Självskadebeteende

Skriv ut (ca 6 sidor)
Skriv ut

Att skada sig själv

Att skada sig själv

Ett sätt att hantera känslor

Alla är olika och det kan finnas många orsaker till att man inte mår bra. Man kanske är nedstämd, deprimerad eller har det svårt på annat sätt. Ibland kanske man inte vet varför man känner ångest, stress, tomhet, förtvivlan, ilska eller oro.

Det är ofta svårt att stanna kvar i plågsamma känslor och veta hur man ska hantera dem. Vi människor gör ibland allt för att inte behöva uppleva känslor som är jobbiga för oss. Att vara självdestruktiv, att göra sig själv illa,  kan vara ett av många sätt att försöka hantera känslor som känns smärtsamma. Den kroppsliga smärtan kan ibland vara lättare att hantera. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att visa andra att något är fel och att man behöver hjälp.

Att skada sin kropp kan vara ett av flera sätt att göra sig själv illa för att lindra känslor av obehag. Andra sätt kan vara att  använda droger, spel, mat eller sex. Att skada sig själv behöver inte betyda att man vill dö, men man kan ändå riskera sitt liv. Självskadebeteende är alltid allvarligt.

Många orsaker

Att skada sig själv kan vara ett sätt att minska svåruthärdliga känslor såsom ångest och ångesten brukar minska efter skadetillfället. Men ångesten kommer ofta tillbaka och därför är självskadebeteendet ofta en kortsiktig lösning att hantera sina känslor på och som på sikt skapar nya problem.

Självskadebeteende hindrar också från att hitta andra sätt att hantera situationen på. Det kan också göra att man även tappar tilliten till och respekten för sig själv och kan få tankar om att man inte är värd någonting. Det blir som en "negativ spiral" - att man har det jobbigt, skadar sig, kanske mår ännu sämre, och skadar sig igen. Ibland kanske man skäms för att man skadar sig själv. Man kan också besväras av ärren som blir kvar.

Självskadandet kan uppta mer och mer av ens tankar, och bli något man måste göra för att känna sig lugn. Behovet av att skada sig kan öka, med risk för att man skadar sig mer illa, och samtidigt kan man må sämre och sämre. Det är stor risk att man fastnar i ett självskadebeteende.

Det finns hjälp

Det finns hjälp för att man ska kunna sluta. Ofta brukar det kännas bättre om man berättar för någon hur man mår. Att sätta ord på sina tankar och känslor och även vad som utlöst dem kan bidra till att det blir lättare att se situationen tydligare. Den som lyssnar kanske kan hjälpa till att se andra perspektiv och föreslå andra alternativ. Utåt sett kanske allt verkar bra eller som vanligt. Därför kan det vara svårt för andra att förstå hur man mår om man inte berättar.

Fäll ihop

Att sluta skada sig själv

Att sluta skada sig själv

Hitta vad som utlöser självskadandet

När man är mitt uppe i det jobbiga kan det vara svårt att tro att livet kan bli annorlunda. Men det kan det, och det går att komma ur ett självskadebeteende. Det finns många sätt att jobba för att stärka sig själv och må bättre. Det finns hjälp att få, och många som har varit i liknande situationer har tagit sig ur dem.

Att sluta med självskadebeteendet handlar mycket om att få syn på det som utlöser självskadandet: Vad man är med om, vad man känner, tänker och gör i dessa stunder.

En viktig del i arbetet med att sluta med självskadebeteende är att försöka att minska sin sårbarhet. Det kan man till exempel göra genom att ha regelbundna rutiner för mat och sömn, att inte vända på dygnet eller hoppa över måltider. Att röra på sig och att låta bli alkohol och droger är också en viktig del i att minska sin sårbarhet.

 Andra sätt att lugna sig

Man behöver också hitta andra sätt att lugna och trösta sig än att skada sig själv. Ett försök till en omedelbar lösning kan vara att göra sig av med det man skadar sig med. Till en början kan det vara lättare att fokusera på något helt annat för att hantera starka och svåruthärdliga känslor. Istället för att skada sig kan man till exempel gå ut och springa, ta en dusch, se en film eller ringa en kompis eller något annat man tycker om att göra.

Kanske man kan dansa till vild musik, sjunga eller träna hårt för att avleda och rikta uppmärksamheten till annat än det som känns jobbigt. På sikt kan man behöva hjälp att våga stanna kvar i de svåra känslorna för att komma till rätta med problematiken. Det kan också handla om att man behöver hjälp att ta sig ur en svår livssituation.

Det kan betyda mycket att göra saker som man tycker om och är intresserad av, hitta nya intressen eller satsa på en utbildning eller kurs som man vill gå.

Det viktiga är att man hittar ett sätt som passar en själv. Att ändra ett beteende kan vara svårt men man klarar ofta av väldigt mycket mer än vad man tror när man är mitt i det jobbiga.

Att berätta kan hjälpa

Ofta brukar det kännas bättre om man berättar för någon hur man mår. Att sätta ord på sina tankar och känslor kan bidra till att det blir lättare att se situationen tydligare. Den som lyssnar kanske kan hjälpa till med andra perspektiv och alternativ. Man kan också pröva att skriva om vad man känner. Om man vill kan man visa vad man skrivit för någon man har förtroende för.

"Det här hjälpte mig"

Vad är det som gör att man kan komma ur ett självskadebeteende? Vad är det som gör att det vänder? Här är några citat från personer som kommit ifrån självskadandet.

  • För mig vände det när jag återupptog mina gamla intressen och började dansa och spela piano igen.
  • Jag tyckte det vände när jag träffade min pojkvän och började umgås med personer som levde andra liv.
  • Jag tyckte det var bra att göra saker i nya miljöer där jag bara fick vara "jag", till exempel när jag gick på kurs i drejning och målning.
  • Jag börjar varje dag med att se mig i spegeln och säga till mig själv att jag verkligen duger som jag är och att det här kommer att bli en kanondag!
  • Jag fick ta allt större ansvar inom en organisation och det hjälpte mig verkligen vidare.
  • Jag behövde hitta det som var jag och vad jag tyckte om att göra.
Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Söka hjälp

Söka hjälp

Sök stöd tidigt

Om man börjat skada sig själv är det viktigt att bryta beteendet så tidigt som möjligt.

Man kan behöva samla kraft och vilja för att söka hjälp och ta emot hjälp. Om det känns jobbigt att göra det själv, kan man be någon annan om hjälp att ta den första kontakten.

Man kan börja med att berätta hur man mår för någon man har förtroende för. Det finns också telefonlinjer som man kan ringa för att få prata med någon, anonymt om man vill.

Man kan också ta kontakt med en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller företagshälsovård. Barn - eller vuxenpsykiatrin kan också vara ett alternativ. Om man tycker att man inte har fått rätt hjälp tidigare kan det vara bra att försöka någon annanstans.

Det finns även seriösa ställen på internet där man kan chatta, mejla eller läsa. Föreningen Shedo  är en religiöst och partipolitiskt obunden en förening som ger stöd till den som har ätstörning eller självskadebeteende.

Vad händer när man söker hjälp?

Under första träffen brukar man få berätta varför man är där och vad man vill ha hjälp med. Det är bra att försöka sätta ord på vad man tänker och känner. Det är okej att gråta och visa att man mår dåligt.

Vilken hjälp man sen får och hur lång tid behandlingen tar beror på hur problemen ser ut. Man kan få hjälp att hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor i stunden. Genom att prata med någon kan man också få hjälp att förstå mer om sig själv, sitt beteende och varför man mår dåligt. Ibland behöver man bearbeta saker som har hänt tidigare i livet.

Livet kan bli bättre

När man är mitt uppe i det jobbiga kan det vara svårt att tro att livet kan bli annorlunda. Men det kan det, och det går att komma ur ett självskadebeteende. Det finns många sätt att jobba för att stärka sig själv och känna sig bättre istället för sämre. Det finns hjälp att få, och många som har varit i liknande situationer har tagit sig ur dem.

Fäll ihop

Söka hjälp och stöd i Stockholms län

Stockholms län

Söka hjälp och stöd i Stockholms län

För dig som är ung

Eftersom självskadebeteende kan bli mer eller mindre beroendeframkallande är det viktigt att du får hjälp att sluta skada dig. Tala med någon du litar på, dina föräldrar, lärare eller skolsköterskan eller en ungdomsmottagningar. Är du förälder och är orolig för ditt barn kan du kontakta vårdcentralen.

På någon av de barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP), kan du sedan få fortsatt hjälp och behandling.

För dig som är vuxen

Är du vuxen kontaktar du en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna.

Fäll ihop

Lästips

Lästips

Fäll ihop

Projekt om självskadebeteende

Projekt om självskadebeteende

Ego Nova

EgoNova är ett treårigt informationsprojekt om självskadebeteende och dubbelproblematiken självskadebeteende/ätstörningsproblematik och genomförs av Föreningen SHEDO. Syftet är att öka kunskaperna på området och att verka mot fördomar och stigmatisering. Projektet vill också lyfta fram berättelser som visar att det går att bli frisk. Läs mer på Ego Novas webbplats.

Nationella självskadeprojektet

För att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller som redan har ett allvarligt självskadebeteende samarbetar alla landsting i Nationella självskadeprojektet. Målet är att projektet ska bidra till att ge ett bättre tidigt omhändertagande och bättre vård.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2014-09-24
Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Manus bygger på texterna Att skada sig själv och Att sluta skada sig själv på UMO.se

Granskare:

Maria Zetterqvist, psykolog och psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-06-30
Skribent:
Malin Erlingson, webbredaktör, 1177 Vårdguiden
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden