Cystoskopi

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Cystoskopi är en undersökning av urinröret och urinblåsan. En cystoskopi kan man behöva genomgå om man till exempel har blod i urinen, urinläckage eller om det gör ont när man kissar. Undersökningen kan visa om man har sjukdomar som till exempel urinvägsinfektion, sten i urinblåsan eller urinblåsecancer. Symtom från urinvägarna är mycket vanliga hos både män och kvinnor.

Vid undersökningen för läkaren in ett smalt rör, ett så kallat cystoskop, i urinröret. Cystoskopet fungerar ungefär som en kikare med belysning. Det kan också vara kopplat till en kamera som visar urinrörets och urinblåsans insida på en bildskärm.

Förberedelser

Oftast får man lämna ett urinprov strax före undersökningen.

Hur går undersökningen till?

Först får man en bedövningsgelé i urinröret. Ibland kan man också behöva ryggbedövning, mer sällan narkos.

När undersökningen görs får man ligga på rygg medan läkaren sakta för in cystoskopet genom urinröret upp till urinblåsan. Det brukar inte göra ont men kan upplevas som lite obehagligt. En cystoskopi tar ungefär fem minuter men med förberedelser och samtal före och efter undersökningen kan man räkna med att det tar en halvtimme.

Hur mår man efteråt?

Oftast går det bra att gå hem direkt efter undersökningen. Om man har fått ryggbedövning eller blivit sövd måste man stanna på sjukhuset tills bedövningen eller narkosen har släppt.

Det kan svida lite i urinröret i något dygn efter undersökningen. Ibland får man också en liten blödning från urinröret men det brukar gå över snabbt. Om man blöder mycket eller inte kan kissa efter undersökningen ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Visa mer

Varför behöver man undersökas?

Varför behöver man undersökas?

Undersökning av urinrör och urinblåsa

Cystoskopi är en undersökning som används för att kontrollera om det finns sjukliga förändringar i urinrör och urinblåsa. Vanligtvis görs undersökningen på en urologmottagning och man får gå hem efteråt. Ibland kan man få göra en cystoskopi på en operationsavdelning.

Vid undersökningen används antingen ett rakt smalt rör eller ett smalt slangliknande instrument. Instrumentet fungerar som en slags kikare med belysning och kallas cystoskop. Ofta är cystoskopet kopplat till en kamera och bilden visas på en vanlig bildskärm. Om man vill kan man följa undersökningen på skärmen. Genom cystoskopet kan även kirurgiska instrument föras in för att ta vävnadsprov eller behandla de olika sjukdomarna.

Undersökningen kan ge rätt diagnos

Symtom från urinvägarna är mycket vanliga hos både män och kvinnor och problemen ökar med stigande ålder. Ofta har man samma symtom vid många olika sjukdomar i urinblåsan eller urinröret. För att ta reda på orsaken bakom symtomen och få rätt diagnos är det ofta nödvändigt att göra en cystoskopi. De sjukdomar som kan ses vid undersökningen är framför allt inflammation, infektion, sten i urinblåsan, urinrörsförträngning och urinblåsecancer.

Cystoskopi görs av flera anledningar:

  • För att utreda olika symtom från urinvägarna. Det kan vara blod i urinen, smärtor när man kissar, urinläckage, att man kissar ofta eller att man har svårt att kissa.
  • För att undersöka om det finns bakomliggande orsaker till att man får återkommande urinvägsinfektioner. 
  • För att undersöka om prostatan är förstorad så att det blir förträngningar som gör det svårt att kissa.
  • För att ta vävnadsprover.
  • För att placera en kateter i urinledaren när det ska göras en röntgenundersökning av njurbäcken och urinledare.

Cystoskopet används också vid behandling av problem i urinblåsa och urinrör. Ofta görs då undersökning och behandling på en operationsavdelning med hjälp av sövning eller ryggbedövning.

Stockholms län

Fråga om råd

Undrar du över något inför cystoskopin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

 

Sök vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

 
Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

Förberedelser inför undersökningen

Före undersökningen bör man tala om för läkaren om man har någon allergi eller om man tar några mediciner.

Man brukar få lämna ett urinprov strax före undersökningen. Ibland kan man få antibiotika före undersökningen och några dagar efter för att förhindra att man får en infektion.

Underlivet tvättas med en bakteriedödande lösning och resten av magen täcks med sterila tyger. En bedövningsgelé sätts in i urinröret och får verka en stund före undersökningen.

Ibland kan man behöva få ryggbedövning, mer sällan narkos. Om ett barn ska undersökas kan barnet behöva få narkos.

Undersökningen

Om läkaren använder ett rakt cystoskop får man ligga på rygg med benen i benstöd som vid en gynekologisk undersökning. Om läkaren använder ett böjligt instrument får man ligga plant på rygg.

Efter att bedövningsmedlet har börjat verka förs cystoskopet sakta in genom urinröret och sedan upp till urinblåsan. Då kan läkaren undersöka insidan av urinblåsan för att se om det finns till exempel stenar, tumörer, blödningar eller en inflammation. Cystoskopet gör det möjligt att se områden i urinrör och urinblåsa som inte syns så bra med andra undersökningsmetoder, som till exempel röntgen.

Om urinröret är trångt så att cystoskopet inte kan passera kan andra metoder användas. Ibland kan förträngningen vidgas med smala instrument innan cystoskopet förs in igen. Det går också att byta till ett tunnare eller böjligt cystoskop.

Under hela undersökningen spolas en koksaltlösning in för att spänna ut urinröret och urinblåsan så att läkaren ska se bättre. När blåsan börjar fyllas kan läkaren mäta hur mycket vätska som behövs för att man ska känna att blåsan är fylld och när man känner sig kissnödig. På detta sätt får läkaren en uppfattning om hur tänjbar blåsväggen är och hur stor urinblåsa man har.

Undersökningen kan också visa om man har stenar, tumörer eller andra sjukliga förändringar i blåsan eller urinröret. Ganska ofta tas också cell- och vävnadsprover för att utesluta cancer. Cellprovet tas från den vätska som spolas in i urinblåsan under undersökningen, och som antingen töms ut genom cystoskopet eller kissas ut efter undersökningen.

Ibland kombineras cystoskopin med att en smal kateter förs in i urinledaren för att göra en röntgen av urinledare och njurbäcken. En del förändringar kan också behandlas direkt genom att olika instrument förs in i cystoskopet.

Själva undersökningen tar bara fem till tio minuter, men med förberedelser och samtal efter undersökningen kan man räkna med att det tar ungefär en halvtimme.

Hur känns det?

Undersökningen är relativt smärtfri, men när instrumentet förs in i urinröret kan det kännas obehagligt, men man kan få bedövning om det behövs.

När urinblåsan fylls på med koksaltlösning kan man få en känsla av att urinblåsan är full och att man måste kissa. Det är bra om man kan slappna av under den perioden genom att till exempel andas djupt.

Om det tas ett vävnadsprov vid undersökningen, så kallad biopsi, kan det sticka till lite.

Efter undersökningen

Efter undersökningen är det vanligt att det svider i urinröret under det första dygnet. Ibland får man också en övergående blödning, men det brukar snabbt gå över.

Man behöver ofta kissa direkt efter undersökningen. Då kan man få en lite brännande känsla, men efter ett par dagar förvinner symtomen. Om man dricker extra mycket vatten minskar den brännande känslan när man kissar och risken minskar också för urinvägsinfektion.

Man kan vanligtvis gå hem på en gång efter undersökningen. Första timmen efteråt kan lite bedövningsgelé rinna ut ur urinröret, så man brukar därför få ett trosskydd eller droppskydd för att skydda kläderna.

Om man har varit sövd eller fått ryggbedövning får man stanna på sjukhuset tills man är vaken och mår bra och kan gå. Det kan ta någon timme.

Risker med undersökningen

Cystoskopi är en säker undersökningsmetod och de allra flesta tycker att det är en ganska lindrig undersökning. Ungefär en av tjugo personer som genomgår en cystoskopi får en urinvägsinfektion efter undersökningen. Då kan det svida mycket och man behöver kissa ofta. Man kan också få feber. Då ska man i första hand kontakta mottagningen där undersökningen gjordes.

Det finns inte någon risk för att undersökningen tar bort den sexuella förmågan.

Om man har haft svårt att kissa före undersökningen kan slemhinnan i urinröret bli svullen efter undersökningen. Man kan då utveckla ett urinstopp efteråt, det vill säga att man inte kan tömma blåsan alls. Därför kan man behöva en kateter under en kort tid tills svullnaden gått tillbaka.

Om man blöder mycket efter undersökningen eller inte kan kissa ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

 

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-11-11
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Walfridsson, läkare, specialist i urologi, Universitetssjukhuset i Örebro


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-11-11
Skribent:
Katja Öster, webbredaktör, 1177 Vårdguiden 
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden