Anhörigstöd

Vad gäller?

Vad gäller?

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge mycket glädje, men ibland kan man som närstående själv behöva stöd. Då kan stöd och hjälp från samhället underlätta.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Det kan skilja lite mellan olika kommuner vilken typ av stöd man kan få.

Vem kan få stöd?

Alla som vårdar en närstående kan ha rätt till någon form av stöd. Med anhörig menas en person i familjen, en partner eller nära släkting. Anhöriga kan också vara grannar eller nära vänner.

Det finns olika typer av stöd beroende på vilka behov man har. Om man måste avstå från att lönearbeta kan man till exempel få ekonomiskt stöd och om man bara behöver någon att prata med kan man få det. Eftersom det finns många olika typer av stöd kan det vara bra att ta kontakt med kommunen för att få reda på vilken typ av stöd som kan vara lämpligt för en själv.

Avlösning och växelvård

En form av stöd är avlösning. Det innebär att den som behöver hjälp bor på ett äldreboende eller särskilt boende under en period så att man som anhörig får vila. Avlösningen kan planeras så att den som behöver hjälp växlar mellan att bo hemma och i särskilt boende. Då brukar det kallas växelvård. Man kan också få hjälp med avlösning utan att det har planerats långt i förväg.

Hjälp en del av dygnet

En annan form av anhörigstöd är att hemtjänsten tar över vårdansvaret under en del av dygnet. Ibland kan också hemtjänsten ge avlösning över några dygn i hemmet.

Dagverksamheter av olika slag kan vara en annan form av avlösning. Det gör det möjligt för den anhörige att få avlastning under dagen. På en del håll går det också att få hjälp på natten för att man som anhörig ska få vila.

Samtal och stödgrupper

Man kan få hjälp i form av råd och stöd från socialtjänsten. Det kan dels ske individuellt genom att man som anhörig har kontakt med en handläggare inom socialtjänsten, dels i grupp.

I en del kommuner finns en anhörigkonsulent eller anhörigstödjare som man kan vända sig till för samtal och stöd. På många håll finns också stödgrupper för anhöriga som vårdar närstående med exempelvis stroke, psykiska sjukdomar, utvecklingsstörning eller demens. Där kan man träffa andra i samma situation och dela med sig av sina erfarenheter.

Frivilligorganisationer, som Röda Korset och pensionärsföreningar, gör ofta betydelsefulla insatser för att stödja anhöriga.

Rätt till fast vårdkontakt

Den närstående som har flera sjukdomar samtidigt och därför behöver många vårdkontakter har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att få en fast vårdkontakt. Den personen har till uppgift att samordna vårdinsatserna och exempelvis sköta kontakter med socialtjänsten och Försäkringskassan.

Antingen kan verksamhetschefen på till exempel på ett sjukhus eller ett äldreboende utse en fast vårdkontakt eller så kan man själv begära att någon i personalen utses. En fast vårdkontakt kan vara någon i vårdpersonalen som en läkare, sjuksköterska eller psykolog, men det kan också vara någon ur den administrativa personalen. 

Ekonomisk ersättning

Som anhörig kan man under vissa förutsättningar få ekonomisk ersättning för sina insatser. Om man måste avstå från sitt vanliga arbete kan man få ersättning för det. Ibland kan man också bli anställd och få lön av kommunen för att sköta en närstående.

Exempel på ersättningar som man kan få är bidrag för vård av barn med funktionsnedsättningar, handikappersättning, assistansersättning och närståendepenning. Villkoren för ersättning, nivåer och handläggningsrutiner varierar mellan olika kommuner. I vissa fall är det Försäkringskassan eller landstinget som står för ersättningen.

Vart ska man vända sig?

Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för stödet till anhöriga. Om man vill ansöka om stöd har kommunen ofta en äldre- och handikappförvaltning som kan ge information om vilka former av anhörigstöd som finns.Rör det sig om närstående över 65 år som behöver stöd är det vanligtvis en tjänsteman, som ofta kallas biståndshandläggare eller biståndsbedömare, som utreder vilket behov av stöd man har och beslutar om olika stödinsatser.

I vissa kommuner och landsting finns äldreombud eller en patientombudsman som också kan ge information.

Om man inte är nöjd

Om man inte är nöjd med anhörigstödet kan man kontakta den ansvariga förvaltningen inom kommunen, som oftast är en äldre- och handikappförvaltning. Man kan också kontakta de politiskt ansvariga. En del kommuner har en äldreombudsman där man kan klaga på brister i stödet till anhöriga. Det är viktigt att man ber om skriftliga svar när man klagar för att underlätta och undvika missförstånd.

Hos förvaltningsrätten kan man överklaga formella biståndsbeslut som gäller om man själv, eller en närstående, inte har fått hemtjänst eller särskilt boende.

Fäll ihop

Stöd till anhöriga i Stockholms län

Stockholms län

Stöd till anhöriga i Stockholms län

Stockholms läns landsting erbjuder olika former av råd och stöd för dig som är närstående till en person med funktionsnedsättning. Det rör sig om allt ifrån utbildningar, kris- och samtalsstöd till svar på frågor om diagnoser, funktionsnedsättningar samt praktiska och ekonomiska råd. Habiliteringen ordnar dessutom utbildningar och träffar där du i grupp kan möta andra i liknande situation för att utbyta tankar, erfarenheter och idéer.

Följande verksamheter inom Stockholms läns landsting riktar sig till dig som är anhörig:

  • Aspergercenter ger stöd och utbildning till föräldrar och anhöriga som har barn eller ungdomar upp till 18 år med Aspergers syndrom eller högfungerande autism.
  • Autismforum är ett kunskapscenter om autism och Aspergers syndrom med webbplats, bibliotek och utbud av föreläsningar.
  • Dövblindteamet ger stöd till personer i alla åldrar som är dövblinda samt deras anhöriga.
  • Föräldrautbildningen håller föreläsningar, temadagar och kurser kring olika funktionsnedsättningar för föräldrar, syskon samt mor- och farföräldrar.
  • Habiliteringscenter finns över hela länet och ger råd, stöd och behandling till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Stödet kan variera från att ge svar på en konkret fråga till psykologiskt stöd.
  • Handikappupplysningen är en informationstjänst med bland annat en telefontjänst och en webbplats.
  • Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga består av erfarna psykologer och kuratorer som tar emot anhöriga till personer med funktionsnedsättningar.
  • Spädbarnsverksamheten Tittut ger kvalificerat stöd till familjer som fått besked om att deras lilla barn (0-2 år) har en funktionsnedsättning till exempel hjärnskada, epilepsi, CP-skada, Downs Syndrom eller någon annan kromosomavvikelse, omfattande funktionsnedsättning eller försenad utveckling.
  • Synteamet är till för barn och ungdomar med grav synskada och deras familjer.
  • Verksamheten Ovanliga Diagnoser arrangerar seminarier och hjälper dig att hitta information om ovanliga diagnoser som leder till funktionsnedsättning.

Stödföreningar

Många av de ideella handikapp- och patientföreningarna vänder sig också till anhöriga.

Krisstöd

Om du behöver någon att prata med på kvällen, natten eller helgen kan du ringa anonymt till:

  • Jourhavande medmänniska 08-702 16 80
  • Jourhavande kompis 020-222 444
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-02-15
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla Lönnqvist-Endre, tidigare förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-06-28
Redaktör:
Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden