Fler behandlingar

Strålbehandling

Strålbehandling är en vanlig behandling vid cancer. Det gör inte ont att få strålbehandling men man kan få biverkningar, ibland efter lång tid.

Texten handlar om vad som gäller vid strålbehandling för vuxna och barn.

Förberedelser

Den vanligaste sortens strålbehandling är yttre strålbehandling. Då är det viktigt att ligga bra och på exakt samma sätt varje gång du ska få behandlingen.

Därför behövs oftast någon typ av utrustning. Det kan till exempel vara ett nackstöd, armstöd, kuddar eller en plastmask för huvud och axlar. Utrustningen provas ut i förväg.

Undersökning och markeringsprickar

När utrustningen är utprovad, undersöks du med datortomografi. Ibland behövs också andra undersökningar, till exempel PET-undersökning eller magnetkameraundersökning.

Läkaren använder bilderna från undersökningen för att bestämma exakt var på kroppen du ska få strålbehandlingen.

Du kan få några små tatueringsprickar eller markeringar med tusch så att strålapparaten enkelt kan ställas in på samma sätt inför varje gång.

Det går att duscha området med markeringar, men undvik att gnida med tvål. Tatueringsprickarna går inte att tvätta bort. 

Det tar en till två timmar att bli undersökt och få markeringsprickarna.

De planerar din behandling 

Specialistutbildade sjuksköterskor, läkare och strålfysiker planerar behandlingen. De avgör bland annat hur mycket strålning som behövs.

Det är vanligt att behandlingen börjar ungefär en vecka efter att planeringen är klar.

Du kan ta med dig någon

Vid det första besöket kan det vara bra att du tar med dig någon närstående, om det är möjligt. Den personen kan hjälpa dig att komma ihåg all information genom att lyssna och ställa frågor.

Närstående barn får följa med, men det kan vara bra att vänta några gånger tills du själv känner dig trygg i miljön.

Barn som ska behandlas får alltid ha en vuxen hos sig.

Den som följer med måste lämna rummet under själva undersökningen eller behandlingen.

Gör uppehåll om du röker

Försök att göra ett uppehåll om du röker. Då får du mer syre i blodet. Det gör behandlingen effektivare. Säg till din läkare om du vill ha hjälp att sluta röka.

Så går behandlingen till

Du får behandlingen på ett sjukhus, på en avdelning för strålbehandling. De flesta kan åka hem efter varje gång som de har fått behandling.

Oftast finns ett patientboende som du kan bo på om du har långt till behandlingen.

Närstående kan också sova över om det är ett barn som får behandling och behöver stanna kvar. Läs mer på sidan Barn och cancer.

Yttre strålbehandling

Yttre strålbehandling innebär att du får behandlingen från en strålapparat som kan rotera runt dig så att strålningen kommer från flera riktningar.

Först får du ta av dig kläderna på den del av kroppen som ska behandlas. Sedan får du lägga dig på en brits. Sjuksköterskorna ser till att du ligger rätt med hjälp av den utrustning som du har fått prova ut.

Efter det gör personalen de inställningar som behövs för att apparaten ska ge strålningen på rätt del av kroppen.

Du är ensam i rummet medan du får behandlingen. Personalen är i ett annat rum bredvid behandlingsrummet. Men de ser allt som händer i rummet på en tv-skärm.

Du kan signalera till personalen om något känns konstigt. Då avbryts behandlingen och personalen kommer in i rummet igen.

Apparaten brukar ge ifrån sig ett surrande ljud men strålningen varken känns eller syns.

Det är viktigt att ligga stilla medan behandlingen pågår så att strålningen träffar där den ska. Du kan lyssna på musik eller något annat under tiden om du vill. Det går oftast bra att ta med sig något eget att lyssna på.

Barn sövs inför varje behandling om de har svårt att ligga stilla.

Behandlingen tar några minuter

Själva behandlingen går snabbt. Den totala strålningstiden brukar vara två till fem minuter. Hela besöket tar mellan 10 och 20 minuter. För barn som behöver sövas tar besöket lite längre tid.

När apparaten slås av är också strålningen borta. Ingen strålning blir kvar i kroppen efteråt.

Inre strålbehandling – brachyterapi

Inre strålbehandling innebär att du får behandlingen inifrån kroppen. Då kan cancertumören behandlas med en hög stråldos utan att vävnaden runt omkring påverkas så mycket.

Innan behandlingen får du tunna nålar eller tunna slangar inopererade i cancertumören, eller nära den. Operationen görs medan du har lokalbedövning, ryggbedövning eller är sövd.

Det är genom nålarna eller slangarna som du får behandlingen i form av en liten strålkälla. Den förs in och får verka en stund innan den tas ut igen.

Nålarna eller slangarna tas bort när behandlingen är klar.

Man kan behöva både yttre och inre strålbehandling.

Inre strålbehandling kallas också brachyterapi.

Annan strålbehandling

Vid en del cancersjukdomar kan man få få strålbehandling i form av radioaktiva läkemedel som man dricker eller får som en spruta.

Så kan du må efteråt

Behandlingen känns inte men när den har upprepats några gånger kan man börja få biverkningar. Biverkningarna beror på vilken del av kroppen som behandlas, och hur hög stråldosen är. 

En del får inga biverkningar alls.

Många biverkningar minskar efter ett tag och försvinner helt.

Ibland kan det ta lång tid innan man får en biverkning. Då brukar man säga att det är en sen biverkning.

De flesta biverkningar kan lindras på olika vis.

Tidiga biverkningar

Tidiga biverkningar kommer efter några veckors behandling. De kan vara tydligast någon vecka efter att behandlingen är avslutad. De brukar försvinna efter några veckor.

Här är exempel på vanliga biverkningar som kan komma tidigt.

Trötthet är vanligt men brukar försvinna

Många känner sig mycket trötta under perioden som behandlingen pågår. Ibland kan fysisk aktivitet hjälpa. Det kan också lindra att ta flera korta vilopauser under dagen hellre än en enstaka, längre vilopaus.

Tröttheten brukar minska några veckor efter att behandlingen är klar och försvinner sedan helt.

Läs mer om trötthet vid sjukdom – fatigue.

Illamående kan förebyggas och lindras

En del mår illa. Illamåendet kan komma tidigt i behandlingen eller mot slutet av behandlingen. Det finns läkemedel som kan förebygga illamående. Vad du äter kan påverka hur du mår. Läs mer om mat vid cancer.

Problem med huden brukar gå över

Det är vanligt att det blir rött, torrt eller kliar på huden som bestrålats. Besvären kan komma efter några veckors behandling. Ibland kan det bli sår. Armhålorna, ljumskarna och andra områden med hudveck är extra känsliga.

Så här kan du göra för att det ska kännas lite bättre:

  • Undvik starkt parfymerad tvål och deodorant där huden är påverkad.
  • Smörj huden varje dag efter behandling.
  • Ät så bra och allsidigt som möjligt. Kroppen behöver mycket energi och näring för att läka huden.

Håret växer oftast ut om det faller av

Strålbehandling mot huvudet kan göra att håret blir tunnare eller faller av.

Håret växer oftast ut igen några månader efter avslutad behandling. Det nya håret kan få lite annan färg och struktur än tidigare.

Även ögonfransar, skägg och könshår kan falla av efter behandling mot de delarna av kroppen.

Vid högre stråldoser kan håret falla av utan att växa ut igen.

Det går att få bidrag för peruk, och på en del håll även för lösögonfransar. Bidraget är olika i olika delar av landet. Det kan vara bra att prova ut peruken innan behandlingen börjar.

Besvär med magen och urinblåsan

Man kan få besvär med diarréer eller gaser i tarmen efter behandling mot magen. Strålbehandling mot urinblåsan kan göra att man måste kissa oftare, och att det svider.

Det finns läkemedel som kan lindra besvären.

Hjälp om du har minskad matlust eller är torr i munnen

Strålbehandling mot munnen eller halsen kan göra att slemhinnorna där blir irriterade eller såriga. Det kan göra ont och kännas torrt. Smaklökarna kan påverkas så att maten smakar annorlunda.

Besvären kan göra det svårt att äta och dricka. Det finns olika hjälp att få, och en del saker som du kan göra själv. Läs mer i texterna om muntorrhet och mat vid cancer.

Det kan också lättare bli hål i tänderna. Var noga med munhygienen. Använd en mjuk tandborste. Du kan behöva komma oftare till en tandläkare eller en tandhygienist än tidigare.

Hjälp vid svullnader – lymfödem

Behandlingen kan göra du får besvär med svullnader i till exempel en arm eller ett ben. Det kallas lymfödem.

Det finns bra hjälp att få. Läs mer på sidan om lymfödem.

Sena biverkningar

Sena biverkningar kan komma flera månader eller år efteråt. Många får inga sena biverkningar alls.

Hudförändringar

Huden i strålområdet kan bli stel och hård med synliga blodkärl. Det kallas fibros.

Hjälp vid urinbesvär

Urinblåsan kan påverkas så att det läcker urin. Tarmarna kan också påverkas så att du eller barnet får diarréer.

  • Det går att träna muskulaturen och lära sig knipa om det behövs. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge råd och stöd.
  • Det finns olika slags inkontinensskydd. Distriktssköterskan kan ordna gratis skydd.
  • Det finns läkemedel som lindrar besvären.

Det kan göra ont

Du kan få ont, känna stickningar eller bli svag om du har fått behandling i någon del av kroppen där det finns mycket nerver, till exempel runt nyckelbenet.

Sexualiteten kan påverkas

Cancer och cancerbehandling kan förändra både hur kroppen fungerar och ser ut, och hur du uppfattar dig själv.

Sexlusten kan påverkas om cancerbehandlingen gör att du känner dig orolig eller nedstämd.

Det finns mycket du kan göra om du är själv eller om du har en partner. Det finns också hjälp att få om du eller ni behöver.

Läs mer om cancer och sexualitet.

Besvär i slidan kan lindras och förebyggas

Strålbehandling mot nedre delen av magen och nära slidan kan göra att slemhinnorna blir sköra. Det kan blöda och göra ont, till exempel vid samlag. Glidmedel kan hjälpa.

För en del beror besvären på att de har kommit i klimakteriet på grund av strålbehandlingen.

Slidöppningen kan bli trång på grund av det har bildats ärrvävnad efter behandlingen. Då kan det bli svårare att ha samlag eller om du behöver få en gynekologisk undersökning.

Du kan förebygga besvären genom att använda en så kallad dilatator. Det är en särskild stav som du för in i slidan. Du får den på kliniken där du har fått behandling. Du kan behöva byta storlek efter ett tag.

Det kan också fungera att använda en massagestav men det är viktigt att den har rätt storlek för dig. Det kan du också få hjälp med. 

Svårare att få stånd

Det kan bli svårare att få stånd och att behålla ståndet om du har fått strålbehandling mot till exempel prostatan. Svårigheterna kan komma efter ett tag och öka med tiden.

Det finns läkemedel och hjälpmedel. Här kan du läsa mer om att ha svårt att få stånd.

Att prata med någon

Sjuksköterskor och läkare där du eller barnet får behandling är vana vid de biverkningar som kan uppstå. Det kan kännas bra att prata med dem, de kan ge hjälp och stöd.

Många kliniker ordnar informationsträffar i grupp eller enskilt. Det finns också flera patientföreningar. De kan ha frågespalter eller samtalsforum, både för dig som har fått behandling och för dig som är närstående.

Läs mer om råd och stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.

Gör sådant som känns bra

En del fortsätter med tillvaron som vanligt, med till exempel arbete eller skola. Andra behöver vara hemma i lugn och ro. Det viktigaste är att göra det som känns bäst.

Stockholms län

Möjlighet till rehabilitering

Du som har eller har haft cancer kan kontakta din vårdcentral eller en mottagning för primärvårdsrehabilitering för att få rehabilitering. 

Om läkare bedömer att du behöver ytterligare rehabilitering kan hen ansöka om specialiserad rehabilitering.

Det finns också möjlighet att söka rehabilitering via Cancerrehabfonden.

Råd på andra språk

Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Barn kan få komplikationer efter lång tid

Barn kan få komplikationer som uppstår lång tid efter att behandlingen är klar.

Hur barnet växer, fertiliteten, eller någon kroppsfunktion kan ha påverkats utan att det märks förrän senare. Det finns också risk för att strålbehandlingen kan orsaka en ny cancer.

De flesta barn behöver komma på uppföljande besök länge, ibland även när de är vuxna. Läs mer om barn och cancer.

Hur fungerar strålbehandling?

Behandlingen innebär att man får strålning som är joniserande. Det betyder att den träffar de sjuka cellerna med så hög energi att de skadas och inte kan bli fler.

Strålningen skadar också friska celler men friska celler är bättre på att laga sina skador.

Vanligt att behandlingen delas upp

Det är vanligt att behandlingen delas upp så att man får komma flera gånger. Då går det att ge en hög sammanlagd stråldos samtidigt som de friska cellerna får en chans att laga sina skador mellan gångerna man får behandlingen.

Yttre strålbehandling brukar man få fem dagar i veckan i mellan två och sju veckor.

Under den perioden är det vanligt att få behandlingen en gång om dagen. En del behöver behandling två gånger om dagen, andra har behandlingsfria dagar under veckan.

Om man ska få hjälp att lindra symtom brukar det räcka med behandling en eller några gånger. Då brukar också stråldosen vara lägre.

Barn och strålning

Stråldoserna är lägre för barn som måste få strålbehandling. Det beror på att behandlingen kan påverka barn mer eftersom de växer.

Olika typer av strålning

De flesta får strålbehandling med joniserande elektromagnetisk strålning.

Det finns också joniserande protonstrålning, som kan styras på ett annat sätt. Det kan göra att den friska vävnaden inte påverkas lika mycket. Behandlingen kan vara ett alternativ för en del personer med hjärntumör, och en del barn och ungdomar som behöver strålbehandling.

I Sverige kommer man till Skandionkliniken i Uppsala om man ska få behandling med joniserande protonstrålning.

Graviditet, fertilitet och amning

Strålbehandlingen kan påverka fertiliteten om den ges mot till exempel äggstockarna eller testiklarna. Prata med din läkare före behandlingen om du vill diskutera vilka möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet efter behandlingen mot cancer.

Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. Behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden.

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Prata också med din läkare om du ammar och ska få strålbehandling.

Om man är gravid är det vanligast att behöva vänta med strålbehandlingen tills barnet är fött.

Närstående och strålning

Oftast kan man vara nära andra människor som vanligt under perioden med strålbehandling. De man umgås med kan inte utsättas för strålningen eftersom ingen strålning blir kvar i kroppen på den som behandlas. Den försvinner direkt efter varje gång som man har fått behandlingen.

Om man har fått strålbehandlingen i form av något läkemedel kan man behöva hålla lite avstånd några dagar efteråt. Du får veta av vårdpersonalen om det är något du behöver tänka på.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Barns rätt att påverka

Barn har rätt att vara med och påverka vården utifrån sin mognad. Mognad kan innebära ålder eller hur länge barnet har haft sjukdomen.

Information ska vara så att barnet förstår. Barn som vill ska få säga vad de tycker och få prata med till exempel läkaren utan att någon annan vuxen är med.

Läs mer i texten Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården.

Du bestämmer över vårdplanen

Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterksan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara om din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och om vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

mer på 1177.se

Särskilt tandvårdsbidrag

Du kan få förebyggande tandvård om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna. Då kan du ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Undersökning & behandling

Här kan du läsa om hur olika undersökningar och behandlingar går till. Du får också veta hur du kan må efteråt. Det finns information om olika sorters läkemedel och om hur det går till att få ett hjälpmedel.

Kan jag få cancer av strålbehandling?

Det är mycket ovanligt att strålbehandling orsakar en ny cancer. Risken finns, men den är liten. Det kan vara en större risk att avstå från att få strålbehandling.

Till toppen av sidan