Pälsdjursallergi

Skriv ut (ca 7 sidor)

Om du har pälsdjursallergi så reagerar du på allergiframkallande ämnen som fastnar i slemhinnorna i ögonen, näsan eller lungorna. Ämnena kommer oftast från djurens saliv, urin eller talgkörtlar men även päls. De flesta som blir allergiska mot pälsdjur får sina första besvär i barn- och ungdomsåren.

Skriv ut

De allergiska besvären minskar ofta med åldern. Det är inte helt klarlagt varför pälsdjursallergi startar, men det kan delvis vara ärftligt. Även miljön kan ha betydelse.

Symtom

Symtom

Om du har pälsdjursallergi är det vanligt med

  • rinnande näsa
  • kliande och röda ögon
  • nysningar
  • nästäppa.

Pälsdjursallergiska personer har en kraftigt ökad risk att utveckla astma och luftrörssymtom. Det är vanligt att till exempel kattallergiska barn utvecklar astma. Detta leder till de typiska astmasymtomen andnöd, hosta, pip i bröstet och slembildning. Det är viktigt att behandla alla symtomen för att få bra lindring.

Vissa personer kan få nässelutslag vid direkt kontakt med djuret, till exempel om de klappar det eller blir slickade. Utslagen kliar och liknar myggbett.

Kraftig pälsdjursallergi kan orsaka svår ständig astma, men också besvärande ständig nästäppa.

Ett allergen är ett ämne som ger en allergisk reaktion. De flesta allergen är äggviteämnen. Eftersom pälsdjursallergen är vitt spridda i samhället blir många barn i förskolan och skolan utsatta för dem. Detta gör att barn som är allergiska ofta blir sämre under skolterminerna. Barn som är allergiska kan få en ständig inflammation i slemhinnorna som kan orsaka trötthet och mer långdragna förkylningar. Ständig nästäppa kan orsaka inandning av mer allergen direkt till luftrören, och det resulterar i astma i samband med förkylningar eller vid ansträngning.

I princip kan allergi utvecklas när som helst under livet, men ofta minskar de allergiska besvären med åren.

Se film om allergisk reaktion.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Undvik kontakt med djur som du är allergisk mot och ha inte pälsdjur hemma. En lindrig pollenallergi, som också kallas för hösnuva, kan i värsta fall utvecklas till svår astma.

Receptfria läkemedel

Om du har lindriga besvär från ögonen eller näsan kan du börja med att köpa receptfria antihistamintabletter på apotek och vid behov komplettera med receptfria ögondroppar. Vissa konserveringsmedel som kan finnas i ögondroppar kan missfärga mjuka kontaktlinser. Därför ska du ta ut linserna innan du tar sådana ögondroppar, och inte sätta in dem igen förrän efter 10-30 minuter. Eftersom det kan variera mellan olika läkemedel bör du fråga på ett apotek hur länge du bör vänta med att sätta in linserna. Det finns också ögondroppar utan konserveringsmedel som du kan använda samtidigt med linser.

Om du framför allt är täppt i näsan kan det vara bra att använda nässprej med kortison som hjälper mot snuvan. Det tar några dagar innan kortisonsprej i näsan ger full effekt.

Så kallade förkylningssprejer, som till exempel Nezeril, fungerar bara tillfälligt  mot allergiska näsbesvär och kan om de används längre tid än rekommenderat i stället förvärra symtomen. Du kan behöva använda antihistamintabletter, ögondroppar och kortisonnässprej samtidigt för att bli av med besvären.

Om inte receptfria läkemedel hjälper bör du rådgöra med läkare. Det finns receptbelagda läkemedel som läkaren kan skriva ut.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om receptfria läkemedel inte hjälper mot besvären bör du kontakta en vårdcentral.

Du bör också söka läkare om

  • du är osäker på vad det är som utlöser besvären
  • du misstänker att du har astmatiska besvär
  • små barn har besvär som kan bero på allergi eller astma.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

1. Läkemedelbehandling innan kontakt med pälsdjur

Många pälsdjursallergiker mår bättre av att ta antihistamin några timmar innan de till exempel ska hem till någon som har pälsdjur.

Om du har astma på grund av pälsdjursallergi kan du också behöva andas in extra kortison både före du träffar pälsdjur och några dagar efter. Det är bättre än att enbart ta luftrörsvidgande läkemedel som hjälper tillfälligt men som kanske gör att du utsätter dig för mer än du tål. Det kan vara viktigt att diskutera just denna del av behandlingen med din läkare.

2. Behandling med allergivaccination

Ibland kan du få stora besvär av din allergi trots förebyggande åtgärder och läkemedel. Då kan du få allergivaccination, som tidigare kallades hyposensibilisering.

Först får du en spruta en gång i veckan under cirka sju veckor och därefter allt mer sällan, en spruta var åttonde vecka. Behandlingen pågår under omkring fyra år och gör vanligtvis att du vänjer dig vid och blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet. Allergivaccination används mest vid svår pollenallergi, men också vid katt- eller kvalsterallergi.

3. Kan symtomen bero på något annat än allergi?

Nästäppa och rinnsnuva kan ibland bero på att du är överkänslig i näsans slemhinnor. Då får du besvär av starka dofter som till exempel målarfärg, parfym och avgaser och får liknande symtom som vid allergi. Även blåst och kyla kan orsaka besvär. Men allergitest visar inga antikroppar. Både denna typ av näsbesvär och allergisk snuva kan du behandla med nässprej som innehåller kortison. Ibland kan näspolyper göra att du får besvär som liknar allergi. Oftast blir du då täppt i näsan.

Du kan ha astma utan att vara allergisk. Då får du astmabesvär till exempel om du anstränger sig, om du får luftvägsinfektioner eller utsätts för starka dofter eller tobaksrök. En del som har astma får besvär av vissa läkemedel. Det kan vara hjärt- och blodtrycksmediciner från gruppen betablockerare, värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra, eller antiiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare.

Fäll ihop

Vad är allergi?

Vad är allergi?

  • null

    Vid den allergiska reaktionen frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, och ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får du också röda kliande ögon som rinner.

    Mer information
    null

    1. De ämnen som orsakar allergi kallas allergener. Första gången du kommer i kontakt med ett allergen får du ingen allergisk reaktion, men immunsystemet bildar allergiantikroppar, du sensibiliseras. B-lymfocyter bildar plasmaceller och börjar producera antikroppar mot det främmande ämnet, antigenet.

    2. När du nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen det och då får du en allergisk reaktion. Antikroppar finns bundna vid så kallade mastceller i slemhinnorna. Vid den allergiska reaktionen binder sig allergenet, till antikropparna vilket gör att mastcellerna "spricker". Då frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin. En inflammation i nässlemhinnan och ögonen uppstår vilket ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får du också röda kliande ögon som rinner.

Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar, så kallat IgE. IgE-antikroppar kan bildas mot många olika ämnen, till exempel mot kattallergen som finns överallt i vår miljö, både i hem och skolor.

Antikropparna sätter sig fast på ytan hos celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon, astma.

Det är inte helt klarlagt varför vissa personer blir allergiska, men risken är större om någon i släkten är allergisk. Dessutom kan den miljö du lever i påverka risken för allergi.

Pälsdjursallergi är vanligt

De flesta som blir allergiska mot pälsdjur får besvär redan som barn eller tonåringar. De små allergiframkallande ämnena som pälsdjur avger kan virvla omkring i luften och fastna i ögonens, näsans och lungornas slemhinnor. Om du är allergisk leder detta till en allergisk reaktion som gör att du får besvär med till exempel nysningar, klåda i ögonen eller astma.

Katt, hund och häst är de djur som vi i Sverige oftast blir allergiska mot. Näst efter björkpollen är katt den vanligaste orsaken till allergi med besvär från luftvägarna. Drygt var tionde svensk är allergisk mot katter. Allergi mot gnagare som marsvin, mus, råtta, kanin, hamster kan både den som själv har sådana husdjur få, och den som arbetar med djuren i sitt yrke, till exempel laboratoriepersonal. Det händer att lantbrukare blir allergiska mot kor.

De flesta reagerar framför allt när de träffar pälsdjur inomhus, men reaktion kan även ske utomhus.

Om du har blivit allergisk mot ett pälsdjur, ökar risken att du ska utveckla allergi även mot andra pälsdjur.

Vissa ämnen orsakar allergibesvär

Många pälsdjurallergiker får mer besvär när de kommer i kontakt med hundar och katter med lång och tjock päls, jämfört med när de kommer i kontakt med korthåriga djur. Det beror på att större mängd allergen kan samlas i den täta pälsen än i en kort päls. En del av allergenerna kommer dock från allergiframkallande ämnen som finns i djurens saliv eller som bildas i deras talgkörtlar. Det finns det inga allergisäkra pälsdjur.

Djurägare kan sprida pälsdjursallergen

Trots att du inte har något pälsdjur i din egen bostad kan du ändå komma i kontakt med pälsdjursallergen. Det finns ibland ganska höga nivåer av allergiframkallande ämnen från både katter och hundar i skolor, på bussar, på hotell och offentliga platser trots att inga katter eller hundar har varit där. Förklaringen är att de allergiframkallande ämnena lätt fastnar i djurägarnas kläder och följer med till de djurfria lokalerna.

Går pälsdjursallergi att förebygga?

Personer med stark ärftlighet för pälsdjursallergi eller personer som redan har utvecklat pälsdjursallergi bör inte ha pälsdjur hemma.

På senare år har det kommit vetenskapliga studier som tyder på att pälsdjursallergi i vissa fall kan motverkas om du växer upp med pälsdjur. Studierna är dock motsägelsefulla och det finns fortfarande inte tillräckliga kunskaper för att förstå hur detta skulle kunna förklaras. Vissa studier visar till exempel att barn som växer upp på lantgård löper minskad risk att få allergier senare i livet. Förklaringen är nog inte att kontakten med pälsdjur skyddar mot allergi. I stället är det förmodligen så att när du växer upp på landet stimuleras immunförsvaret av andra ämnen på ett sätt som skyddar mot allergi. Dessa kan till exempel vara ämnen som kommer från bakterier, så kallade endotoxiner.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • Pricktest

    Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Sedan trycks försiktigt en trubbig nål genom droppen så att allergenet förs in i huden.

  • PEF-mätare

    Du kan mäta lungornas funktion med en så kallad PEF-mätare. Det finns även digitala PEF-mätare (se den infällda bilden).

Det är viktigt att du berättar om dina allergibesvär så utförligt som möjligt så att läkaren kan bilda sig en uppfattning om hur stora besvär du har och vad som orsakar besvären. Du bör även berätta för läkaren om du får besvär vid några speciella tillfällen, till exempel vissa tider på dygnet eller om du vistas i någon särskild miljö. Pälsdjursallergiker är till exempel ofta dammkänsliga. Ibland kan du också få göra något eller några av de här testerna:

  • pricktest
  • RAST-test
  • lungfunktionstest.

Pricktest

Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Sedan trycker den som gör undersökningen försiktigt en trubbig nål genom droppen så att allergenet förs in i huden. Om du är allergisk mot ämnet uppstår en rodnad och liten svullnad, ungefär som ett myggbett. Efter 15 minuter mäts rodnaden och ritas av. Trots att undersökningen innebär ett litet stick i huden är det få som tycker att pricktestet är obehagligt.

Fördelen med pricktest är att du får ett snabbt besked. En nackdel är att du måste göra ett uppehåll med vissa allergimediciner flera dygn innan testet. Annars finns en risk för att resultatet blir felaktigt. Testet ger inte besked om att du har en allergi som ger symtom, utan visar bara att du har allergiantikroppar mot ett visst ämne.

RAST-test

RAST-test är ett blodprovstest för att undersöka om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Du kan bli testad för allergi mot betydligt fler ämnen med hjälp av RAST-test än med pricktest och testresultaten påverkas inte av att du använder allergiläkemedel. Inte heller RAST-testet säger något om vilka besvär du har av det allergiframkallande ämnet. Testsvaret visar enbart att du har allergiantikroppar i blodet för ett visst ämne. Läkaren utvärderar resultatet tillsammans med det du har berättat om dina besvär.

Phadiatop är ett RAST-test med vilket man undersöker om du har IgE-antikroppar mot något av de cirka tio vanligaste luftvägsallergenerna och som kan visa om du har allergiantikroppar eller inte. Om du har allergiantikroppar i blodet kan laboratoriet gå vidare och ta reda på exakt vilket av de allergiframkallande ämnena i Phadiatop du har antikroppar mot.

Lungfunktionstest

Om de besvär du har kan tyda på astma får du göra ett lungfunktionstest. Den enklaste mätningen görs med en så kallad PEF-mätare. PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder maximalt luftflöde under utandning. När du mäter ditt PEF-värde, blåser du så kraftigt som möjligt i ett rör som leder in i en mätare. Mätaren registrerar luftflödet. Eftersom luftrören är trånga vid astma blir luftflödet mindre och PEF-värdet lägre vid obehandlad eller otillräckligt behandlad astma.

På specialistmottagningar och på de flesta vårdcentraler finns också mer avancerad utrustning, till exempel spirometer, för att kontrollera hur lungorna fungerar. Vid undersökningen, som kallas spirometri, får du blåsa på olika sätt i en mätare som är kopplad till ett datorprogram. Undersökningen ger mer information jämfört med PEF-mätningar.

Efter en första spirometri får du ofta andas in ett läkemedel som vidgar luftrören. Sedan upprepas testet efter en kvart. Om du får betydligt bättre resultat efter att ha tagit läkemedlet kan det tyda på att du har astma.

Lungfunktionen varierar ofta från dag till dag när du har astma. Därför kan det vara bra att du under en period mäter dina lungfunktionsvärden hemma med hjälp av en PEF-mätare. Samtidigt kan dagbok föras över medicinering, kontakt med pälsdjur och andra omständigheter som kan inverka på symtomen.

Graviditet och amning

Om du är gravid eller ammar kan du använda ögondroppar, kortisonnässprej och vissa antihistamintabletter. Apotekspersonalen kan ge råd, men om du är tveksam bör du kontakta din läkare. Har du astmabesvär och är gravid eller ammar är det viktigt att du inte slutar med din astmabehandling. Du bör då ta kontakt med din läkare för att diskutera medicineringen.

Fäll ihop

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 

Hitta din vårdcentral

Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-10-09
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennart Nordvall, läkare, professor i pediatrik, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg