Urinvägsinfektion

Skriv ut (ca 10 sidor)

Urinvägsinfektion orsakas av bakterier som kommit in i urinröret och tagit sig vidare upp i urinblåsan. Blåskatarr är den vanligaste formen av urinvägsinfektion. Om du har blåskatarr kan du behöva kissa ofta och det kan svida när du kissar.

Skriv ut

Blåskatarr eller njurbäckeninflammation

Blåskatarr eller njurbäckeninflammation

Oftast stannar en urinvägsinfektion i urinröret och urinblåsan och kallas då blåskatarr. Det är vanligare med blåskatarr hos kvinnor än hos män. Mer än hälften av alla kvinnor får det någon gång under sitt liv.

Om du behöver få behandling mot blåskatarr beror på flera olika saker:

  • Blåskatarr hos kvinnor blir ofta bättre efter några dagar och går över av sig själv inom en vecka. 
  • Gravida kvinnor som får blåskatarr behöver alltid få behandling med antibiotika, bland annat för att bakterier lättare tar sig vidare upp till njurarna under graviditeten. 
  • Män med blåskatarr behöver oftast få behandling med antibiotika, eftersom problemen kan bero på prostatakörteln, och bakterier kan då nå upp till njurarna. 
  • Barn som får blåskatarr brukar få behandling med antibiotika.

Njurbäckeninflammation måste alltid behandlas 

Sprider sig bakterierna upp till njurarna och njurbäckenet kallas det njurbäckeninflammation. 

Njurbäckeninflammation måste alltid behandlas med antibiotika. Annars finns det risk att njurarna blir skadade eller att bakterierna sprider sig till blodet, så kallad blodförgiftning, vilket kan vara livshotande.

Fäll ihop

Symtom vid urinvägsinfektion

Symtom vid urinvägsinfektion

Om du har blåskatarr kan du

  • behöva kissa ofta, det som ibland kallas täta trängningar
  • känna att det svider när du kissar och även precis efteråt
  • ha ont i nedre delen av magen över urinblåsan 
  • känna dig lite småfrusen 
  • ibland se att det finns lite blod i urinen.

Det är ovanligt med feber vid blåskatarr.

Om du har njurbäckeninflammation 

  • känner du dig oftast ordentligt sjuk 
  • har du oftast feber och kan vara illamående 
  • har du ofta ont åt sidan i magen eller ländryggen 
  • kan du ibland även få samma symtom som vid blåskatarr, det vill säga sveda och behov av att kissa ofta. 
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du misstänker att du har njurbäckeninflammation.

Du ska ta kontakt med en vårdcentral

  • om du är man och misstänker att du har blåskatarr
  • om du är flicka under 15 år och misstänker att du har blåskatarr
  • om du misstänker sexuell smitta, till exempel har flytningar från urinrör eller slida
  • om du är gravid och misstänker att du har blåskatarr.

Om du är kvinna och är 15 år eller äldre, inte är gravid och misstänker att du har blåskatarr kan du avvakta i upp till en vecka innan du söker vård. Men om du har stora besvär eller inte har börjat bli bättre efter tre dagar bör du kontakta en vårdcentral.

Om du har synligt blod i urinen ska det försvinna samtidigt med symtomen, annars ska du kontakta en vårdcentral. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Kontakta din vårdcentral vid besvär från urinvägarna om du:

  • är kvinna och har uttalade eller långdragna besvär
  • är man – män bör alltid kontakta vårdcentralen vid urinvägsbesvär
  • har barn med besvär från urinvägarna eller oklar feber
  • har diabetes eller någon annan sjukdom som gör dig mer infektionskänslig
  • även har frossa eller feber över 38 grader
  • misstänker att du har en sexuellt överförd sjukdom som klamydia eller gonorré
  • har blod i urinen.

Om du är gravid och känner att du har urinvägsinfektion bör du alltid kontakta din barnmorska eller vårdcentral för eventuell behandling.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns många råd om hur man själv kan behandla eller förebygga nya urinvägsinfektioner. Många av råden har inte vetenskapligt stöd.

Det är till exempel inte säkert visat att tranbärsjuice förebygger urinvägsinfektion. Men en del upplever att de blivit hjälpta av det eller av andra förebyggande råd, som att till exempel kissa efter samlag, att som kvinna se till att torka sig efter toalettbesök på ett sådant sätt att avföring inte kommer i kontakt med urinrörsmynningen, eller att undvika tätt åtsittande byxor och använda underkläder av bomull. 

Många känner att de lättare får blåskatarr om de blir kalla, även om det inte finns vetenskapligt stöd för det heller.

Undvika irriterade slemhinnor

Däremot kan ett alltför noggrant tvättande av underlivet leda till att slemhinnorna irriteras vilket kan ge liknande symtom som blåskatarr. Som alternativ rengöring går det bra att använda till exempel babyolja eller vanlig olivolja.

Efter klimakteriet får kvinnor oftast tunnare och skörare slemhinnor. Det kan motverkas genom att använda östrogen som förs in i slidan i form av till exempel piller eller kräm. För vissa kvinnor minskar det risken för urinvägsinfektioner. 

Prova att kissa en gång till 

Om du har lätt att få urinvägsinfektioner kan det bero på att det finns lite urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat. Du kan då ta för vana att resa dig upp en kort stund och sedan sätta dig ner igen och försöka kissa ut det sista. 

Dricka mycket vätska

Om du är kvinna, inte är gravid och i övrigt är frisk, men känner dig säker på att du har fått blåskatarr, kan du behandla dig själv i upp till en vecka om inte symtomen är besvärliga. Det du kan göra själv för att lindra besvären är att ta smärtstillande läkemedel och dricka mycket vätska.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Flera sorters antibiotika

Beroende på om det gäller blåskatarr eller njurbäckeninflammation, kan du få behandling med olika slags antibiotika. Om du har lämnat urinprov får du läkemedel som är anpassat till de bakterier som orsakar infektionen. 

Det finns flera olika typer av antibiotika som du kan bli behandlad med. De innehåller ämnen som 

  • pivmecillinam
  • nitrofurantoin 
  • trimetoprim 
  • trimetoprim och sulfa i kombination 
  • ciprofloxacin 
  • ceftibuten 

Blåskatarr hos kvinnor som inte är gravida 

Om besvären blir för stora kan även kvinnor som inte är gravida och som har blåskatarr behöva behandling med antibiotika. Det är vanligt med behandling i tre till fem dagar med läkemedel som innehåller till exempel pivmecillinam eller nitrofurantoin. Ett annat alternativ är trimetoprim. 

Blåskatarr hos gravida kvinnor 

Gravida kvinnor med blåskatarr har en ökad risk att få njurbäckeninflammation och måste därför få behandling med antibiotika. Pivmecillinam kan du utan risk ta under hela graviditeten. Trimetoprim bör inte tas under graviditetens första tolv veckor och nitrofurantoin bör inte tas i anslutning till förlossningen på grund av att det då finns en liten risk att barnets blod kan påverkas tillfälligt. 

Vid amning 

Om du ammar kan du ta pivmecillinam och trimetoprim utan risk för att barnet påverkas. Nitrofurantoin bör däremot inte tas så länge barnet är under en månad. 

Blåskatarr hos män 

Om du är man och har blåskatarr får du olika sorts läkemedel beroende på om du har feber eller ej. Män som inte har feber får behandling under en och två veckor med nitrofurantoin eller pivmecillinam. Män som har feber får ciprofloxacin, en så kallad kinolon. Det beror på att prostatakörteln ofta då är infekterad, och kinoloner verkar även i körtelvävnaden. 

Om du har återkommande urinvägsinfektioner 

Om du ofta får urinvägsinfektion kan du behöva få behandling med antibiotika i förebyggande syfte. Då kan du under några månader ta en liten dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion. Om du lätt får urinvägsinfektion i samband med samlag kan du i förebyggande syfte ta en antibiotikatablett. Effekten kvarstår i ett dygn. 

Behandling av njurbäckeninflammation 

Om du har njurbäckeninflammation och inte är gravid får du behandling mellan sju och tio dagar med ciprofloxacin eller en kombination av trimetoprim och sulfa. Är du gravid och får njurbäckeninflammation ska du behandlas med antibiotikadropp på sjukhus. 

Bakterier i urinen utan symtom 

Både kvinnor och män över 50 års ålder, men ibland också yngre kvinnor, kan ha bakterier i urinen utan några symtom. Det är vanligare ju äldre man blir. Om du inte har symtom på urinvägsinfektion bör du inte behandlas med antibiotika.

Ett viktigt undantag är om du är gravid, då risken för njurbäckeninflammation ökar utan antibiotikabehandling. Det är bland annat därför du får lämna urinprov på barnmorskemottagningen, MVC.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • null

    I njurarna renas blodet. De ämnen som kroppen inte behöver transporteras ut med urinen genom urinvägarna.

    Mer information
    null

    Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppens ska kunna rena blodet och göra sig av med restprodukter från ämnesomsättningen. Restprodukterna lämnar kroppen genom urinen, som bildas i njurarna. Urinen transporteras sedan genom urinledarna, samlas tillfälligt upp i urinblåsan och fortsätter ut genom urinröret.

Urinen bildas i njurarna för att transportera bort ämnen som kroppen inte behöver. Den rinner från njurarna ner genom urinledarna och samlas i urinblåsan, för att till sist fortsätta ut genom urinröret. 

Övergången mellan urinledaren och blåsan fungerar som en ventil som hindrar urinen från att rinna tillbaka upp i njurarna. 

I urinblåsans vägg finns muskler som du inte kan styra med viljan. När blåsan tänjts ut till en viss gräns drar musklerna ihop sig och pressar ihop blåsan så att trycket ökar – du blir kissnödig. 

Kring urinrörets mynning i urinblåsans botten finns muskler som kan styras med viljan. När du slappnar av dessa muskler öppnas urinröret och urinen rinner ut. Bild på urinvägarna Till urinvägarna räknas urinledarna, urinblåsan och urinröret. De två urinledarna går mellan njuren och urinblåsan. Urinledarens första utvidgade del kallas njurbäckenet och samlar upp urinen från alla samlingsrör i njuren.

Läs mer om hur njurarna och urinvägarna fungerar. 

Detta händer vid en urinvägsinfektion 

Vid en urinvägsinfektion tränger bakterier in i blåsan genom urinröret. Mannens långa urinrör ger ett bättre skydd mot bakteriernas vandring uppåt än kvinnans korta. Därför är blåskatarr vanligare hos kvinnor än hos män. 

Inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. Kroppen kan då koppla på sitt infektionsförsvar vilket bland annat sker genom att vita blodkroppar styrs till urinblåsans vägg och det blir en inflammation. Det är denna inflammation som orsakar de typiska symtomen vid blåskatarr, som också kallas cystit. 

Ibland fortsätter bakterierna vidare upp genom urinledaren till antingen den ena eller båda njurarna och orsakar en infektion där. Det kan bero på att bakterierna är särskilt aggressiva. Orsaken kan också vara att ventilen vid urinledarens mynning i urinblåsan inte fungerar, som till exempel hos gravida. Det kan också bero på att urinblåsan står under ett för högt tryck på grund av svårigheter att få ut urinen genom urinröret, som hos män med förstorad prostatakörtel.

Bakterierna tränger då in i njurvävnaden och det blir en inflammation som orsakar feber, allmän sjukdomskänsla och ofta smärta från njuren. Det kallas njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit.

Bakterier som orsakar urinvägsinfektion 

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som brukar finnas i tarmen. Näst vanligast är en särskild sorts stafylokockbakterier som ofta orsakar blåskatarr hos yngre kvinnor på sensommaren och hösten. Ibland är bakterierna motståndskraftiga, så kallat resistenta, mot vissa sorter av antibiotika. 

Vissa har en ökad risk att få urinvägsinfektion 

Många får urinvägsinfektion flera gånger. Allra vanligast är det hos kvinnor i 20-årsåldern, men det är också vanligt hos kvinnor och män som är äldre. 

Om urinblåsan inte töms helt när man kissar får bakterierna större möjlighet att få fäste och sprida sig i urinvägarna. Därför ska man försöka tömma blåsan helt varje gång man kissar. 

Kvinnor kan lättare få blåskatarr vid användande av pessar eller kondom med spermiedödande medel. 

All antibiotikabehandling påverkar den naturliga bakteriefloran i slidan och på huden kring slidan. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Det är orsaken till att vissa kvinnor lätt får blåskatarr efter att ha fått en antibiotikakur. 

Urinvägsinfektion hos äldre personer 

Ju äldre man blir desto lättare får man urinvägsinfektioner. En orsak är att det blir allt vanligare att urin finns kvar i urinblåsan efter att man har kissat. Hos män beror det ofta på prostataförstoring, hos kvinnor på framfall. Kvinnor får med åldern också tunnare slemhinnor i urinröret. 

Äldre personer är ofta mer omtåliga än yngre, och blir oftare svårt sjuka av infektioner som till exempel urinvägsinfektion. Om du är äldre och har njurbäckeninflammation kan du få hög feber utan andra symtom. 

Äldre personer kan ibland bli förvirrade vid infektioner, även vid urinvägsinfektioner. 

Komplikationer 

Njurbäckeninflammation kan ibland leda till komplikationer, speciellt hos små barn och äldre personer. Små barn riskerar att få skador på njurarna. Sällsynta gånger händer det att bakterierna sprider sig till blodet så att man får blodförgiftning, vilket är vanligare hos äldre. Då behöver man vårdas på sjukhus och få antibiotika i dropp.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Ofta får du lämna ett urinprov. Det görs framförallt för att ta reda på om besvären beror på bakterier i urinen. Ibland görs också en urinodling för att ta reda på vilken bakterie det gäller och om den är resistent mot antibiotika. Har du till exempel nyligen varit utomlands är risken större att infektionen är orsakad av resistenta bakterier.

Urinprovet ska komma från den så kallade mittstråleurinen. Det innebär att du först börjar kissa och för in burken i strålen under tiden du kissar. Helst ska du inte ha kissat på minst fyra timmar innan du lämnar provet.

Provet kan lämnas direkt på vårdcentralen, eller så kan du ta provet hemma. Burkar för provtagning hämtas då på vårdcentralen eller köps på apotek. Lämna burken till vårdcentralen så snart som möjligt. Kan du inte lämna den med en gång bör den ställas i kylskåpet.

Urinsticka och urinodling 

Urinprovet undersöks oftast med urinsticka, ibland även med bakterieodling. När provet undersöks med urinsticka doppas först stickan i urinen. Urinstickan kan ge information direkt om det finns bakterier i urinen, men visar inte vilken sorts bakterie det är. Ibland kan det finnas bakterier trots att stickan inte visar det. Urinstickan visar också om det finns mycket vita blodkroppar i urinen vilket kan vara ett tecken på urinvägsinfektion. 

Om en urinodling ska göras skickas urinprovet till ett laboratorium, och sedan tar det ett till tre dygn innan svaret kommer. Odlingen ger information om vilken sorts bakterie det gäller och hur mycket bakterier det är. Den visar också om de antibiotika som brukar användas kommer att hjälpa eller om bakterien är motståndskraftig, resistent, mot dem. 

CRP-test kan tyda på njurbäckeninflammation 

Om läkaren misstänker att du har njurbäckeninflammation, kan du få lämna ett blodprov för ett så kallat CRP-test, även kallat snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP snabbt, men är inte eller bara lätt förhöjt vid blåskatarr.

Kvinnor undersöks ibland gynekologiskt 

Ibland kan du behöva bli undersökt gynekologiskt om diagnosen är osäker. Det gäller särskilt om symtomen skulle kunna bero på en sexuellt överförd sjukdom, till exempel klamydia. Du kan också få lämna andra prover i samband med det. 

Om du är äldre görs ibland också en gynekologisk undersökning för att se om det finns någon gynekologisk sjukdom eller förändring som orsakar återkommande infektioner. 

Undersökningar vid återkommande blåskatarr 

En del kvinnor får återkommande blåskatarrer. Då görs ibland fler undersökningar för att se om det finns någon bakomliggande orsak som går att behandla. Ibland görs en undersökning för att se om det finns urin kvar i blåsan efter att du har kissat. Den undersökningen görs numera enkelt med en ultraljudsapparat som finns på många vårdcentraler. 

Någon gång kan njurarna behöva röntgas, och ibland kan urinblåsan behöva undersökas genom urinröret, så kallad cystoskopi

Vid graviditet 

Om du har haft urinvägsinfektion många gånger tidigare och är gravid brukar du få lämna urinprov. Har du bakterier i urinen får du antibiotika och efter behandlingen får du lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna försvunnit. 

Undersökningar av män 

Om du är man görs alltid en urinodling. Ibland får du också lämna prov för klamydia. Är du medelålders eller äldre undersöks också prostatan.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-03
Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-06-03
Skribent:
Måns Widman, frilansskribent 
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden