Pollenallergi

Skriv ut (ca 6 sidor)

Pollenallergi, som också kallas för hösnuva, ger besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Besvären uppstår när pollenkorn fastnar i näsans och ögonens slemhinnor. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften.

Skriv ut

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet du bor. Receptfria läkemedel kan ofta dämpa besvären, men inte alltid helt ta bort dem.

Här kan du följa aktuella pollenprognoser.

Symtom vid pollenallergi

Symtom vid pollenallergi

Vid pollenallergi är det vanligt att

  • ha både vattnig snuva och nästäppa
  • nysa mycket
  • ha klåda i näsan
  • få röda, kliande ögon som rinner
  • känna sig trött.

Om allergin dessutom påverkar luftrören kan du få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om du anstränger dig.

Besvären börjar under pollensäsongen. På våren är björkpollen vanligast, och på sommaren är gräspollen vanligast. Om du är allergisk mot gråbopollen är det vanligt med besvär under sensommaren.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen, ibland tjock, gul snuva och någon gång hög feber, vilket du inte får vid pollenallergi. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.
Fäll ihop

Varför blir jag allergisk?

Varför blir jag allergisk?

Risken att få pollenallergi ökar om en eller båda föräldrarna har eller har haft allergi, men många får besvär utan att någon nära anhörig har eller har haft allergibesvär.

Varför vissa blir allergiska är inte klarlagt och du kan inte förebygga en pollenallergi. Däremot går det att lindra symtomen med läkemedel och genom att försöka minska kontakten med det du är allergisk mot.

Den som är pollenallergisk kan få astma

Om du får hosta eller andnöd under pollensäsongen kan det bero på att allergin orsakar astmabesvär. Typiska symtom för astma som beror på pollen är att du får ihållande hosta, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när du tränar ute under pollensäsongen. Det är viktigt att kontaktar en läkare på vårdcentral eller en specialistmottagning om du får astma på grund av pollen. Hen kan då hjälpa dig med lämplig medicinering.

Vanligt med födoämnesallergi-matallergi

Två av tre som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier, det vill säga också är överkänsliga mot vissa födoämnen. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss mat som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot födoämnen.

De vanligaste symtomen vid korsallergi brukar vara klåda i munnen. Läpparna kan svullna, liksom slemhinnan i mun och svalg. En del får också besvär med att ögon och näsa kliar och rinner. 

Korsallergi mot björk orsakas av nötter, till exempel hasselnötter, jordnötter, soja, äpplen och så kallade stenfrukter, till exempel körsbär, päron, plommon, persika och aprikoser. Den som har korsallergi kan också få symtom av morötter och av att skala rå potatis.

Det finns korsallergi mellan gräspollen och bland annat vete, ärtor, jordnötter och soja men det är ovanligt att du får symtom av dessa födoämnen på grund av att du är korsallergisk mot gräspollen.

Det förekommer också korsallergi mot gråbopollen och då kan du reagera mot till exempel persilja, koriander, selleri och morötter. Även det är betydligt ovanligare jämfört med korsallergi av björkpollen.

Det är ovanligt att korsallergi ger allvarliga allergiska reaktioner. Detta beror på att de korsreagerande ämnena är väldigt känsliga och snabbt bryts ned i magsäcken och tarmarna. Stora mängder av korsreagerande födoämnen har undantagsvis orsakat allvarliga reaktioner under pollensäsong, speciellt vid samtidig ansträngning.

Undvik att äta sådant du får besvär av. Eftersom allergiämnen som korsreagerar med björkpollen vanligen förstörs av värme, kan du oftast äta maten om den är tillagad. Detta gäller dock inte nötter.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård om

  • receptfria läkemedel inte hjälper
  • små barn har pollenbesvär
  • du har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta
  • du får besvär från luftrören med hosta när du tränar
  • du har allergibesvär under hela året.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177.

Stockholms län

Här hittar du adress och telefonnummer till samtliga vårdcentraler i Stockholms län.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in. Där kan du också skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Vill du ha råd, ring telefonnummer 1177 där våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. 

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Behandling vid pollenallergi

Behandling vid pollenallergi

Utan behandling kan många uppleva att besvären påverkar vardagen. Till exempel brukar barn med pollenallergi ha svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. På apoteket kan du få råd om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan du klara behandlingen själv och bli helt symtomfri med hjälp av receptfria läkemedel.

Läs mer om Allergivaccination.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte pratar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden, men tänk på att

  • vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga
  • inte hänga ut kläder eller sängkläder på vädring eller tork utomhus
  • motionera utomhus på morgonen medan daggen fortfarande binder pollen eller helt undvika att motionera utomhus
  • undvika att vara på en nyklippt gräsmatta och gräsklippning, eller klippa gräset när det är daggvått
  • skölja bort pollen ur håret innan du går och lägger dig
  • inte ta in växter med pollen inomhus
  • undvika kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen
  • ha fönstren stängda under dagen
  • byta kläder när du har varit utomhus
  • följa pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften.

Pollenallergi förvärras av tobaksrök. Därför är det bra att undvika att röka och att vara i rökiga miljöer.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. I de flesta fall behöver du inte göra något särskilt allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. Om din läkare är osäker kan du ändå få göra ett test, antingen ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om du har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

Fäll ihop

Vad är pollenallergi?

Vad är pollenallergi?

  • När du får en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, och ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får du också röda kliande ögon som rinner.

    Mer information

    1. De ämnen som orsakar allergi kallas allergener. Dessa finns bland annat i pollen. Första gången du kommer i kontakt med ett allergen får du ingen allergisk reaktion, men immunsystemet bildar allergiantikroppar, du sensibiliseras. B-lymfocyter bildar plasmaceller och börjar producera antikroppar mot det främmande ämnet, antigenet.

    2. När du nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen det och då får du en allergisk reaktion. Antikroppar finns bundna vid så kallade mastceller i slemhinnorna. Vid den allergiska reaktionen binder sig allergenet, exempelvis pollenkornet, till antikropparna vilket gör att mastcellerna "spricker". Då frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin. Du får en inflammation i nässlemhinnan och ögonen som ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får du också röda kliande ögon som rinner.

Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne, ett så kallat allergen. Det är ett ämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar, så kallat IgE. IgE-antikroppar kan bildas mot många olika ämnen, till exempel kattallergen och pollen. Kattallergen och pollen finns överallt i vår miljö, både i hem och skolor.

Antikropparna sätter sig fast på ytan av en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. Nästa gång det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon, astma.

Pollenallergi är vanligt

Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna pollenbesvär. De allra flesta reagerar på björk- och gräspollen. Men även pollen från örten gråbo och andra växter kan ge allergi. Antalet personer med pollenallergi har ökat de senaste 20 åren, även om ökningen verkar ha stannat upp något den senaste tiden. Orsaken till ökningen är oklar.

Oftast börjar besvären i skolåldern eller i tidig vuxen ålder och avtar med åldern. Efter medelåldern brukar inte pollenallergin vara så besvärlig.

Pollensäsongen varierar

Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen lite senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot al- och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.

På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en örtväxt som är vanlig vid diken och vägkanter. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad. Även om björk- och gräspollenallergi är vanligast har många besvär under hela pollensäsongen, från mars till och med augusti.

I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-08
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennart Nordvall, barnläkare och professor, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-04-12