Laparoskopi

Allmänt

Laparoskopi innebär att man blir undersökt eller opererad i buken med hjälp av ett titthålsinstrument. Det kallas även titthålsundersökning eller titthålsoperation. Titthålsinstrumentet är ett tunt metallrör med en lampa och en liten videokamera som förs in i kroppen via ett litet hål som görs i buken. Hålet brukar vara ungefär tio millimeter stort.

Laparoskopi används bland annat för att undersöka gallblåsan, blindtarmen eller äggstockarna. Om undersökningen visar att man måste opereras kan ingreppet ibland utföras direkt med hjälp av titthålsinstrumenten, eller på traditionellt sätt med ett snitt medan man fortfarande är sövd. Undersökningen kan även visa att en operation inte är nödvändig.

Fördelen med laparoskopi jämfört med traditionell operationsteknik är bland annat att snitten i huden blir mindre, att man kommer igång snabbare efter operationen och att man har mindre ont.

En vidareutveckling av titthålskirurgin är så kallad robotassisterad laparoskopi. Vid en sådan undersökning ser läkaren innehållet i bukhålan och de olika instrumenten på en bildskärm men styr kamera och instrument utifrån med hjälp ev att antal mekaniska armar. Fördelen med robotassisterad laparoskopi är att instrumenten är mer flexibla än vid vanlig laparoskopi. Det är särskilt bra vid operationer på svåråtkomliga ställen, till exempel djupt ner i bäckenet.

 

Förberedelser

Eftersom man blir sövd inför ingreppet ska man fasta, det vill säga varken äta eller dricka före. I de flesta fall får man också köpa en speciell tvål på apotek som man ska tvätta sig med kvällen före och på operationsdagens morgon. 

Hur länge man ska fasta, hur man använder tvålen och hur man ska göra om man tar några mediciner, brukar man få veta i samband med kallelsen till sjukhuset. Vanligtvis får man inte äta eller dricka något inom tolv timmar innan operation.

Hur går undersökningen till?

När man är sövd görs några små hål i bukväggen. Genom dessa små hål för läkaren in olika instrument, bland annat en liten videokamera och ett titthålsinstrument som fyller upp buken med koldioxid för att organen ska synas tydligare. Läkaren styr instrumenten utifrån och följer arbetet på en bildskärm. Man känner inget eftersom man är sövd hela tiden. När operationen är klar drar läkaren ut instrumenten och buken töms på koldioxid. De små hålen i bukväggen sys igen.

Hur mår man efteråt?

När ingreppet är färdigt blir man väckt och får sedan ligga på en uppvakningsavdelning. Man kan ha ont efteråt och kan då behöva smärtstillande tabletter. Koldioxiden gör att trycket i buken ökar. Det kan ibland göra att man får ont uppåt axlarna eftersom att mellangärdet spänns ut av det ökade buktrycket. Detta är ofarligt och besvären brukar gå över snabbt.

Det vanligaste är att man får gå hem samma dag, men om man av något skäl inte orkar brukar man kunna stanna över natten.


Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-09-14
Skribent:

Anders Hyltander, läkare, specialist i kirurgi, Östra Sjukhuset, Göteborg.

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden