Att få ett hjälpmedel - så går det till

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Vad är ett hjälpmedel?

Vad är ett hjälpmedel?

Om man har en funktionsnedsättning kan man behöva hjälpmedel för att livet ska fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även metoder och ny teknik. Man ska kunna få hjälpmedel för att kompensera funktioner som är nedsatta, men också för att bevara funktioner så länge som möjligt eller förebygga att de försvinner.

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering. Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om man behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad man kan få, vad det kostar och vart man vänder sig för att få hjälpmedel.

Ofta delas hjälpmedlen upp utifrån olika funktionsnedsättningar, så att man vänder sig till olika enheter för:

Här kan du hitta hjälpmedelsprodukter indelade i de olika områdena ovan.

Hjälpmedel för vård och behandling och för det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Med hjälpmedel för det dagliga livet menas sådant man kan behöva för att till exempel äta, klä sig och sköta hygienen, förflytta sig, kommunicera och sköta hemmet.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället. Arbetshjälpmedel, hjälpmedel som gör att man kan arbeta, är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. Fritidshjälpmedel kan man ibland hyra, låna eller få bidrag för.

Vissa hjälpmedel får man köpa själv, så kallade egenansvarsprodukter. Vad som ska räknas som egenansvarsprodukter avgör landstingen, regionerna och kommunerna själva.

Om man är på tillfälligt besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid, kan man ofta få låna det tillfälligt där.

Fäll ihop

Vart vänder man sig?

Vart vänder man sig?

För att få ett hjälpmedel behöver man träffa en förskrivare, det vill säga någon som bland annat utreder behovet av och skriver ut hjälpmedel. Det kan till exempel vara en

  • arbetsterapeut
  • sjukgymnast
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ofta börjar man med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning, och hänvisas därifrån vidare till rätt förskrivare. Ibland behöver man först få en remiss från en läkare.

Stockholms län

Om det är första gången du behöver ett hjälpmedel kan du kontakta någon av följande primärvårdsrehabiliteringar. Har du tidigare haft hjälpmedel kan du alltid prata med den specialistmottagning du haft kontakt med. Om du bor på ett äldreboende, prata med sjuksköterskan, arbetsterapeuten eller sjukgymnasten på boendet. 

Vid vissa hjälpmedel kan du kontakta mottagningarna direkt:

  • Om du behöver hörhjälpmedel kan du kontakta någon av följande hörselmottagningar
  • Om du har konstaterad afaki eller dubbelseende och fått remiss från din ögonläkare på glasögonglas eller kontaktlinser kan du kontakta någon av följande optiker.

Barn till och med nio år som behöver glasögon kan få bidrag till dessa. Om barnet är mellan åtta år och nio år kan ni gå direkt till någon av följande optiker. Barn under åtta år behöver däremot först undersökas på en ögonläkarmottagning.

Fäll ihop

Hur bedöms om man får ett hjälpmedel?

Hur bedöms om man får ett hjälpmedel?

Innan ett hjälpmedel kan skrivas ut måste man få sitt behov bedömt av en förskrivare. Då undersöker förskrivaren hur de nedsatta funktionerna påverkar situationer i vardagen, och man själv eller någon närstående beskriver vilka behov och önskemål man har. Tillsammans kommer man fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta, och vad målet ska vara med att använda hjälpmedlet.

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. Ibland finns så kallade behovstrappor där olika behov prioriteras. Viktigast är livsuppehållande behov som att andas eller få i sig näring, sedan basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat, och sist behov som gäller fritiden.

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa behovsbedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning man har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har.  Om man undrar vilka metoder som används kan man fråga förskrivaren.

Stockholms län

I Stockholms län utgår förskrivarna ifrån följande behovstrappa. Ibland gör de även ett hembesök. Du behöver kanske träna på att använda hjälpmedlet på rätt sätt.

Fäll ihop

Hur går utprovningen till?

Hur går utprovningen till?

Efter behovsbedömningen börjar utprovningen av det eller de hjälpmedel man behöver. Förskrivaren föreslår hjälpmedel och är med när man provar dem. En del hjälpmedel, till exempel rörelsehjälpmedel, måste provas i den miljö där de ska användas. Ibland kan man få låna hjälpmedlet för att själv ta med hem och testa innan det beslutas om man ska ha det.

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt, och den som skrivit ut ett hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det görs vid ett eller flera besök om det behövs. Det innebär också att man får lära sig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om man till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, till exempel med kognitiva hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Om man vill se och känna på olika hjälpmedel kan man göra det i särskilda butiker och utställningar som kan finnas där man bor.

Stockholms län

Här kan du prova ut ditt hjälpmedel

Fäll ihop

Kan man själv välja hjälpmedel?

Kan man själv välja hjälpmedel?

Man är själv delaktig i valet av hjälpmedel men det är förskrivaren som ansvarar för det. Förskrivaren ger förslag på vilka hjälpmedel som är mest lämpliga och tillsammans kommer man fram till vad som passar bäst. Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Be gärna förskrivaren att visa olika sorter och berätta om dem.

Det finns alltid ett upphandlat utbud av hjälpmedel, och det kan finnas flera som kan passa ungefär samma behov. I första hand väljer förskrivaren ur det utbudet. Men om behovsbedömningen visar att de hjälpmedlen inte tillgodoser behoven, kan förskrivaren ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel utanför det upphandlade utbudet i stället. Ett hjälpmedel som man fått förskrivet är oftast ett lån.

I några landsting, regioner och kommuner finns också möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att man istället för ett förskrivet hjälpmedel får en så kallad rekvisition på en viss summa att själv köpa hjälpmedel för. Sedan ansvarar man för dem på samma sätt som vilka andra saker som helst som man köpt. Man kan också lägga till pengar och välja ett dyrare hjälpmedel än man annars skulle kunna få.

Stockholms län

I Stockholms län finns två möjligheter för dig som får ett hjälpmedel förskrivet:

  1. Antingen lånar du hjälpmedlet av landstinget.
  2. Om en förskrivare bedömer att det är lämpligt kan du istället köpa ett eget hjälpmedel med hjälp av en rekvisition – så kallat Fritt val av hjälpmedel. Du kan då välja ett hjälpmedel som inte finns i landstingets vanliga utbud och själv betala mellanskillnaden.

Gör så här om du fått beslut om Fritt val av hjälpmedel

  • Vänd dig till en hjälpmedelsbutik eller mottagning där du kan känna på och prova ut ett hjälpmedel.  
  • Fråga personalen om de har avtal med landstinget. Om de inte har det, står det på rekvisitionen hur de ska göra.

När du köper hjälpmedel enligt Fritt val-modellen innebär det också att du äger och ansvarar för att sköta ditt hjälpmedel. I övrigt gäller samma regler som för andra hjälpmedel.

Här kan du läsa mer om vilka hjälpmedel som omfattas av Fritt val av hjälpmedel.

Om ditt behov förändras

Om ditt behov förändras kontaktar du mottagningen igen – kanske du behöver prova ut ett nytt hjälpmedel.

Fäll ihop

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Den avgift man får betala för att få hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland finns en så kallad förskrivningsavgift eller utprovningsavgift. Ibland betalar man även en besöksavgift hos förskrivaren. Om man tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan man bli ersättningsskyldig.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel, så att man bara betalar kostnader upp till en viss gräns. När det gäller hörapparater finns ibland i stället ett kostnadstak, vilket innebär att man betalar den kostnad som överstiger en bestämd summa.

Om fritt val av hjälpmedel tillämpas där man bor, och man har valt att använda det, köper man hjälpmedlet själv. Man får en rekvisition på en summa som motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel från landstingets, regionens eller kommunens eget utbud. Vill man ha ett dyrare hjälpmedel kan man själv lägga till pengar.

Vid fritt val av hjälpmedel har man för vissa typer av hjälpmedel, till exempel rullstolar, oftast tillgång till ett servicekonto för att bekosta skötsel och reparationer.

Stockholms län

För dig som lånar ett hjälpmedel

Stockholms läns landsting lånar för det mesta ut hjälpmedlet gratis, men för vissa typer av hjälpmedel betalar du hyra. Även batterier till hörapparater och vissa enklare hjälpmedel som till exempel små, enkla duschpallar eller medicindosetter kan kosta. Barn med bestående funktionsnedsättning har däremot alltid kostnadsfria hjälpmedel. Lånar eller hyr du hjälpmedel från landstinget betalar du inget för reparation och underhåll.

Här läser du mer om vilka avgifter som gäller.

För dig som har Fritt val

Om du fått ett beslut om Fritt val av hjälpmedel får du en rekvisition av landstinget. Rekvisitionens storlek beror på vilket hjälpmedel du har. För dyrare hjälpmedel ingår ett servicekonto, i övrigt står du själv för service och underhåll.

För dig som är bosatt i annat län

Om du är bosatt i ett annat län men får vård i Stockholm kan du få hjälpmedel i samband med besöket. Din hemkommun eller landsting debiteras senare för dessa kostnader.

Högkostnadsskydd för vissa hjälpmedel

Det finns ett högkostnadsskydd för att du inte ska behöva betala mer än 2000 kr i avgifter/hyresavgifter för hjälpmedel under loppet av ett årOrtopediska skor, byte av andningsmask och vissa andra avgiftsbelagda tillbehör/reservdelar omfattas däremot inte av högkostnadsskyddet.

Be den som förskrivit ditt hjälpmedel om ett högkostnadsskydd.

Fäll ihop

Kan man köpa ett hjälpmedel själv?

Kan man köpa ett hjälpmedel själv?

Om man skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan man vända sig direkt till en butik eller leverantör. Det kan man göra vilket landsting, region eller kommun man än tillhör.

Ibland rekommenderas man av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel vara om behovsbedömningen visar att behoven inte motsvarar kraven för att ett hjälpmedel ska förskrivas, eller om man vill ha ett extra hjälpmedel. Det kan också gälla ett hjälpmedel som räknas som en egenansvarsprodukt. På många håll räknas till exempel käppar som egenansvarsprodukter.

Fäll ihop

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

Vad händer sedan med hjälpmedlet?

I samband med att man får hjälpmedlet får man också information om vart man ska vända sig om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. För ett hjälpmedel som man fått förskrivet behöver man oftast inte betala något själv för reparation och service.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare trots service och nödvändigt underhåll, ska man vända sig till den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

Om man inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om man flyttar och vill ta med sig hjälpmedlet behöver man kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Stockholms län

Om du lånar ditt hjälpmedel ansvarar du för att hjälpmedlet får regelbundet underhåll. Den som förskriver ditt hjälpmedel informerar om vart du ska vända dig för underhåll och reparation.

Om ditt hjälpmedel går sönder
Du ansvarar själv för att förvara ditt hjälpmedel på ett säkert sätt. Om du till exempel skulle tappa bort ett hjälpmedel som du hyr/lånar av landstinget blir du ersättningsskyldig och om det missköts kan landstinget kräva tillbaka det och ibland kräva ersättning. Vare sig du hyr eller själv äger ditt hjälpmedel är det bra att se över hemförsäkringen. Täcker den att hjälpmedlet går sönder, stjäls eller tappas bort, eller behöver du en separat försäkring?

Lämna tillbaka ditt hjälpmedel
Om du lånat/hyrt ditt hjälpmedel ska det lämnas tillbaka när du inte längre behöver det. Alla som förskriver hjälpmedel ska kunna ta emot dem. Gör rent hjälpmedlet och kontakta dem som lämnade ut det, till exempel primärvårdsrehab, vårdcentralen eller hjälpmedelscentralen. Stora hjälpmedel som till exempel sängar och rullstolar hämtas av hjälpmedelscentralen. Läs mer om detta på Sodexos webbplats respektive Hjälpmedel Stockholm.

Även vid flytt ska hjälpmedlen lämnas tillbaka och nya hjälpmedel förskrivas på den nya orten, om det är utanför Stockholms län. Läs mer om flytt här.

Vad händer med återlämnade hjälpmedel?
Återlämnade hjälpmedel servas och återanvänds.

Fäll ihop

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd?

Om man inte är nöjd med det hjälpmedel man har fått, ska man vända sig till den som skrev ut det. Man kan behöva få mer information, stöd och utbildning för att bättre kunna handskas med sitt hjälpmedel.

Det kan också vara så att behovet förändrats och att det därför behöver göras en ny behovsbedömning.

Är man inte nöjd med den förskrivare man träffat, kan man kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om man anser att man inte fått rätt behandling, hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med förskrivaren, kan man vända sig till patientnämnden som finns i varje landsting och region,  ibland även i kommunerna.
Läs mer: Om man inte är nöjd med vården

Stockholms län

Om du och mottagningen inte kommer överens om hur problemet ska lösas kan du vända dig till Patientnämnden.

Du kan när som helst vända dig till en ny förskrivare som gör en bedömning av dina behov.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2014-05-13
Skribent och redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla-Britt Blomquist, arbetsterapeut, Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-08-14
Redaktör:
Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden 
Granskare:
Anna M Breuer, Anna M Breuer, Handläggare, Stockholms läns landsting