Laparoskopi

Laparoskopi innebär att bli undersökt eller behandlad med titthålsteknik i magen. Vården använder hellre följande ord i stället för magen:

• Buken. I buken finns till exempel magsäcken, tarmarna och levern.
• Bäckenet. I bäckenet finns till exempel urinblåsan, ändtarmen och delar av könsorganen. 

Det går ofta snabbare att återhämta sig efter en laparoskopi än om kirurgen behöver göra ett längre snitt. Därför väljer kirurgen att undersöka eller behandla dig med laparoskopi om det är lämpligt.

Ibland behöver kirurgen ändå göra ett längre snitt

Kirurgen kan behöva göra ett snitt, trots att hen har börjat operera med laparoskopi. Det kan vara olika varför det är så. Du kan behöva stanna lite längre på sjukhuset om du har opererats genom ett snitt.

Du behöver förbereda dig på olika sätt inför laparoskopin. Här är några exempel:

• Berätta om du har någon sjukdom eller om du använder några läkemedel. Du kan behöva ändra hur du tar läkemedlet.
• Du kan behöva göra ett uppehåll om du röker eller dricker alkohol. Det är för att minska risken för komplikationer. Det finns bra stöd om du behöver.
• Du behöver fasta eftersom du kommer att vara sövd. Att fasta innebär att du inte får äta eller dricka ett visst antal timmar innan laparoskopin.
• Du behöver tvätta dig med en speciell tvål kvällen före och samma dag som du ska undersökas eller opereras.
• Se till att någon kan komma och hämta när du kan lämna sjukhuset igen. Du kan också ha rätt till sjukresa.

Du ska inte köra bil eller cykla eftersom du har varit sövd. Din reaktionsförmåga kan vara nedsatt någon dag, även om du känner dig som vanligt.

Du får mer information från sjukhuset

Du får mer information från sjukhuset om de olika förberedelserna.

Om du har mens

Du kan bli undersökt eller opererad även om du har mens just då.

Du är sövd under hela undersökningen eller operationen. Du känner ingenting av det som kirurgen gör.

Så här går en laparoskopi till:

1. Kirurgen skär ett hål genom huden på magen. Hålet är cirka en centimeter brett.
2. Genom hålet fyller kirurgen magen med gasen koldioxid. Det gör att kirurgen lättare kan se och arbeta.
3. Kirurgen för in ett instrument genom hålet i magen. Instrumentet kallas laparoskop. Det är ett tunt rör med en liten videokamera längst fram. Videokameran överför bilder till en bildskärm som kirurgen tittar på.
4. Kirurgen gör fler hål om hen ska ta prov eller operera. Genom hålen för kirurgen in de instrument som behövs.
5. När laparoskopin är klar, tar kirurgen bort koldioxiden.
6. Kirurgen syr ihop hålen, eller stänger hålen med särskilda metallclips. Det är olika vad som passar bäst.
7. En sjuksköterska lägger förband över såren.

Robotassisterad kirurgi ibland

Kirurgen kan använda en så kallad operationsrobot. Det innebär att instrumenten sitter på mekaniska metallarmar som kirurgen styr med olika kontroller. Det kan också kallas robotassisterad kirurgi.

Så lång tid tar det

En laparoskopi tar olika lång tid beroende på varför den görs. Du får veta i god tid innan hur lång tid det brukar ta.

Du får vakna upp på en uppvakningsavdelning.

Efter en mindre undersökning eller operation kan de flesta lämna sjukhuset senare samma dag. Efter en större operation kan du behöva stanna en eller flera dagar.

Några vanliga besvär – och vad du kan göra

Här är några exempel på besvär den närmaste tiden efter laparoskopin. Du får veta vad du kan göra för att återhämta dig när du har kommit hem.

Du får mer information och råd innan du lämnar sjukhuset. Du får också veta hur du tar kontakt om du har frågor.

Ont i axlarna eller nacken

Du kan ha ont i axlarna eller nacken. Det beror på trycket från koldioxiden som kirurgen använde under laparoskopin. Det är inte skadligt. Oftast slutar det göra ont inom några timmar.

Ont i såren

Det är vanligt att ha ont i operationssåren. Du får smärtstillande läkemedel på sjukhuset, om du behöver det. Läs mer om vad du kan göra om du har ont efter operationen när du har kommit hem.

Det kan blöda lite och bli blåmärken

Det kan blöda lite från operationssåren. Det går över av sig själv efter några dagar.

Det är också vanligt med blåmärken. De kan flytta på sig och ändra färg, men efter några veckor brukar de ha försvunnit helt.

Vid en del operationer kan det komma en blödning från slidan eller ändtarmsöppningen, beroende på varför du opererades. Det går över av sig själv.

Ta hand om såren

Du får veta om du har stygn som försvinner av sig själv, eller om du har stygn eller clips som ska tas bort. Du får också veta hur du ska göra med förbanden och hur du sköter om såren.

Läs mer om operationssår.

Du kan få förstoppning

Det är vanligt med förstoppning de första dagarna efter en laparoskopi. Gör så här för att få igång tarmarna:

• Drick mer vätska.
• Ät fiberrik mat.
• Rör på dig på ett sätt som är möjligt för dig.

Läs mer om vad du kan göra för att slippa förstoppning.

Rör på dig så snart du kan – men vänta med tunga lyft

Börja att röra på dig så snart du kan. Det gör att du återhämtar dig snabbare, och risken minskar för komplikationer.

Anpassa aktiviteterna efter vad du orkar med. Du kan få hjälp och stöd om du behöver.

Vänta med att lyfta tungt den första månaden efter laparoskopin. Det är för att såren och musklerna i magen ska läka bra. Vad som är tungt kan vara olika för olika personer, men det ska inte göra ont i såren när du lyfter. Du kan fråga om råd på mottagningen där du opererades.

Du kan behöva vara sjukskriven om du har ett arbete där du lyfter tungt. Prata med läkaren.

Ibland behöver kirurgen ta ett vävnadsprov. Då skickas det till ett laboratorium för att analyseras. Svaret på analysen kommer till läkaren som skrev remissen till laparoskopin. Fråga hen hur lång tid det tar innan du kan få svar, och hur du kan få svaret.

En del prover sparas

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller annan behandling. Då kan du behöva söka vård.

Innan du lämnar sjukhuset får du veta vad du behöver uppmärksam på. Du får också veta vem du ska kontakta om du behöver, till exempel vid något av följande symtom:

• Du får feber som ökar, och du känner dig sjuk.
• Såren gör mer ont, och de smärtstillande läkemedel du har fått hjälper inte.
• Såren svullnar eller känns varma.
• Det börjar blöda mer.

Då kan du ha fått en infektion eller blödning som du behöver behandling för.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få tolkhjälp om du till exempel har en hörselnedsättning.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård.