Senast reviderad 2011-07-05

Hur sprids dvärgbandmask och vilka är symtomen?

Fråga

Stämmer det att dvärgbandmasken kommit till Sverige? Vilka är symtomen om man blir smittad? Hur sker smittan? Törs man äta bär i skogen i år?

Svar

Dvärgbandmasken, eller Echinococcus multilocularis (EM), finns i stora delar av norra halvklotet, i Europa mest i Mellaneuropa (Alperna). I Sverige har den inte funnits tidigare men sedan februari 2011 har sammanlagt fyra rävar hittats med denna parasit.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt sköter kartläggningen av maskens utbredning. Hittills har omkring 3000 rävar från hela landet undersökts och av dem är det alltså bara fyra rävar som har burit på smittan. Parasiten överlever infrysning men dör vid kokning. Den finns i avföring från smittade djur som räv, hund, katt, lodjur, mårdhund eller sork. Djuren blir inte sjuka men kan sprida smittan i naturen via sin avföring.

Människor som smittas med EM kan bli ordentligt sjuka, men symtomen kan dröja i flera år eftersom sjukdomen utvecklas långsamt. Vad som sker är att EM kan bilda cystor i framför allt lungorna och levern. Parasiten kan behandlas med maskmedel, men det krävs mycket långvarig behandling. Även kirurgisk behandling kan bli aktuell, men är ovanlig. Om sjukdomen inte behandlas är dödligheten stor i den.

Eftersom det är så få fall av smittade djur i Sverige är bedömningen från Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet att man kan fortsätta att äta bär och svamp som vanligt. En god förebyggande åtgärd är att tvätta händerna efter vistelse i skog och mark och före matlagning och måltid. Vill man vara ännu säkrare på att inte bli smittad kan man koka eller på annat sätt upphetta bären eller svampen.

Bengt-Olof Johansson, Läkare, specialist i allmänmedicin