, till exempel telefonnummer eller personnummer.

Hörförståelsen 

Om du har fått afasisymtom efter en stroke har du ofta svårt att tolka vad andra personer säger. Du kan även ha svårt att uppfatta vad du själv säger och kan därför inte heller korrigera dina felsägningar. Det är alltså hjärnan som har svårt att tolka det som öronen hör. För de flesta minskar svårigheterna efter hand.

Läsning och läsförståelse 

Det kan vara svårt att läsa eller förstå vad du läser, eftersom språkstörningen kan göra att du inte känner igen bokstäver och ord. Hjärnskadan kan också orsaka synfältsbortfall eller svårigheter att tolka vad du ser, vilket gör att du inte uppfattar hela textrader eller ord. Begränsningarna är olika, från att inte kunna läsa alls till att missa eller läsa fel på enstaka ord. 

Stavning

Förmågan att stava är påverkad för de flesta som får afasi. Det är inte ovanligt att du inte kan skriva alls, på grund av att du inte kan komma på den första bokstaven i ordet. Ibland blir bokstäver utbytta mot varandra, ibland kan hela ord utelämnas. Det är inte heller ovanligt att du fastnar i ett ord eller en stavelse och skriver den om och om igen.

Många som har fått afasi efter en stroke är också förlamade på höger sida av kroppen. För en högerhänt person kan det ta tid att lära sig att skriva med vänster hand.

Gester

Många kan ha svårt att uttrycka sig med gester, miner och kroppsspråk, särskilt den första tiden efter insjuknandet. Det kan bero på att du inte viljemässigt kan planera och utföra rörelser, så kallad apraxi. Personer i omgivningen kan då till en början ha svårt att tolka vad du vill uttrycka.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du ska genast ringa 112 om du själv, eller en närstående, plötsligt får

  • svårt att finna ord, tala eller om talet plötsligt blir felaktigt
  • svårt att förstå vad omgivningen säger
  • problem att läsa eller skriva

Svårigheter med språket kan också komma stegvis under en längre tid, och då bör du kontakta en vårdcentral.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Om du har fått afasi och inte fått kontakt med logoped på akutsjukhuset ska du begära remiss till en logopedmottagning.

Vårdcentral

Du har också möjlighet att i ett senare skede kontakta Hjärnskadecenter som arbetar med rådgivning och personligt stöd till personer mellan 16 och 65 år som drabbats av en svår eller medelsvår hjärnskada.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Läs mer om hur du kan få vård i Sommarstockholm.

 
Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på vilka svårigheter du har. I början är det vanligt att du får individuell språklig träning hos en logoped, och i ett senare skede att du tränas i grupp. Tillsammans med logopeden kan du träna på att använda talet, till exempel genom att benämna substantiv och verb och sätta ihop orden till meningar. På liknande sätt kan du öva på att formulera dig i skrift. Läsförståelsen kan du träna genom att du får koppla ihop skrivna ord eller meningar med bilder eller föremål.

Om du har mycket svårt att tala kan du i stället träna på att kommunicera genom att till exempel peka, rita eller använda miner och gester för att påkalla uppmärksamhet, begära något, framföra en åsikt eller fatta beslut.

Du kan behöva träna olika sätt att hantera vardagliga situationer. Många som har fått afasi har lärt sig att alltid ha med sig almanacka, för att kunna peka ut viktiga datum, namn, anteckningar och liknande. Det är också vanligt att ha med sig en inköpslista när man handlar.

Alternativa kommunikationssätt

Både du som har afasi och närstående kan behöva träna på att använda alternativa kommunikationssätt. Ibland är du hjälpt av att ha en så kallad kommunikationsbok med bilder, kartor, text, symboler eller vad som passar bäst. Kommunikationsboken tas fram i samarbete mellan dig, logopeden, och närstående. Det är viktigt att även omgivningen tar ansvar för att den blir använd.

En dator kan också vara ett hjälpmedel om du har en viss stavningsförmåga. Många är vana vid att kunna skicka mejl och hålla kontakt med personer som man kanske inte träffar så ofta. När du jobbar med dator kan du spara texten och granska den efter hand. Det finns även program som kan underlätta, till exempel rättstavningsprogram, talsyntes och skärmläsning. Med hjälp av de programmen kan du få texten på webbsidor eller i mejl uppläst.

Mobiltelefon eller digitalkamera kan vara ett bra komplement för att till exempel kunna berätta vad som har hänt under en dag, förutsatt att du klarar av att hantera den.

Med hjälp av en kamera eller en scanner kan du göra en datafil av till exempel ett brev som du behöver få hjälp att förstå. En mottagare som får filen via mejl kan sedan berätta vad som står i brevet.

Annat som kan underlätta är till exempel en smartphone, surfplatta, bildtelefoni, taltidningar och talböcker.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få hjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Långvarig språklig träning behövs ofta

Ofta behöver du få språklig träning under en lång tid, och både du och närstående kan behöva få stöd och handledning. Ofta kan du också behöva ha kontakt med en kurator.

På många orter finns dagrehabilitering och hemrehabilitering som kan erbjuda fortsatt behandling hos logoped när du har blivit utskriven från sjukhuset. På en del platser i landet finns speciella dagliga verksamheter med anställda logopeder för personer som har afasi.

Flera folkhögskolor erbjuder kortare och längre kurser. Det finns också afasiföreningar i de flesta län som ordnar aktiviteter som är anpassade till personer som har afasi, där du har möjlighet att dela erfarenheter. Hos en del av dessa finns ”Mötesplats Afasi” med bland annat språklig träning vid dator. Det finns också speciella datorprogram som du kan använda och träna med hemma.

I vissa delar av landet finns Taltjänst, som är en tolkverksamhet som du kan få hjälp av när du har en funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk. Taltjänst kan till exempel hjälpa till vid ett läkarbesök eller i sociala sammanhang, till exempel vid ett föreningsmöte.

Fäll ihop

Vad är afasi?

Vad är afasi?

Afasi är en funktionsnedsättning som innebär att du har språkliga svårigheter efter en hjärnskada. Du kan till exempel få svårt att tala, skriva, hitta ord och förstå talat och skrivet språk.

Det är vanligast att du får afasi efter en stroke. Andra orsaker kan vara att du har skadat huvudet vid en olycka eller att du har fått en hjärntumör.

Samspel mellan olika delar av hjärnan

Afasi beror på att de delar av hjärnan som behandlar språk har blivit skadade. Hos de flesta finns de språkliga funktionerna i vänster hjärnhalva. Hos en del finns de i höger hjärnhalva, framför allt hos vänsterhänta. Även skador i andra delar av hjärnan kan leda till att du får problem med språket, eftersom språkfunktionen är ett samspel mellan olika delar av hjärnan.

Afasi olika från person till person

De språkliga svårigheterna ser olika ut från person till person och beror bland annat på vilken del av hjärnan som har skadats och på skadans storlek. Ofta har du en kombination av olika svårigheter. Tidigare var uttrycken expressiv afasi och impressiv afasi vanliga. Expressiv afasi syftar på att du framför allt har svårt att uttrycka dig muntligt och impressiv afasi att du har svårt att förstå vad andra säger. Beteckningarna är missvisande eftersom de flesta i någon grad har svårt både att uttrycka sig och att förstå vad andra säger.

Med språk avses betydligt mer än talet. Språkliga förmågor är bland annat att förstå och tolka talat språk, både andras tal och det egna talet. När du skriver måste du sätta ihop ord och formulera begripliga meningar, från korta meddelanden, till exempel sms, till längre berättelser. När du läser behöver du i stället tolka och förstå de ingående orden i texten, men också de grammatiska regler som används och ordens ordning. Alla dessa sätt att använda språket kan påverkas när du får afasi. Därför undersöks ofta varje enskild persons förmågor och svårigheter inom olika språkområden.

Svårt att tala utan att ha afasi

Om du enbart har svårt att artikulera och pratar sluddrigt är det inte afasi. Det kallas för dysartri. Då har du inga svårigheter med språket, utan kan läsa, skriva och förstå vad omgivningen säger.

Apraxi innebär att du har svårt att styra tunga, läppar och andra delar av munnen så att du inte kan forma ord och bokstäver som du vill. Då har du också svårt att härma miner och gör fel rörelse när du till exempel ombeds sträcka ut tungan eller runda läpparna.

Det är inte ovanligt att ha afasi, dysartri och apraxi samtidigt.

En del blir återställda

Om du kommer att bli av med de språkliga svårigheterna beror till stor del på vad som har orsakat hjärnskadan, hur omfattande skadan är och var i hjärnan den sitter. Det beror också på hur väl du återhämtar dig i övrigt. Om grundsjukdomen gör att du blir sämre är det mycket troligt att det även påverkar afasin.

En del personer som har fått afasi efter en stroke blir helt återställda, men för de flesta kvarstår svårigheterna. De största förbättringarna sker under de tre till sex första månaderna, men det finns möjlighet att språkfunktionen förbättras under flera år efter skadan.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om svårigheter med språket har kommit gradvis under en längre tid blir du först undersökt av en läkare på en vårdcentral. Beroende på vad undersökningen visar kan du sedan få en remiss till en logoped för vidare utredning. En logoped arbetar med att hjälpa personer som har svårigheter med kommunikation, språk, tal och röst. Logopeder arbetar även med personer som har ät- och sväljsvårigheter.

När du kommer till en akutmottagning på grund av symtom som har kommit snabbt, utreder en läkare orsaken. Om det visar sig att du har en hjärnskada, till exempel en stroke, får du läggas in på sjukhus för fler undersökningar och behandling. 

Om de språkliga svårigheterna finns kvar gör en logoped en grundlig utredning av språket och förmågan att kommunicera. 

En logoped gör olika tester 

Vid det första samtalet behöver logopeden bilda sig en uppfattning om till exempel på vilket sätt du finner ord, uttalar ord, sätter ihop meningar och klarar att hålla tråden i en berättelse. Du får göra flera olika tester för att undersöka läsförståelsen, hörförståelsen och muntlig och skriftlig förmåga. Logopeden undersöker också hur gester, miner och kroppsrörelser används. Även vakenhet, minne, uppmärksamhet och synpåverkan bedöms. 

De tester du får göra går bland annat ut på att titta på bilder eller föremål och berätta vad de föreställer. Du får också svara på frågor, läsa och tolka text samt berätta i tal och skrift vad du har läst eller hört. Om du inte kan skriva för hand kan du få använda ett tangentbord eller en bokstavstavla. 

Logopeden undersöker också vilken påverkan de språkliga svårigheterna har i vardagen, och vilka behov du har. Du själv eller en närstående får berätta om till exempel vilka aktiviteter och kontakter du har utanför hemmet.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av afasi?

Hur påverkas livet av afasi?

Afasi olika för olika personer

Att få afasi kan vara omskakande för många. Till en början är ofta både den som har afasi och den närmaste omgivningen mycket frustrerade, eftersom man inte kan föra vanliga samtal. Man kanske inte förstår vad andra säger och kan bli irriterad när andra inte förstår.

Afasi skiljer sig från individ till individ. En person kan ha mycket svårt med alla språkliga funktioner, men en annan kan ha så små svårigheter att finna ord att omgivningen knappt uppfattar det. För de här personerna påverkas livet olika. Hur man har använt språket före sjukdomen har också stor betydelse för hur livet påverkas. Om man dagligen har läst böcker, löst korsord, skrivit e-post och samtalat med många kan livet förändras påtagligt. Ofta hittar man så småningom andra sätt att kommunicera på.

Afasi kan påverka det sociala livet

Afasi är ett osynligt handikapp och man kan råka ut för att bli misstolkad. Det kan därför vara bra att förbereda sig på det, och eventuellt ha en lapp eller ett kort med sig som informerar om vilka svårigheter man har och vilken hjälp man kan behöva få.

Om man inte kan kommunicera via tal och skrift blir deltagandet i socialt umgänge starkt begränsat och det finns en risk för att man isolerar sig. Vardagliga aktiviteter, som att boka tid, läsa morgontidning, se en utländsk film på TV, ringa till en vän, skicka eller läsa e-post med mera går kanske inte längre att utföra.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Afasi påverkar även de närstående. Samspel mellan människor baseras i hög grad på vad som sägs och hur, och därför påverkas såväl de närmaste som nya bekantskaper om en person får afasi. Det kan till exempel bli svårt att överhuvudtaget ta nya kontakter och som närstående innebär det ofta att du tar på dig rollen att sköta kontakter med omvärlden.

Som närstående har du en viktig roll som stöd och hjälp. Du kan vara nödvändig hjälp vid besök på till exempel vårdcentralen eller banken, men den som har afasi måste också få möjlighet att vara självständig så gott det går. Det kan vara en svår balansgång. För att få råd och vägledning kan du som närstående vända dig till en logoped.

På de flesta håll i landet finns afasiföreningar som du kan få stöd av även som närstående. Kontaktuppgifter finns på Afasiförbundets webbplats.

Behöver planera mer än tidigare

Många personer med afasi och deras närstående har funnit att vardagen behöver planeras mer än tidigare. Det är inte ovanligt att veckohandla i stället för att handla då och då. Inför ett besök hos läkaren brukar det underlätta att tillsammans gå igenom i förväg vilka symtom och besvär ni vill ställa frågor om, och kanske även anteckna det så att ingenting glöms bort.

Hur kan du underlätta samtal?

Det är bra om du uppmuntrar den som har afasi att använda gester, miner och kroppsspråk, även om många som får afasi har svårt att kommunicera så i början. Det bästa är att du själv är extra tydlig i dina ansiktsuttryck, pekar på det du talar om och att använder tydliga, vardagliga och enkla gester. Den som har afasi kan på så sätt lära sig att använda ett kroppsspråk som fungerar som komplement till det talade språket.

Som samtalspartner bör du

  • tala tydligt
  • använda enkla, korta meningar
  • återkoppla, det vill säga kontrollera att du har förstått rätt
  • inte låtsas att du förstår när du inte gör det

Det kan vara bra att skriva stödord medan ni pratar, till exempel om samtalsämnet, vad ni har beslutat, vilken dag ni ska utföra något, vem som ska uppvaktas på födelsedagen och liknande. Då är det lättare att sammanfatta vad ni pratat om för den som har afasi.

Det är viktigt att komma ihåg att även om en person har afasi är det en kompetent människa som tänker, har åsikter och som vill vara delaktig i beslut om sitt liv, trots att personen inte alltid kan framföra det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2015-06-12
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Monica Blom Johansson, logoped, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet


Stockholms län
Skribent och redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden