Arbetsprov

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ett arbetsprov gör man för att testa hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar när man anstränger sig. Oftast får man cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Syftet är att ta reda på om hjärtat får tillräckligt med syre och om man får ont i bröstet eller har störningar i hjärtats rytm vid ansträngning.

Förberedelser

Det är bra att ta med träningskläder och skor att cykla i. Det är viktigt att inte röka eller snusa minst två timmar före undersökningen. Man ska också undvika att använda hudkräm eftersom elektroderna då blir svårare att fästa på kroppen. Det är bra att äta något lätt någon eller några timmar före så att man orkar anstränga sig. Det är också viktigt att man dricker normalt med vätska innan man gör testet - särskilt under de varma sommarmånaderna.

Hur går undersökningen till?

Först lyssnar läkaren på lungorna och hjärtat, mäter blodtrycket och undersöker EKG i vila för att avgöra om det är lämpligt att man gör testet. Ett vilo-EKG mäter hjärtats elektriska aktivitet när det befinner sig i vila. I samband med detta fästs elektroder på bröstkorgen, handlederna och vristerna.

Man får sedan cykla på en motionscykel, först med ganska lågt motstånd, sedan ökas det gradvis. Om man inte kan cykla får man i stället gå på en gångmatta. Man brukar hålla på i åtta till tolv minuter. Under hela provet mäts EKG, blodtryck och antalet andetag per minut. Med hjälp av olika skalor får man själv uppskatta hur ansträngande det känns, hur andfådd man blir och om man känner smärta i bröstet. Om bröstsmärtan blir mycket svår och/eller man får uttalade förändringar på EKG avbryts testet.

Hur mår man efteråt?

Efteråt mår man som vanligt. Om man är ovan att röra sig kan man få lite träningsvärk

Visa mer

Varför behöver man undersökas?

Varför behöver man undersökas?

  • Arbetsprov

    Ett arbetsprov görs ofta på en motionscykel. Man får anstränga sig under noggrann övervakning. Samtidigt registreras hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar under belastning.

Undersökning av kroppen vid ansträngning

Ett arbetsprov innebär att man får anstränga sig under noggrann övervakning. Samtidigt registreras hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar under ansträngning. Oftast får man göra provet på en motionscykel, men man kan också få gå på en gångmatta, eller veva med armarna på en armcykel.

Provet görs för att sjukdomar ska kunna upptäckas eller uteslutas. Det kan också göras om man har sjukdomssymtom, inför större operationer, eller som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen. Om det är lungornas funktion som ska mätas kan andra undersökningar göras samtidigt. En vanlig anledning till ett arbetsprov är att läkaren misstänker att man har kärlkramp.

Om man har fått en tid för ett arbetsprov, men besvären ökar medan man väntar ska man ta kontakt med läkaren som skickade remissen, vända sig till en vårdcentral eller akutmottagning. 

Vad kan provet visa?

Arbetsprovet är ett test av hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen i hela kroppen och rörelseorganen fungerar. Genom att stegvis öka motståndet i motionscykeln, gångmattan eller under arbetet med armarna får läkaren ett mått på hur mycket man klarar utan att få besvär och framför allt vilka besvär som gör att man inte kan fortsätta att anstränga sig.

Provet kan visa om syretillförseln till hjärtat är dålig, vilket den kan vara vid kärlkramp. Provet registrerar även om man får bröstsmärtor eller störningar i hjärtats rytm när man anstränger sig.

Vanligt vid hjärtproblem

Arbetsprov görs vid flera olika hjärtsjukdomar.

Den vanligaste orsaken till att göra ett arbetsprov är att läkaren misstänker att man har kärlkramp.

Om man har haft en hjärtinfarkt kan man få göra ett arbetsprov innan man åker hem, för att läkaren ska se om det fortfarande finns områden med syrebrist i hjärtat. I så fall kanske medicineringen behöver ändras eller så behöver man utredas mer, till exempel genom en kranskärlsröntgen. I dag görs kranskärlsröntgen allt oftare direkt i samband med hjärtinfarkt. Denna undersökning ersätter delvis arbetsprovet, som då inte görs lika ofta.

Om det finns rubbningar i hjärtats rytm kan man få göra ett arbetsprov för att registrera vad som händer med rytmen när man anstränger sig.

Efter en hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation görs ofta ett arbetsprov för att se om hjärtat har tillfrisknat. Provet görs efter ungefär sex veckor.

Vid olika hjärtklaffsjukdomar görs ofta upprepade arbetsprov för att läkaren ska kunna värdera om det är nödvändigt med operation.

Alla kan inte göra provet

Inför ett arbetsprov tar man ett vilo-EKG, som visar på hjärtats aktivitet medan man ligger ner, och blodtrycket mäts. Innan man får påbörja arbetsprovet får man tala med den läkare som ska övervaka undersökningen. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna. Om man har symtom eller problem som gör att det inte är lämpligt att genomföra provet kan man få göra det senare istället.

Man ska inte göra ett arbetsprov

  • Om man är illamående, har feber eller akut huvudvärk.
  • Om man har högt blodtryck som inte har behandlats.
  • Om man har kärlkramp som har kommit nyligen och är svår, eller om kärlkrampen har förvärrats mycket. I sådana fall kan läkaren misstänka att man har fått instabil kärlkramp, en sorts kärlkramp som har stor risk att övergå i hjärtinfarkt. Då får man först mediciner så att den stabiliseras. Sedan görs ofta en kranskärlsröntgen för att se om man behöver genomgå en ballongvidgning av kranskärlen eller en kranskärlsoperation.
  • Om man har akut hjärtinfarkt. Ett arbetsprov görs ofta innan man skrivs ut från sjukhuset efter en hjärtinfarkt.
  • Om man har hjärtsvikt som inte har behandlats.
  • Om man har en mycket tät förträngning av klaffen till stora kroppspulsådern.
  • Om man nyligen har haft hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation. Då väntar man vanligen sex veckor innan man gör ett arbetsprov.

Noggrann övervakning 

Det finns riktlinjer för hur ett arbetsprov ska övervakas och när arbetet ska avbrytas. När dessa regler följs innebär inte ett arbetsprov någon risk. Provet övervakas hela tiden av en biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska, och en läkare bedömer alltid om provet ska göras eller inte. Läkaren övervakar ofta flera arbetsprov i ett närliggande rum samtidigt och tillkallas omedelbart om något händer under provet.

Arbetsprov på barn

När det gäller att ta arbetsprov på barn kan det gå till på olika sätt. Det finns inga särskilda barncyklar för arbetsprov, så man måste vara tillräckligt stor för att kunna cykla på en vanlig cykel för att kunna göra ett cykelarbetsprov.

Mindre barn kan springa på en springmatta med elektroder på sig. Barn som har ett känt hjärtfel undersöks regelbundet med arbetsprov för att det tidigt ska gå att upptäcka om hjärtfelet förvärras. Det är också vanligt att undersöka barn efter en genomgången hjärtmuskelinflammation.

Man kan också se om det finns rubbning av hjärtrytmen vid ett arbetsprov hos barn som klagar över så kallad hjärtrusning i samband med ansträngning. En del barn klagar över andnöd efter att de har ansträngt sig och arbetsprovet kan då kombineras med spirometri som är en lungfunktionsundersökning för att se om de har astma.

 

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

Inför undersökningen

Om man vet om att man ska göra ett arbetsprov är det bra att ha med sig träningskläder och skor som är bra att cykla i.Det är viktigt att inte röka eller snusa minst två timmar före undersökningen, och inte använda hudkräm eftersom elektroderna då kan få svårt att fästa på kroppen. Det är också bra att bara äta något lätt före arbetsprovet, eftersom man annars kan få svårt att anstränga sig.

Hela undersökningen, inklusive dusch efteråt, brukar ta ungefär en timme. 

Vilo-EKG inleder

Först tas ett EKG då man ligger ned på rygg. Sex elektroder som ser ut som små plattor eller små klisterlappar sätts fast på bröstkorgen och en elektrod fästs på vardera handled och vrist. Om man har mycket hår på bröstet får man ibland raka bort lite för att elektroden ska få bra kontakt. Blodtrycket mäts också.

Därefter får man träffa läkaren och berätta om sina besvär så att det går att ta ställning till om man kan göra ett arbetsprov. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna och bedömer resultatet från blodtrycksmätningen och EKG-undersökningen i vila.

Cykling eller gång

Medan man har elektroderna kvar på kroppen får man börja cykla, först med ett ganska lågt motstånd. Det ökas sedan gradvis. Om man inte kan cykla kan man få gå på en gångmatta, och den som har problem med benen kan använda en armcykel. Då sitter man på en vanlig stol och vevar med armarna. Arbetet brukar totalt ta mellan åtta och tolv minuter. Under hela arbetsprovet mäts EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut.

Man får berätta hur det känns

Under hela arbetspasset får man ungefär var tredje minut beskriva hur ansträngande det känns på en skala som går från mycket, mycket lätt till mycket, mycket ansträngande.

Dessutom mäts andfåddheten på en skala som går från ingen andfåddhet till kraftig. Samma skala används för att beskriva eventuell smärta i bröstet under arbetsprovet. De olika skalorna finns på tavlor framför cykeln så att man ser dem hela tiden.

Det är viktigt att man anstränger sig så mycket som möjligt för att provet ska visa om man till exempel har kärlkramp. Om man får ont i bröstet ska man säga till direkt. Läkaren ställer frågor för att ta reda på hur bröstsmärtan känns och värderar om den är typisk för kärlkramp eller inte. Om bröstsmärtan blir mycket svår och läkaren tror att det beror på kärlkramp avbryts undersökingen. Arbetsprovet kan också avbrytas om tydliga förändringar syns på EKG eller om blodtrycket sjunker.

Om man får smärta i bröstet under arbetet, får man också berätta hur länge smärtan sitter i när man vilar.

Efter arbetsprovet

Efter undersökningen får man duscha om man vill.

Läkaren som övervakat provet går sedan igenom testresultatet och skriver ett svar. Det vanligaste är att man har fått en remiss för att göra ett arbetsprov och därför skickas svaret till den läkare som skrev remissen, exempelvis på vårdcentralen. Det är denna läkare som i första hand är ansvarig för att ge information om resultatet av provet och om man behöver göra fler undersökningar eller ändra sin behandling på något sätt.

På en del sjukhus görs arbetsprovet i samband med ett mottagningsbesök. Då är det samma läkare som behandlar och undersöker patienten, vilket oftast innebär att man får svar direkt.

Om arbetsprovet visar något akut problem får man i båda fallen behandling direkt för detta.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-08-28
Skribent:

Maria Brunnberg, specialist i klinisk fysiologi, Vrinnevisjukhuset, Norrköping

Redaktör:

Lucienne Fredriksson, 1177.se

Granskare:

Inger Axelsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, Göteborg.