Skivepitelcancer – hudcancer

Skriv ut (ca 9 sidor)

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som oftast beror på att man har varit mycket i solen, även om man inte har bränt sig. Skivepitelcancer blir allt vanligare men de flesta som får sjukdomen blir av med den efter behandling.

Skriv ut

Det är ovanligt med skivepitelcancer om man är under 40 år.

Symtom

Symtom

Det vanligaste symtomet är en knuta eller fläck någonstans på huden.

  • Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara blekröd.
  • Den sitter oftast i ansiktet, på hjässan om den är kal, eller på ovansidan av händerna.
  • Den kan vara täckt av hårda fjäll.
  • Den kan ibland vara öm vid beröring.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer. Här får du veta mer om godartade hudförändringar.

Det finns också andra sorters hudcancer, till exempel malignt melanom och basalcellscancer.

Fäll ihop

Förstadier till skivepitelcancer

Förstadier till skivepitelcancer

Aktinisk keratos – solkeratos

Aktinisk keratosAktinisk keratos ovanpå handen. Aktinisk keratos kallas ibland för solkeratos eller solskada. Det är en ljusröd eller rödbrun fläck med otydlig kant och raspig yta som kan vara från någon millimeter upp till någon centimeter stor. Den sitter i ansiktet, på den kala delen av hjässan eller på handens ovansida. Förändringen kan efter många år övergå i invasiv skivepitelcancer. Den kan ibland förväxlas med malignt melanom, basalcellscancer eller skivepitelcancer men även med eksem och andra hudsjukdomar.

Skivepitelcancer in situ

Skivepitelcancer in situ Skivepitelcancer in situ. Vid skivepitelcancer in situ, eller Bowens sjukdom, är cancern inte fullt utvecklad och växer bara på hudens yta. Man får en rodnad fläck, som kan bli lite sårig och fjälla. Ibland misstolkas den som en eksemfläck. Den är vanligast på hud som varit i solen men kan sitta var som helst på kroppen. Fläcken kan övergå i nästa stadium, som kallas invasiv skivepitelcancer.

Fäll ihop

Invasiv skivepitelcancer

Invasiv skivepitelcancer

Invasiv skivepitelcancerInvasiv skivepitelcancer ovanpå handen.Invasiv skivepitelcancer betyder att cancern växer djupare ner i huden. Den ser oftast ut som en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan. Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd. Ibland blir cancern sårig med skorpor.

Cancern kan också se ut som en irriterad vårta som gör ont när man rör vid den. Skivepitelcancer är vanligast i ansiktet, på halsen, på hjässan eller ovansidan av händerna. Man kan också få invasiv skivepitelcancer i svårläkta sår eller ärr efter en brännskada eller efter strålbehandling.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller hudmottagning om du tror att du kan ha skivepitelcancer.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Sök vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du får klä av dig och lägga dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och vissa vårdcentraler används ett hudmikroskop, ett så kallat dermatoskop, för att få en mer detaljerad bild. Vana läkare kan ofta se direkt om en förändring är skivepitelcancer. Ibland behöver hen ta ett vävnadsprov, en så kallad hudbiopsi. Det tar några minuter. Du får lokalbedövning.

Hela hudförändringen opereras bort för att undersökas i mikroskop om läkaren misstänker att du har den invasiva formen av skivepitelcancer.

Läkaren undersöker lymfkörtlarna

Ibland händer det att skivepitelcancer sprider sig till lymfkörtlarna. Läkaren känner på lymfkörtlarna, oftast på dem som finns i halsen, armhålorna eller ljumskarna. Du får lämna ett cellprov om någon körtel känns genom huden. Provet tas genom en tunn nål som förs in i lymfkörteln. Cellprovet analyseras i mikroskop. Oftast visar analysen att det inte finns cancer i cellprovet.

Ibland behövs en röntgenundersökning

Du behöver utredas mera om det finns cancerceller i cellprovet från den svullna lymfkörteln. Då undersöks du med datortomografi.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, om du har fått diagnosen skivepitelcancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerrådgivningen på telefon 08-123 138 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerrådgivningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Behandling vid förstadier till skivepitelcancer

Behandling vid förstadier till skivepitelcancer

Flera olika behandlingsmetoder finns om du har förstadier till skivepitelcancer. Vilken behandling som blir bäst för dig kan bero på var sjukdomen sitter och hur du mår.

  • Frysbehandling. Hudläkaren sprutar flytande kväve på hudförändringen så att cancercellerna dör. Cancertumören kan skrapas först om den är tjock. Då får du lokalbedövning. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.
  • Skrapning och bränning. Du får lokalbedövning. Förändringen skrapas först bort. Därefter använder hudläkaren ett instrument med elström för att bränna bort eventuella cancerrester. Den vävnad som skrapats bort skickas ibland till ett laboratorium för att bekräfta diagnosen. Såret efter behandlingen kan ta fyra till sex veckor att läka.
  • Fotodynamisk terapi kallas också PDT. Först får du en salva som gör cancercellerna ljuskänsliga. Efter tre timmar får du behandling med ett speciellt ljus i cirka åtta till tio minuter så att cancercellerna dör. Det kan göra ont men du kan få hjälp med att lindra smärtan. Behandlingen behöver upprepas igen efter en till två veckor. Efter varje behandling blir hudområdet sårigt och rött. Det läker oftast efter tio till fjorton dagar.
  • Kirurgi. Förändringen skärs bort medan du är lokalbedövad. Den undersöks i mikroskop för att läkaren ska få en säker diagnos och för att se om hela förändringen har tagits bort. Oftast går det att sy ihop såret direkt. Om en stor bit av huden har tagits bort kan hudplastik eller hudtransplantation behövas för att täcka såret. Du får åka hem samma dag. Såret läker efter en till två veckor. Det kan ta ytterligare en vecka om du har gjort en hudtransplantation.
Fäll ihop

Behandling vid invasiv skivepitelcancer

Behandling vid invasiv skivepitelcancer

Invasiv skivepitelcancer kan sprida sig och därför måste den opereras bort. Det vanligaste är att få lokalbedövning. Kirurgen kan behöva transplantera hud från andra delar av kroppen för att täcka stora sår. Oftast kan man åka hem samma dag. 

Strålning kan vara ett alternativ till kirurgi

Du kan få strålbehandling om skivepitelcancern vuxit mycket eller om den sitter där det är svårt  för kirurgen att komma åt.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du återhämtar dig fortare. Det bästa är att sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan din läkare berätta vilket stöd som finns att få.

Återfall är ovanliga

Det kallas för återfall om sjukdomen kommer tillbaka. Det är ganska ovanligt vid skivepitelcancer. Om du får återfall behövs oftast en ny operation. Om det inte går att operera, kan du behöva strålbehandling.

Om cancern har spridit sig

Skivepitelcancer kan sprida sig till lymfkörtlar eller andra organ i kroppen. Då behöver du mer behandling.

Lymfkörtlarna opereras

Lymfkörtlarna närmast cancertumören opereras bort om cancern har spridit sig. Oftast är det lymfkörtlarna i en ljumske, en armhåla eller i halsen som behöver tas bort. Behandlingen kan göra att du får lymfödem som innebär att till exempel en arm eller ett ben svullnar. Det finns hjälp att få.

Cytostatika stoppar spridning

Om skivepitelcancern är spridd till andra delar av kroppen kan du få behandling med cellhämmande läkemedel som också kallas cytostatika.

Om det inte går att bli fri från sjukdomen

Det är ovanligt, men ibland går det inte att ta bort skivepitelcancern om den har spridit sig. Då får man i stället vård som bromsar eller lindrar symtomen. Det kallas palliativ vård. Palliativ vård kan göra att det går att leva ett bra liv trots sjukdomen, ibland under lång tid.

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett sjukdomsbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan få hjälp på flera håll

Känner du dig orolig eller har frågor? Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator. Du kan också kontakta till exempel eller Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp och stöd vid cancer.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Berätta för barnen

Ett minderårigt barn som bor hemma har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Stöd om du är närstående

Det kan ibland kännas tungt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns. Prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Här kan du läsa mer om att få ett cancerbesked och att vara närstående till någon som får cancer.

Fäll ihop

Efter behandlingen

Efter behandlingen

För de flesta som har haft skivepitelcancer finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att leva livet som det var före sjukdomen. Ändå är det vanligt att livet blir annorlunda jämfört med hur det var före sjukdomsbeskedet. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig.

Det är vanligt att det känns jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del kan känna sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Behöver jag gå på efterkontroll?

De flesta behöver inte gå på efterkontroll. Om du behöver gå på efterkontroll beror på vilken typ av cancertumör du har haft, var den satt och vilken behandling du har fått. Vid efterkontrollerna undersöker läkaren ärret, övrig hud och lymfkörtlarna. Risken för att sjukdomen ska komma tillbaka minskar med tiden.

Det är alltid bra att du själv tittar på din hud och söker vård igen om du får nya hudförändringar.

Fäll ihop

Vad beror skivepitelcancer på?

Vad beror skivepitelcancer på?

Skivepitelcancer är cancer i ett slags hudceller som kallas skivepitelceller. Cellerna har skadats på ett sätt som de inte klarar av att reparera själva. Då slutar de att bete sig som de ska. Cellerna delar sig okontrollerat och bildar cancertumörer som tränger undan frisk vävnad

Den vanligaste orsaken till skivepitelcancer är solens ultravioletta strålar, som också kallas UV-strålning. Du behöver inte ha bränt dig men kanske har du vistats mycket ute och på så sätt utsatts för mycket solljus. 

Det är störst risk att få skivepitelcancer på de mest solutsatta områdena i ansiktet, det vill säga ytteröronens övre kant, näsan, underläppen, kinder, pannan eller i hårbotten om man är skallig. Man kan också få skivepitelcancer på underarmar, ovansidan av händerna och underben eller på annan hud som har fått mycket sol på sig.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för skivepitelcancer?

Hur kan jag minska risken för skivepitelcancer?

Var extra försiktig med solen om en eller flera av följande punkter stämmer in på dig:

  • Du är ofta och mycket i solen.
  • Du har ljus hy och rött eller ljust hår. Då har du pigment som ger huden ett lägre skydd mot solskador.
  • Du använder immunhämmande läkemedel. Då har kroppen en nedsatt förmåga att ta hand om solskadade hudceller. Du får immunhämmande läkemedel om du till exempel har gått igenom en transplantation av ett organ.
  • Du har haft skivepitelcancer eller förstadier till skivepitelcancer tidigare.
  • Du har haft långvariga sår och ärr. De kan i sällsynta fall omvandlas till skivepitelcancer. Se upp om läkningen av till exempel ett bensår stannar av och en del av sårkanten höjs upp. Du kan också få skivepitelcancer i ärr efter gamla brännskador. Då bildas en knuta eller ett svårläkt sår i ärret.
  • Du får PUVA-behandling mot psoriasis. Då används långvågig ultraviolett strålning tillsammans med läkemedel som ökar ljuskänsligheten i huden.
  • Du har fått strålbehandling. Det är ovanligt men skivepitelcancer kan uppstå efter många år om du har fått strålbehandling mot cancer.

Det är inte känt om risken för skivepitelcancer ökar om man solar i solarium, däremot ökar det risken för malignt melanom. Därför är det bra att undvika att sola solarium.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-30
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

John Paoli, överläkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fotograf:

John Paoli och Mats Bjellerup, läkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, enheten för hudsjukdomar, Helsingborgs lasarett


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-06-30
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans 
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden