Gastroskopi

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En gastroskopi innebär att en läkare undersöker magens inre med ett så kallat gastroskop. Gastroskopet består av en böjlig slang som leds ner till magsäcken genom munnen. Läkaren kan även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar med gastroskopet.

Man kan behöva gå igenom en gastroskopi om man till exempel har ont i eller besvär med magen. Undersökningen kan bland annat visa om man har en tumör, ett sår eller en inflammation.

Om man använder insulin, tar blodförtunnande medicin eller har problem med hjärtat ska man berätta det för läkaren.

Förberedelser

Man måste alltid fasta före undersökningen under minst sex timmar, men det går bra att ta mediciner med ett glas vatten fram till två timmar före.

Hur går undersökningen till?

Innan undersökningen får man lokalbedövning i halsen. Därefter ligger man på en brits medan läkaren undersöker med gastroskopet. Det gör inte ont, men en del kan tycka att det är obehagligt och kan behöva få lugnande medel innan.

En undersökning tar vanligtvis inte mer än tio minuter.

Hur mår man efteråt?

Efter undersökningen får man inte äta eller dricka på ett par timmar tills bedövningen släppt. Man kan känna ett lätt obehag i svalget i något dygn.

Om man har fått lugnande medicin får man stanna kvar på mottagningen i en timme, och man ska inte köra bil förrän nästa dag.

Det kan vara bra att ha någon med sig till undersökningen och man kan behöva ta ledigt från arbetet under resten av dagen.

Visa mer

Varför behöver man undersökas?

Varför behöver man undersökas?

  • Matstrupen (1), magsäcken (2) och övre delen av tolvfingertarmen (3) inspekteras med hjälp av gastroskopet.

En inspektion av magens inre

Om man har ont eller känner besvär i övre delen av magen kan läkaren göra en gastroskopi. Instrumentet som används, ett gastroskop, består av en böjlig slang som förs in i munnen och leds ner till magsäcken. Via instrumentet överförs bilder av slemhinnan till en bildskärm.

Läkaren undersöker magens inre genom att styra instrumentet och samtidigt studera bilderna på bildskärmen. Gastroskopet används även för att ta prover av vävnader och för olika behandlingar.

Smärta i magen vanlig anledning till gastroskopi

Ofta görs en gastroskopi om man känner smärta eller obehag i övre delen av magen, men gastroskopi görs även vid andra symtom, som till exempel

  • sura uppstötningar
  • halsbränna
  • svårigheter att svälja
  • kräkningar eller illamående
  • blod i kräkningar eller svart, blodig avföring
  • diarré
  • minskad vikt
  • försämrat allmäntillstånd, till exempel att man känner sig trött och svag.

Det kan också vara aktuellt med gastroskopi om prover visar att man har blodbrist, blod i avföringen, järnbrist, brist på vitamin B12 eller brist på B-vitaminet folsyra.

Om läkaren misstänker nedsatt leverfunktion eller glutenintolerans kan gastroskopi också behöva göras.

Sår, inflammation och tumörer avslöjas i slemhinnan

Det är framförallt slemhinnornas utseende i matstrupen, magsäcken och övre delen av tolvfingertarmen som inspekteras med hjälp av gastroskopet.

  • I matstrupen kan läkaren se om det finns svampväxt, inflammation, sår, tumörer, åderbråck och förträngningar. Även övergången mellan slemhinnorna i matstrupen och magsäcken granskas noga. Läkaren kan då upptäcka om för mycket saltsyra läcker från magsäcken upp i matstrupen, så kallad refluxsjukdom.
  • Längre ner, i magsäcken, kan det också finnas sår, tumörer eller polyper som är stjälk- eller knoppformade utväxter. Dessutom kan slemhinnan ha drabbats av inflammation eller förtvining.
  • Nedre magmunnens utseende granskas. Om den är oregelbunden eller trång kan det vara tecken på att man har eller har haft ett sår. I vissa fall kan det tyda på cancer. Läkaren ser också om första delen av tolvfingertarmen är inflammerad eller har sår.
  • Längre ner i tolvfingertarmen kan det finnas polyper och fickbildningar. Vid misstanke om glutenintolerans tas prov från tolvfingertarmens slemhinna som sedan undersöks i mikroskop.

Ibland görs gastroskopi flera gånger i rad

Läkaren gör upprepade undersökningar med gastroskopi när det finns:

  • Sår i magsäcken. Såret ska kontrolleras tills det har läkt, så att cancer kan uteslutas. Sår i tolvfingertarmen behöver inte kontrolleras.
  • Polyper i magsäcken.
  • Cellförändringar i magsäcken eller i matstrupen. Upprepade kontroller görs för att utesluta att cellförändringarna utvecklats till cancer.
  • En form av inflammation i matstrupen, Barrett's esofagus, som är förenad med ökad risk för cancer.

Slemhinnebitar undersöks i mikroskop

Läkaren kan via gastroskopet även ta provbitar från slemhinnorna, som granskas i mikroskop. Provbitarna undersöks för att se om det till exempel finns magsårsbakterier i magsäcken eller cellförändringar.

Med hjälp av gastroskopet kan också stillbilder tas och undersökningen spelas in på video. Läkaren kan använda bilderna för att följa behandlingsresultatet eller förklara för den som undersökts vad som har hänt i kroppen.

Man bestämmer själv om provet ska sparas

Vid provtagningen blir man tillfrågad om man samtycker till att provet sparas för framtiden. Att spara provet innebär bättre möjligheter att följa upp eventuella förändringar och jämföra senare prover med gamla. Proverna kan dessutom användas till forskning eller annat ändamål som godkänts av en forskningsetisk kommitté. Men om man önskar kan provet förstöras efter första bedömningen på laboratoriet.

Gastroskopi kan ge omedelbar hjälp

Gastroskopi kan också användas för att direkt avhjälpa olika besvär. Det går till exempel att

  • avlägsna föremål som har fastnat i matstrupen
  • vidga förträngningar i matstrupen och nedre magmunnen med hjälp av speciella uppblåsbara ballongliknande instrument
  • få åderbråck i matstrupen att skrumpna genom att ett särskilt ämne sprutas in i och kring åderbråcken eller genom att gummiband sätts runt dem
  • stoppa blödningar från till exempel sår och tumörer
  • bränna bort och avlägsna polyper med hjälp av instrument som förs ned genom gastroskopet
  • hjälpa personer som inte kan äta på vanligt sätt genom att sätta in en tunn slang i magsäcken via bukväggen. Det går också att sätta in särskilda rörliknande proteser förbi förträngningar i matstrupen.
Stockholms län

Fråga om råd

Undrar du över något inför gastroskopin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska göra undersökningen eller den som har skickat dig för behandling.

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

 

Sök vård

Gastroskopi görs efter remiss från din husläkare. Kontakta din husläkarmottagning om du har besvär från magen.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

 
Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Läkaren styr gastroskopet med hjälp av rattar som sitter på instrumentet. Dessa gör det möjligt att vrida spetsen där linsen finns så att läkaren kan se åt alla håll.

Gastroskopet visar magens inre

Ett gastroskop är ett instrument som består av en böjlig slang som är ungefär en meter lång och en centimeter i diameter. Det förs in genom munnen, ner i svalget och vidare ner i magen. Längst fram finns en liten lins med belysning och ett datachips som överför bilder av slemhinnan till en bildskärm. Läkaren styr med hjälp av rattar som sitter på instrumentet som gör det möjligt att vrida spetsen där linsen finns så att läkaren kan se åt alla håll. Samtidigt granskas slemhinnans utseende på bildskärmen.

Läkaren kan även ta prover och behandla sjukliga förändringar i slemhinnorna med hjälp av instrumentet. Då utnyttjas inbyggda kanaler i gastroskopet. Genom dessa sugs luft och vätska upp eller så förs specialinstrument ner för provtagning. Läkaren kan även blåsa in luft och spruta in sköljvatten så att det som undersöks framträder tydligare.

Fasta och bedövning ingår i förberedelserna

Inför undersökningen ska man ha fastat. Det betyder att man inte ska ha ätit eller druckit under minst sex timmar före undersökningen. Undantag gäller för mediciner, som kan tas med ett glas vatten fram till två timmar före undersökningen.

Omedelbart före undersökningen sprejas lokalbedövning i halsen. Man sväljer ner bedövningsmedlet, som smakar lite beskt. Om man tidigare har reagerat allergiskt på lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren, måste man informera läkaren om detta. Genom bedövningen förlorar man tillfälligt känseln i svalget vilket gör att obehagen av instrumentet minskar. Ofta känns det som att svalget svullnar när känseln avtar, men någon egentlig svullnad är det inte frågan om. Ibland får man även dricka några centiliter medicin före undersökningen. Medicinen minskar skumbildningen i magsäcken.

Man kan få en venkateter insatt i armvecket eller på underarmen. Det känns som ett vanligt blodprov. Venkatetern används för att spruta in lugnande och avslappnande medicin om man skulle uppleva undersökningen som mycket obehaglig.

Klart på tio minuter

Själva undersökningen tar vanligtvis inte mer än tio minuter. Man ligger oftast på vänstra sidan, på en brits. Under undersökningen biter man om ett ihåligt munstycke, samma munstycke som instrumentet förs in genom. På så sätt undviker man att bita om själva instrumentet.

När instrumentet har förts ner i svalget ska man svälja på uppmaning av läkaren. Då glider instrumentet ner i matstrupen. Efter detta behöver man som patient inte göra något mer. Under själva undersökningen är det bra om man undviker att svälja den saliv som normalt bildas i munnen utan låter den rinna ut på ett särskilt underlägg som har lagts under kinden.

Obehagligt men inte smärtsamt

En gastroskopi gör inte ont. Men det kan kännas obehagligt just när instrumentet ska föras ner i matstrupen eftersom man kan få kräk- och hostreflexer. Obehaget går för det mesta snabbt över. När läkaren blåser in luft i magsäcken för att slemhinnan ska framträda bättre kan man ibland uppleva en lättare spänningskänsla i magen. Provtagning av slemhinnebitar gör inte ont eftersom slemhinnan saknar smärtnerver.

Vissa måste förbereda sig särskilt

Om man har diabetes som behandlas med insulin meddelar man det till mottagningen före undersökningen. En tidig morgontid kan då ofta ordnas. Eftersom man fastar inför undersökningen är det bra att diskutera med sin diabetessköterska eller läkare om hur man ska göra med insulinet under dagen.

Om man tar blodförtunnande medicin ska man meddela detta i god tid, minst en vecka före undersökningen. PK-värdet, som är ett mått på blodets förmåga att levra sig, måste hinna korrigeras. Man måste också meddela i god tid om man har fel på hjärtklaffarna, medfött hjärtfel eller klaffprotes. Samma sak gäller om man har haft bakterieinfektion i hjärtklaffarna. I dessa fall måste man ofta ta antibiotika i engångsdos en timme före undersökningen.

Viktigt att tänka på efter undersökningen

Läkaren som har gjort undersökningen ger besked om resultatet direkt efteråt. Om vävnadsbitar skickas för mikroskopisk undersökning kommer svar efter någon eller några veckor, beroende på vad läkaren har frågat efter.

Efter undersökningen får man inte äta eller dricka något på ett par timmar. Det beror på att svalget är bedövat och man riskerar att få ner mat eller dryck i luftstrupen. Känslan av ett lätt obehag i svalget kan finnas kvar i något dygn efter undersökningen.

Om man i samband med gastroskopin har fått lugnande eller avslappnande mediciner får man stanna kvar på mottagningen i en timme för övervakning. Man får oftast reda på resultatet av undersökningen innan man lämnar mottagningen, men i vissa fall kan medicineringen ha sådan effekt att man glömmer bort delar av informationen. Därför kan man kontakta mottagningen nästa dag för att få information igen.

Om man har fått lugnande och avslappnande medicin kan man inte heller köra bil eller cykla förrän nästa dag, eftersom reaktionsförmågan är nedsatt även om man själv känner sig pigg och alert. För att komma säkert hem kan det vara bra att ha en följeslagare med sig. Man kan även behöva ta ledigt från arbetet för resten av dagen.

Komplikationer är ovanliga

Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband med gastroskopi. Blodtrycksfall kan förekomma någon gång liksom blödning i mag-tarmkanalen. Det finns en minimal risk för att man kan få ett hål genom tarmväggen i samband med provtagningen.

När instrumentet förs ner i halsen kan en kräkreflex utlösas. Om magen då inte är tom riskerar man att få maginnehåll ner i luftvägarna, och lungorna kan skadas. Därför är det mycket viktigt att fasta före undersökningen.

Vem bör inte undersökas?

Gastroskopi är en relativt enkel och snabb undersökning, vilket innebär att nästan alla människor kan genomgå den. Men personer med vissa sjukdomar i svalget och den allra översta delen av matstrupen kan ha så svårt att svälja att instrumentet inte kan föras ner i matstrupen.

För personer som har mycket svår kärlkramp eller som nyligen har haft en hjärtinfarkt kan undersökningen innebära en ökad risk för påfrestning på hjärtat. Nyttan med undersökningen måste vägas mot riskerna. Läkaren gör här en individuell bedömning. Har man dåligt fungerande lungor måste läkaren också noga bedöma riskerna med en gastroskopiundersökning.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-05-24
Skribent:

Stergios Kechagias, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Universitetssjukhuset, Linköping

Redaktör:

Fredrik Blomstrand, 1177.se

Granskare:

Olle Broström, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar samt invärtesmedicin, Södersjukhuset, Stockholm

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-04-09
Skribent:
Ann-Marie Mittag, skribent, Stockholms läns landsting
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden