Menstruationsblödningen styrs av hormonerna östrogen och progesteron, gulkroppshormon. Efter att man haft en mensblödning påverkar östrogen livmoderslemhinnan så att den växer till för att kunna ta emot ett befruktat ägg efter ägglossningen. Progesteronet har en motsatt effekt. Om det inte blir någon graviditet så måste livmoderslemhinnan så att säga börja om från början igen. Därför avstöts det yttersta lagret och förs bort med menstruationsblodet.
Med normal menstruation brukar man mena en blödning som kommer med 25 till 35 dagars mellanrum, räknat från första blödningsdagen. Den kan vara mellan tre och åtta dagar. Det kan alltså vara ganska stor skillnad på menstruationscykeln från en kvinna till en annan.
Vissa menscykler har man ingen ägglossning, trots att man har en menstruationsblödning. Det är vanligt och i och för sig inget man behöver oroa sig för. Mensblödningar utan ägglossning är ofta längre och mindre smärtsamma. För att ett ägg ska kunna lossna krävs att det finns relativt höga nivåer av hormonet östrogen i blodet. Ibland är nivåerna för låga och då lossnar inget ägg, men slemhinnan i livmodern växer ändå. När slemhinnan blivit tillräckligt tjock lossnar den till slut av sig själv. Man får då en blödning som inte är lika samlad som en vanlig mens.
Ägget bildas inuti en blåsa i äggstocken. När blåsan brister lossnar ägget. Äggblåsan (follikeln) som släppt ifrån sig ägget får en inväxt av celler och bildar ett litet organ, en gulkropp, i äggstocken. Gulkroppen producerar hormoner. Det viktigaste är progesteronet, som får slemhinnan i livmodern att växa och bli rik på blodkärl. Där fastnar ett ägg som blivit befruktat, sedan det vandrat ner genom äggledaren.
Ägglossningen sker mellan 12 och 16 dagar före väntad mens. Det betyder alltså att tiden från första mensdagen till ägglossning kan variera tidsmässigt hos olika kvinnor beroende på hur lång menscykeln är.
När ägget har lossnat från äggstocken bildas något som kallas gulkroppen och som producerar hormoner som är viktiga för att bygga upp slemhinnan i livmodern och göra den näringsrik.
Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den, mängden progesteron sjunker och slemhinnan stöts ut som en blödning, en menstruation.
Som du ser av ovanstående så samspelar hormonerna som styr menstruation och ägglossning. Man kan ha menstruation utan att det blir någon ägglossning, om det är låga nivåer av östrogen. Det omvända, att man har ägglossning men inte menstruation, beror vanligen på att ägget har befruktats och sitter kvar i livmoderslemhinnan. Det innebär alltså att man har blivit gravid.
Om det har blivit störningar i hormonproduktionen av andra anledningar kan det dock inträffa att menstruationen uteblir, det vill säga att man har haft en ägglossning, men blödningen förskjuts eller blir inte av alls.
Du nämner att orsaken till din oregelbundna menscykel är en hormonrubbning, men inte vilken, eller vilka av kroppens hormoner det gäller. Det är inte bara könshormonerna som inverkar på menstruation och ägglossning, utan även till exempel sköldkörtelhormonerna.
