RS-virus hos barn

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

RS-virusinfektioner är vanliga hos både barn och vuxna, särskilt under vinterhalvåret. De är mycket smittsamma och sprids bland annat genom direktkontakt, hosta och nysningar. De sprids också via leksaker som sjuka barn haft i munnen eller tagit i. Vuxna och äldre barn som smittas får oftast vanliga förkylningssymtom, men spädbarn och gamla, svaga människor som smittas kan få svårare besvär och behöver ibland sjukhusvård.

När barn får RS-virus får de oftast hosta och snuva med segt slem.

Symtom

RS-virusinfektioner brukar börja som vanliga förkylningsbesvär med

  • snuva
  • hosta
  • lätt feber
  • irriterade ögon.

Barnet kan också tappa aptiten och inte vilja äta eller dricka.

Infektioner med RS-virus varar ofta längre än vanliga förkylningar, ibland i en månad.

Blir infektionen allvarligare kan barnet få

  • mer ansträngd hosta
  • svårare att andas, andningen kan vara väsande och pipande när barnet andas ut
  • segt slem i näsa och luftrör.

Spädbarn kan få andningsuppehåll.

Behandling

Om barnet har lindriga besvär vårdas det som vid en vanlig förkylning. Små barn kan man ge näsdroppar med koksaltlösning för att underlätta andningen genom näsan. Äldre barn kan få vanliga näsdroppar. Man kan höja huvudändan på barnets säng för att minska svullnaden i näsans slemhinnor.

Små barn kan bli så trötta av sin sjukdom att de inte orkar äta. Därför kan man behöva hjälp på sjukhus med att rensa luftvägarna och ge vätska och näring till barnet. Ibland ges barnet också extra syre.

När ska man söka vård?

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om barnet

  • är trött och ointresserat av omgivningen
  • inte orkar äta och därmed riskerar att gå ner i vikt
  • andas ansträngt eller har andningsuppehåll
  • hostar mycket
  • är blekt eller blåaktigt.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Framförallt spädbarn och äldre kan få allvarliga besvär

RS-virus, respiratoriskt syncytievirus, orsakar epidemier över hela världen varje år, oftast under den kalla årstiden. I Sverige infaller de för det mesta någon gång mellan november och mars. För vuxna och äldre barn som blir sjuka är en RS-infektion vanligen lindrig och ofarlig och ger oftast bara besvär som liknar en vanlig förkylning. Spädbarn och äldre människor riskerar att bli svårare sjuka och kan i vissa fall behöva sjukhusvård.

De barn som riskerar att få allvarligare infektioner är framför allt:

  • Spädbarn som är yngre än två månader.
  • Barn som är födda mer än fem veckor för tidigt, fram till de är ett år gamla.
  • Barn med immunbristsjukdomar.
  • Barn under två år som har en kronisk lungsjukdom.
  • Barn under två år som har någon hjärtsjukdom.
  • Barn under två år som har någon neurologisk sjukdom.

Bland vuxna är det framför allt äldre människor som är svaga eller sjuka, och vuxna som har immunbristsjukdomar som får allvarliga RS-virusinfektioner som kräver sjukhusvård. Vanligtvis har RS-viruset spritt sig från näsan till luftrören och lungorna.

Ibland krävs vård på sjukhus

En till två procent av de spädbarn som blir sjuka i RS-virusinfektioner behöver vårdas på sjukhus. Av dem vårdas några få på intensivvårdsavdelning och i enstaka fall behöver barnet hjälp att andas av respirator. 

På sjukhuset får barnet i första hand hjälp med att få i sig tillräckligt mycket vätska och näring, vilket kan ges genom en plastslang som går via näsan ner till magsäcken eller genom dropp. Ibland får barnet även syrgas. Barnet kan också få inhalationsbehandling och näsdroppar för att underlätta andningen.

Smittar lätt

RS-virus smittar lätt och de flesta barn blir sjuka någon gång under sina första två år. Man blir inte helt immun mot sjukdomen. Därför kan man bli sjuk igen, men oftast får man lindrigare besvär om man blir sjuk igen jämfört med första gången. RS-virus smittar genom direkt och indirekt kontakt och via så kallad droppsmitta, det vill säga av saliv och slem som sprids genom till exempel hosta och nysningar. Viruset kan överleva i flera timmar på leksaker, handtag och kläder. 

Det tar tre till fem dygn från det att man har smittats till dess att sjukdomen bryter ut. 

Man kan minska risken för att spädbarn ska smittas genom att tvätta händerna ofta, undvika att träffa småbarn och personer som är förkylda och genom att försöka undvika platser med mycket folk.

RS-virus kan kan ge astmaliknande besvär

Barn som har haft en allvarlig RS-infektion när de var spädbarn får ofta astmaliknande andningsbesvär i förskoleåldern när de har någon virusinfektion.

Barn som har anlag för astma kan få svårare RS-infektioner. Tidigare var också uppfattningen i vården att en RS-infektion kan göra att barn får astma. Men numera tyder forskningen på att barn får astma på grund av att de har genetiska anlag för det. De behöver alltså inte ha haft någon RS-infektion.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Startar som en vanlig förkylning

Infektionen startar oftast som en vanlig förkylning med snuva. Barnet kan också ha lite feber, irriterade röda ögon och hosta.

Barn som får en allvarligare infektion får först vanliga förkylningsbesvär. Sedan blir hostan mer ansträngd, och barnet brukar få segt slem i näsa och luftrör. Barnet brukar få andningsbesvär i form av snabb andning och väsande och pipande utandning.

De minsta barnen, särskilt de för tidigt födda, kan även få andningsuppehåll. Spädbarn andas mest genom näsan. En stor del av de besvär som de minsta barnen får beror på att det sega slemmet hindrar deras andning. Spädbarn får ofta också svårt att orka äta eftersom den jobbiga andningen med täppt näsa tar mycket kraft. Detta kan leda till vätske- och näringsbrist. Barnet behöver då oftast behandling mot detta. Att barnet inte äter och dricker leder till slöhet och trötthet. Om barnet verkar ha stannat av i vikt eller gått ner i vikt är det viktigt att barnet blir undersökt.

Provtagning

När ett barn behöver vårdas på sjukhus tas ett prov som kan visa om barnet har en RS-virusinfektion. För det mesta tas provet på slem i näsan genom att man suger upp lite slem med en tunn slang. Det går snabbt och gör inte ont. Provet skickas sedan för analys på laboratorium, ofta får man svar samma dag.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt.

Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - då svarar de inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

 
Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man söka vård?

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om barnet har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet ger inte samma kontakt som vanligt, är ointresserat av omgivningen och verkar mycket trött.
  • Barnet orkar inte äta, och riskerar därmed att gå ner i vikt.
  • Barnet är andfått, har en ansträngd andning eller har andningsuppehåll.
  • Barnet är blekt eller blåaktigt. Det blåa kan synas mest på läpparna och under naglarna.
  • Hostar mycket.

Ju yngre barnet är desto snabbare ska man söka hjälp, särskilt om barnet tillhör någon av riskgrupperna (läs mer om dem i kapitlet "Vad händer i kroppen?"). Om ett barn som tillhör en riskgrupp visar ovanstående symtom ska man söka vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för råd.

Lindriga besvär kan man sköta själv

Om barnet har lindriga besvär hjälper man barnet som vid en vanlig förkylning.

Näsdroppar

För att underlätta andningen genom näsan, framförallt när barnet ska äta och sova, kan man använda näsdroppar med koksaltlösning, eller avsvällande näsdroppar till de lite äldre barnen. Näsdropparna är anpassade till olika åldrar, vilket anges på förpackningen.

För små barn som har en RS-virusinfektion är det viktigt att få bort det sega slem som finns i näsan. Att droppa koksaltlösning i näsborrarna upprepade gånger kan hjälpa till att lösa upp slemmet. 

Höj huvudändan på sängen

Om barnet sover med huvudet högt minskar svullnaden i näsans slemhinnor och det blir lättare att andas. Om barnet inte rör sig så mycket att det medan det sover hamnar med huvudet i fotändan under sömnen kan man höja sängens huvudända. Man kan till exempel lägga tjocka böcker under främre sängbenen eller bädda med extra kuddar under madrassen. Man kan också låta barnet sova i en bilbarnstol. På dagen kan man även låta barnet sova i bärsele, i knät eller i en babysitter. 

Ge mat oftare

Om barnet inte orkar äta så mycket varje gång är det bra att ge det mat oftare än vanligt.

Vård på sjukhus

Om barnet behöver sjukhusvård går behandlingen ut på att lindra de besvär som infektionen ger. Barnet får i första hand hjälp med att få tillräckligt med vätska och näring och hjälp att andas genom att hålla näsans luftvägar öppna.

Barn som inte orkar eller kan äta får näring genom en plastslang, en så kallad sond, som går till magsäcken via näsan eller munnen. Barnet kan också få saltlösning via en tunn plastslang, så kallat dropp, som sticks in i ett blodkärl med hjälp av en nål, oftast på armen eller på handens ovansida. Ibland får barnet också näring genom dropp.

Om det behövs får barnet näsdroppar, extra syrgas och inhalationsbehandling för att underlätta andningen. Extra syrgas ges genom en plastgrimma som förs in några millimeter i barnets näsborrar eller genom en mask som placeras över barnets näsa och mun. Inhalatorns mask hålls över näsa och mun. I masken bildas dimma som barnet andas in. I dimman finns medicin.

Ibland, men det är ovanligt, behöver barnet hjälp att andas med hjälp av en så kallad CPAP eller med hjälp av en respirator. En CPAP är en liten mask som placeras över barnets näsa och ger en blandning av luft och syrgas som barnet andas in. En respirator är en maskin som kopplas till barnets lungor och som helt tar över andningen åt barnet. Vid respiratorbehandling sövs barnet och får ett böjligt plaströr i luftstrupen som transporterar syrgas från respiratorn till lungorna. Barnet är sövt så länge behandlingen pågår, oftast ett par dygn.

Kan man förebygga infektioner?

Man kan minska risken för att spädbarn ska få RS-virusinfektioner genom att vara extra försiktig under den tid som epidemin pågår. Man kan vända sig till personalen på BVC som brukar veta om det förekommer RS-virus där man bor. Det är då bra att

  • tvätta händerna ofta, gärna med handsprit, särskilt innan man tar i sitt barn
  • undvika att träffa förkylda personer
  • så långt det är möjligt undvika att vistas på platser där det finns mycket folk
  • undvika att träffa småbarn.

Amning skyddar inte mot RS-infektioner.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Små barn (yngre än sex månader)

Om barn yngre än sex månader får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter eller tecken på vätskebrist bör du uppsöka närmaste akutmottagning.

Barn under sex månader är svåra att bedöma och bör helst undersökas av en barnspecialist. För en första bedömning av äldre barn kan du kontakta vårdcentral eller jourmottagning.

Större barn

Om ditt barn är äldre kan du vårda det hemma. Det är då viktigt att vara uppmärksam på tecken som kan tyda på uttorkning eller ökade andningssvårigheter.

Kontakta sjukvården om barnet:

  • blir medtaget och svårt att få kontakt med
  • blir blekt, slött och otröstligt på grund av hosta eller andningsvårigheter
  • kissar mindre än två kisstunga blöjor per dygn eller har torr blöja efter 8–12 timmar. 

    Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

     

Hitta din vårdcentral

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-05-20
Skribent:

Inge Axelsson, läkare, specialist i barn- och ungdomsmedicin, Östersunds sjukhus

Granskare:

Karl-Johan Lidefelt, överläkare vid barnmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-04-03
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans 
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden