En bentäthetsmätning görs för att få veta om man har benskörhet som ökar risken för benbrott. Mätningen kan också göras för att följa effekten av medicinering mot benskörhet.
Bentätheten mäts med röntgen eller ultraljud. Resultatet av mätningen är en av flera faktorer som hjälper läkaren att bedöma om man har ökad risk för benbrott. Annat som kan påverka risken är ålder, kön, rökning, motionsvanor, vissa andra sjukdomar och vissa mediciner, till exempel kortison.
Benskörhet är vanligast hos äldre, men det förekommer även hos yngre personer, till exempel om man har anorexi . En anledning att göra bentäthetsmätning kan vara att man fått ett benbrott efter en mindre olycka. Om man har normal bentäthet är det ovanligt att små olyckor leder till benbrott.
Förberedelser
Inga speciella förberedelser behövs oavsett vilken av de båda undersökningarna man ska göra. Men före röntgenundersökningen får man ta av sig smycken och kläder med metallknappar eftersom de kan påverka mätningen.
Hur går undersökningen till?
Man sitter eller ligger ner under röntgenundersökningen som tar cirka 20 minuter. En mycket svag röntgenstråle skickas genom det ben som ska undersökas till exempel i ryggen eller höften. Undersökningen känns inte och man brukar inte uppleva den som obehaglig. Stråldosen är lägre än vid vanliga röntgenundersökningar.
Ibland mäts bentätheten genom ultraljudsundersökning av hälbenet. Då får man ta av sig strumpan och sätta hälen i ultraljudsapparaten. Undersökningen tar bara någon minut.
Hur mår man efteråt?
Efter båda typerna av undersökningar mår man som vanligt.
