Förstoppning hos barn - egenvård

  • Pojke äter bra mat som hindrar förstoppning, till exempel flingor, äpple, grovt bröd med ost och paprika

    Till större barn kan man servera mer fiberrik mat, till exempel flingor av grövre gryn, bröd bakat på fullkorn, mycket frukt och grönsaker.

Alla barn har olika vanor

Hur ofta barn bajsar varierar från barn till barn och är beroende av vad barnet har ätit. Att barnet inte bajsar så ofta blir ett problem först när det mår dåligt av att inte tömma tarmen.

Barn som ammas får nästan aldrig förstoppning

Barn som ammas helt, utan tillägg, blir nästan aldrig förstoppade eftersom bröstmjölkens sammansättning gör avföringen mjuk. För barn som ammas är det lika normalt att bajsa flera gånger om dagen som med en veckas mellanrum.

När barnet är under sex månader

Om barnet ammas och endast får bröstmjölk behöver man inte göra något åt att barnet bajsar sällan. Man kan fortsätta att amma som vanligt om barnet mår bra för övrigt. Om barnet får modersmjölksersättning och får förstoppning bör man kontakta BVC för råd.

Vad kan man göra när barnet är äldre än sex månader?

Barn som är över sex månader och har börjat äta annan mat kan bli förstoppade i samband med att kosten ändras. För att hålla magen i trim kan man ge katrinplommon- eller päronpuré.

Inskolning och ändrade vanor kan påverka

I vissa åldrar är det vanligt att barnet blir förstoppat på grund av att det går och håller sig. Detta är vanligast under den period då barnet lär sig att gå på pottan själv, i ett och ett halvt- till treårsåldern. En annan sådan period är när barnet börjar i skolan och upp till åttaårsåldern. Det är också vanligt med tillfällig förstoppning om barnet varit bortrest eller på annat sätt bytt vanor.

Ett förskolebarn som har mer än tre dagar mellan avföringarna kan behöva få hjälp att sätta igång magen. Om barnet till exempel visar olust inför toalettbesök kan en ond cirkel uppstå, då barnet vägrar att gå på toaletten för att det gör så ont.

För större barn kan kosten behöva ändras

Det är viktigt att se till att barn som är förstoppade dricker ordentligt. Välj vatten och inte söta drycker.

Det är bra att använda fibrer i matlagningen. Man kan servera gröt och flingor av grövre gryn, bröd bakat på fullkorn, mycket grönsaker och frukt istället för juice. Ofta föredrar större barn råa grönsaker framför kokta. Fikon och katrinplommon har lösande effekt. Det är också bra om barnet äter på regelbundna tider.

Regelbundna vanor i lugn och ro

Det är bra om barnet får sitta ner i lugn och ro en stund på toaletten eller pottan varje dag. Efter frukost brukar vara en lämplig tidpunkt. Genom att barnet får möjlighet att bajsa vid ungefär samma tid varje dag kan toalettbesöket så småningom utvecklas till en regelbunden vana.

Rörelse och aktivitet är bra

Om barnet sitter stilla mycket kan man stimulera till rörelse och aktivitet. Ju mer aktivt ett barn är, desto bättre fungerar magen.

Man kan behöva kontakta vården

Om besvären inte gått över efter en vecka bör man ringa barnavårdscentralen, skolsköterskan eller vårdcentralen. Det gäller också om barnet har blod eller slem i avföringen, har mycket ont i magen eller har omväxlande diarré och förstoppning. Kontakta också vården om barnet bara ammas och avföringen är mycket hård och formad som små kulor.

Om ett barn som är yngre än sex månader äter modersmjölksersättning och får förstoppning bör man kontakta barnavårdscentralen för kostråd.

Det finns receptfri medicin som ger mjukare avföring, men innan man ger det till barn ska man rådgöra med läkare eller BVC.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt.

Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - då svarar de inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

Skriv ut
Publicerad:
2011-01-26
Skribent:

Elin Åkerblom, sjuksköterska, Stockholm

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Leif Ekholm, barnläkare, Barnhälsovården, Örebro

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden