Brutet ben i fot och tår hos barn

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ett barn kan bryta ett ben i mellanfoten eller i tårna om det till exempel faller eller råkar tappa något på foten.


Barn som har brutit ben i foten eller tårna får oftast ett förband runt skadan. Ibland behövs också en operation för att lägga de skadade benen tillrätta. Barn brukar inte få några framtida problem efter ett benbrott i foten eller tårna men det kan ta några veckor innan foten känns helt bra och barnet kan vara med på idrottslektionerna igen. 



Symtom

När barnet har skadat foten eller en tå gör det ont, och barnet vill inte gå på foten eller haltar. Ofta finns en svullnad och ett blåmärke där skadan är.

Behandling

För att lindra smärtan är det bra om barnet håller foten stilla och undviker att stödja på den. Man kan också ge receptfri smärtlindrande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. 



De flesta benbrott i foten eller tårna brukar läka av sig själv och då räcker det med att barnet får ett förband för att minska smärtan. Men vid en del benbrott i foten eller tårna måste felställningen i skelettet rättas till. Då brukar barnet sövas med narkos. Ibland kan skadan behöva stabiliseras med hjälp av metallstift. 


Sedan får barnet ofta ett förband runt foten eller tårna. Förbandet kan vara till exempel en elastisk binda eller ett gipsförband. Ett benbrott i foten eller tårna brukar läka inom några veckor.

När ska man söka vård?

Om barnet har mycket ont och inte klarar stödja sin fot och sina tår mot golvet ska man söka vård på en vårdcentral



Man kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

När barn skadar foten eller tårna

När barn skadar foten kan det leda till benbrott i mellanfoten eller tårna. Sådana benbrott, så kallade frakturer, kan till exempel inträffa när barnet ramlar eller råkar tappa något mot foten.

I mellanfoten och varje tå finns flera ben, som tillsammans med vristben och hälben bildar ett valv som gör det möjligt för foten att fjädra en aning när man går på den.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta ben i mellanfoten och tårna vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barn har tillväxtzoner i skelettet som är mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få ”förskjutningar”, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter brott i mellanfot och tår inte alltid läggas till rätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Svårt att förebygga den här typen av skador

Det är svårt att förebygga benbrott i fot och tår, eftersom sådana skador till exempel lätt kan inträffa när barn av misstag råkar sparka mot ett bordsben eller ett stolsben. Allt man kan göra är att använda sitt sunda förnuft och till exempel inte låta för små barn cykla eller klättra i träd.

Läs mer: barnsäkerhet

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

  • Barnet får lägga foten på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas minst två röntgenbilder.

Det gör ont och kan svullna

När barnet har skadat foten eller tårna brukar det ha ont och halta. Svullnader, rodnader eller blåmärken brukar vara vanliga symtom.

Skadan behöver inte innebära att barnet har brutit ett ben i mellanfoten eller tårna. Det kan till exempel handla om en stukning som går över med tiden.

När ska man söka vård?
Om barnet har mycket ont och inte klarar att stödja sin fot och sina tår mot golvet bör man kontakta vården. Eftersom huden oftast är hel ser man inte hur allvarlig skadan är, och för att ta reda på det måste barnet undersökas. Man tar kontakt med en vårdcentral. 



Man kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig.

Vad kan man göra själv?

För att lindra smärtan är det bra om barnet håller foten stilla och undviker att stödja på den.

När barnet skadar mellanfoten eller tårna måste det ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet är fastande eftersom det annars finns en risk att det kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Trots att barnet ska vara fastande kan man ge receptfri smärtlindrande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om man ger barnet vanliga smärtlindrande tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Läkaren undersöker skadan

Läkaren som undersöker barnet känner på foten och tårna för att undersöka var det gör ont och om det är svullet. Barnet får också försöka röra på foten och tårna.

Oftast är det mellanfotens ben som har blivit skadade, framför allt de ben som går fram till lilltån. Ibland, men det är ovanligt, kan flera ben ha skadats samtidigt. Då kan de skadade ändarna ibland ligga omlott.

Foten och tårna undersöks och röntgas

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet lägga foten stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas minst två röntgenbilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.



Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren känner på benet. Som förälder eller närstående kan man vara med under hela undersökningen, men måste ta på sig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Om du ringer telefon 1177 kan våra sjuksköterskor ge råd dygnet runt.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91.

Söka vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

De flesta skadorna läker av sig själva

De allra flesta skadorna i mellanfoten och tårna läker av sig själva, men ibland kan barnet behöva någon form av förband för att minska smärtan. Vanligast är att barnet får ett gipsförband eller en elastisk binda.

Ibland behövs en operation

Vissa benbrott i mellanfot och tår kan behöva läggas till rätta under en operation. Då brukar barnet sövas med narkos efter att det varit fastande tillräckligt länge så att det inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför man inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan man åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.

En bedövningssalva sätts på huden i armvecket eller på handen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en tunn slang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Någon gång kan barnet ha så ont att det behöver smärtlindrande medicin i blodet genast. Då använder inte läkaren bedövningssalva innan, eftersom det tar för lång tid innan den verkar.





När barnet ska sövas sprutas sömnmedel och bedövningsmedel in i den tunna plastslangen. Ibland sövs barnet genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. Därefter sätts den tunna slangen in i armen så att mer sömnmedel kan ges. En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen. 


När barnet sover gott och inte längre känner smärta kan läkaren, som vanligen är en ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället innan ett stift sätts in för att hålla det brutna benet i ett bra läge. Därefter får barnet ett förband innan det väcks.

När operationen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

De inopererade stiften måste tas bort vid ett senare tillfälle. Det gör oftast inte ont, men man kan få bedövning om man vill.

Tvillingförband

När barnet brutit ben i sina tår kan det ibland få ett så kallat tvillingförband. Den skadade tån får då stöd av tån bredvid. En kompress läggs mellan tårna innan läkaren sätter på en elastisk binda.

När man har kommit hem

När barnet är hemma igen är det bra att ha foten i ett högt läge för att minska svullnaden. Det är inte farligt om barnet stödjer foten, men det brukar göra lite ont.

Barnet kan behöva vara hemma några dagar, beroende på hur pass allvarligt benbrottet varit och hur ont det har. Om barnet är över sex år kan det ibland få använda kryckor.

Första dagarna kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtlindrande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Kryckor kan fås på vårdcentralen

Man kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral man vänt sig till första gången. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska man lämna dem på närmaste vårdcentral.

Små barn under sex års ålder kan för det mesta inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator istället.

En rullator får man på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få rörelsehjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet i foten eller tån sker genom att det bildas brosk runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl, men brosket ombildas så småningom till vanlig benvävnad och försvinner med tiden.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Barn kan tycka att det är spännande att ha gips under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Gipset hindrar också rörligheten.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Duscha går bra, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det kan luckras upp av vatten. Förband i form av ett ”plastgips” blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Man kan också använda en tät plastpåse.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder när barnet till exempel har trillat brukar det lagas, så länge det inte bara är några dagar kvar på den tid barnet måste gå med gips. När gipset gått sönder och måste lagas bör man ta kontakt med det ställe där barnet behandlats och fått gipset.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan tycka det är obehagligt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter foten måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. Mellanfoten och tårna kan kännas ovanligt lätta efter borttagningen av gipset.

När barnet fått gipset eller förbandet borttaget undersöker läkaren om mellanfoten och tårna verkar ha läkt och om det behövs fler återbesök. Läkaren kan vara tvungen att göra en ny röntgenundersökning efter en vecka för att se om benbrottet fortfarande ligger i ett bra läge.

Barn brukar inte få några framtida besvär av brutna ben i fot och tår. Det kan däremot ta flera veckor innan foten känns helt bra och barnet kan vara med på idrottslektionerna igen.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Barnfilmer

I barnavdelningen på 1177.se kan man se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får man följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Man kan även förbereda barnet innan det får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-10-08
Skribent:

Marie-Louise Molander, barnkirurg, Stockholm

Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tomas Wester, barnkirurg, Karolinska universitetssjukhuset Solna

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Skribent och redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden