Hasardspelsyndrom – spelberoende

Skriv ut (ca 5 sidor)

Om du har hasardspelsyndrom kan du inte kontrollera ditt spelande om pengar och det påverkar relationer, ekonomi och arbete. Hasardspelsyndrom brukar även kallas spelberoende och räknas som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som alkohol- och narkotikasyndrom. Det finns olika slags stöd och hjälp att få både för dig som har hasardspelsyndrom och för närstående som är berörda av spelandet.

Skriv ut

Den spelberoende anser ofta att det enda sättet att skaffa pengar för att betala skulder är att spela mer. Det är vanligt att låna pengar för att kunna fortsätta spela. Ibland är fortsatt spelande en lyckosam strategi då alla spelare vinner pengar då och då. Men tyvärr brukar den som har hasardspelsyndrom inte sluta spela när hen vunnit tillräckligt med pengar för att betala skulderna. Det slutar oftast med att vinsten spelas bort. En del som har hasardspelsyndrom spelar inte främst för att vinna pengar utan för att dämpa negativa känslor.

Symtom

Symtom

Om du spelar om pengar och har ett beteende som stämmer överens med minst fyra av punkterna nedan och det har pågått under en längre tid, kan det vara tecken på hasardspelsyndrom. Det kan också vara ett tecken på att du befinner dig i riskzonen för att bli spelberoende.

  • Du tänker ständigt på spel: tidigare spelupplevelser, nästa spel eller funderingar på hur du ska skaffa pengar till nästa spel.
  • För att behålla spänningen krävs det allt större summor att spela för.
  • Du har misslyckats flera gånger med att begränsa spelandet eller att sluta spela.
  • Du blir rastlös eller irriterad när du försöker begränsa eller sluta ditt spelande.
  • Du spelar för att slippa tänka på problem eller för att komma ifrån ångest eller nedstämdhet.
  • Du återvänder till spel när du förlorat pengar.
  • Du vill ta revansch för förlusten.
  • Du ljuger för att dölja hur mycket du spelar, oavsett vem som frågar.
  • Du har begått brott för att få pengar till spelandet: till exempel stöld, förskingring eller förfalskning.
  • Du har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, möjlighet till utbildning eller karriär på grund av spelandet.
  • Du förlitar dig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet.

Likheter med beroende av alkohol och narkotika

Hasardspelsyndrom i en allvarligare form har likheter med att vara beroende av alkohol eller narkotika. Drygt två av hundra personer i Sverige har hasardspelsyndrom eller spelproblem och ytterligare fyra av hundra bedöms ha risk för att utveckla det.

Riskspel framkallar beroende

De typer av spel som anses vara riskspel, det vill säga lättare framkallar ett beroende, är snabba spel med kort tid mellan insats och resultat eller spel där skicklighet kan öka chansen att vinna.

Spelautomater, till exempel Jack Vegas, kasinospel samt spel som bedrivs över nätet, framför allt spelautomater och internetpoker, är de mest beroendeframkallande.

Spelandet ger en kick

De som har drabbats av spelproblem eller hasardspelsyndrom brukar säga att de spelar för att döva känslor som ångest och nedstämdhet. De brukar också säga att spelandet är spännande och ger en kick som är svår att få på annat sätt.

Psykiska eller sociala problem hänger ofta ihop med spelproblem

Personer med hasardspelsyndrom har ofta även andra psykiska eller sociala problem. Det är ganska vanligt att ha en hög alkoholkonsumtion, att känna sig deprimerad, ha ångest för olika saker, vara arbetslös, ha relationsproblem och så vidare. Dessa omständigheter kan naturligtvis förvärra spelandet eller göra det svårare att ta sig ur sitt spelande.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Ett sätt att försöka ta kontroll över spelandet är att föra en speldagbok. I dagboken skriver du upp om du har spelat, vad som fick dig att spela: vad utlöste behovet att spela, hur mycket du spelade för och hur länge. Skriv även upp hur du mådde före, under och efter spelandet. Det kan också vara bra att skriva om du inte spelat och hur det kändes. Skriv ner tips på hur du lyckades låta bli att spela.

Dagboken kan vara till hjälp för att förstå vad som startar spelsuget och vad du kan göra för undvika att hamna i dessa situationer.

Sätta upp mål

Det är viktigt att sätta upp realistiska mål. I början kan det handla om att sätta upp mål på kort sikt: att inte spela nästa dag. Efter hand kan du förlänga målen. 

Hitta annat än spelandet att fokusera på

Det är också bra om du kan ägna dig åt andra aktiviteter som du tycker är roliga och meningsfulla när du försöker få kontroll över spelandet. Att hitta annat som ger tillfredsställelse och tar bort ditt fokus från spelandet är en av de viktigaste åtgärderna för att minska spelberoendet.

Stöd

Närstående är viktiga som stöd om du ska försöka sluta spela. Det kan också vara till stor hjälp att träffa andra som haft samma problem. Det finns kamrat- och stödföreningar på olika platser i landet som du kan kontakta.

Det är inte ovanligt att byta ett beroende mot ett annat. Därför är det viktigt att vara uppmärksam så att du inte söker dig till alkohol, läkemedel eller annat som kan vara beroendeframkallande när du försöker sluta spela.

Stäng av internetspel

Du kan stänga av vissa sajter från din webbläsare. En mer drastisk men vanlig åtgärd hos internetspelare med spelproblem är att helt enkelt göra sig av med sin dator eller smartphone för att förhindra fortsatt spelande. Det kan kännas svårt att vara utan uppkoppling till nätet, men ibland är det enda lösningen.

Fäll ihop

Fråga om råd

Fråga om råd

Du kan kontakta den nationella stödlinjen för spelberoende och deras anhöriga som drivs av Stockholms läns landsting.

Till stödlinjen kan du som spelare vända dig oavsett var du bor med dina frågor och få stöd och råd. De som svarar på stödlinjen har stor erfarenhet av att hjälpa spelare. Samtalen bedrivs utifrån en modell där rådgivarna försöker motivera spelaren till förändringar.

Många av telefonsamtalen till stödlinjen är från anhöriga. Stödlinjen har stor erfarenhet av att stötta anhöriga och ge konkreta råd som kan hjälpa den anhöriga att komma vidare.

Telefonnumret är 020 – 81 91 00. Du kan också gå in på stodlinjen.se

Stödföreningar

Runt om i landet finns ett antal stödföreningar dit både spelberoende och anhöriga kan vända sig. Några av föreningarna organiseras i Spelberoendes riksförbund som är en ideell förening.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Det är viktigt att söka hjälp om du inte längre har kontroll över ditt spelande. Det gäller särskilt om spelandet och jakten på pengar till spel dominerar tillvaron. Du löper då risk att hamna i konflikter med anhöriga eller brottslighet för att skaffa fram pengar till skulder eller för att spela mer. Behöver du hjälp för egen del eller när det gäller någon närstående kan du kontakta en vårdcentral för att få råd och stöd. Du kan även vända dig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Här hittar du adress och telefonnummer till samtliga vårdcentraler i Stockholms län.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in. Där kan du också skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Vill du ha råd, ring telefonnummer 1177 där våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. 

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5

För dig som är ung

Kontakta din vårdcentral eller någon av följande mottagningar.

Fäll ihop

Behandling av spelberoende

Behandling av spelberoende

Det finns olika former av behandling mot hasardspelsyndrom. Så kallade motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi, KBT, som bedrivs enskilt eller i grupp i öppenvård eller via nätet, har visat sig vara effektiva metoder.

I Sverige finns olika behandlingshem som erbjuder vård till den som har hasardspelsyndrom. Dessa verksamheter har inte utvärderats av oberoende forskare och effekten av behandlingen är oklar.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Att vara närstående till någon som har hasardspelsyndrom

Att vara närstående till någon som har hasardspelsyndrom

Här är några punkter som är viktiga att tänka på om du är närstående till en person med hasardspelsyndrom:

  • Det är inte ditt fel att den som spelar är beroende.
  • Du är inte ansvarig för den som spelar, men du ansvarar för ditt eget och eventuella barns välmående.
  • Prata med den som spelar och berätta lugnt och sakligt hur du känner, vad du tänker göra och att spelbeteendet inte är okej.
  • Skydda din ekonomi genom att försvåra för den som spelar att komma åt dina pengar.
  • Om det kommer ett brev från Kronofogdemyndigheten, kontakta dem omedelbart för att få hjälp.
  • Låna inte ut pengar till en person med hasardspelsyndrom, inte ens när personen lovar att sluta efter att skulden är betald.
  • Den spelberoende får själv ta ansvar för att betala tillbaka skulder.
  • Om du vill hjälpa till ekonomiskt, se till att betala sådant som ökar chansen att den som spelar kan sluta med sitt spelande. Det kan till exempel vara busskort, bensin, mat och kläder.
  • Erbjud hjälp men sätt en gräns för hur långt du kan tänka dig att gå för att hjälpa.
  • Acceptera ingen form av misshandel, vare sig fysisk eller psykisk.
  • Sök hjälp! Det finns kostnadsfri behandling att få här: www.spelfri.se; www.anhörigstudien.se
Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2016-08-25
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Per Carlbring, professor, specialist i klinisk psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet