Paniksyndrom

Skriv ut (ca 4 sidor)

Om du har återkommande panikattacker under minst en månad och är så rädd för att få en ny attack att du börjar undvika vissa situationer och platser kan du ha fått något som kallas paniksyndrom. Då finns det behandling som hjälper.

Skriv ut

Vad är paniksyndrom?

Vad är paniksyndrom?

Om din ångest och rädsla för panikattacker styr och begränsar ditt liv kan du ha fått paniksyndrom. För att bli fri från paniksyndrom kan du behöva lära dig ett nytt sätt att hantera dina känslor på. Du kan även behöva behandling.

En panikattack är stark ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Panikattacken är ofta snabbt övergående men upplevelsen kan vara så skrämmande att den påverkar dig länge efteråt.

Om du har haft flera panikattacker kan du bli rädd för att det ska hända igen. Rädslan kan leda till att du börjar undvika situationer som är svåra att lämna snabbt. Det kan till exempel vara platser som tåg, bussar, bio eller andra platser där det är trångt eller mycket folk.

Om du är orolig för att få en panikattack när andra är med, kanske du stannar hemma fast du egentligen hade velat träffa andra människor. Du kanske också undviker att utsätta dig för sådant som påminner om att känna panikångest, som till exempel att få hjärtklappning, bli illamående eller yr.

Med tiden kan ditt liv bli mer begränsat, och ångesten kan börja styra ditt liv allt mer. Då kan du ha fått paniksyndrom. Om du får behandling kan du lära dig att hantera din panikångest så att den inte påverkar ditt liv lika mycket. Att få en panikattack en enstaka gång betyder inte att du har paniksyndrom.

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 

Söka vård och stöd i Stockholms län

Om du drabbats av en panikattack behöver du normalt inte åka till en akutmottagning. Attacken är ofarlig och går över. Om du däremot får flera attacker bör du beställa tid på din vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 

KBT via nätet

Du som bor i Stockholms län och har besvär av depression, social fobi eller paniksyndrom kan få KBT-behandling via nätet.

Läs mer om hur behandlingen går till och hur du anmäler dig.

Vad kostar det?

Det obligatoriska inledande läkarbesöket kostar 350 kr. Efter det betalar du 100 kr/vecka för behandlingen. Faktura skickas varje vecka.Behandlingen pågår i 12 veckor och vid 1100 kr får du ett frikort.

Läs mer om hur du stämplar i ditt högkostnadskort när du genomgår en behandling via nätet.

Läs mer om internetbehandlingar i Stockholms län.

 

För dig som vill veta mer – regionalt vårdprogram Ångestsyndrom

Du som vill läsa mer om ångestsjukdomar och hur man inom Stockholms läns landsting arbetar med utredning, diagnos och behandling, kan ta del av det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom.

Fäll ihop

Symtom på panikångest

Symtom på panikångest

Om du får en panikattack är det vanligt att du

  • känner att hjärtat slår ovanligt hårt eller snabbt
  • får svårt att andas eller känner en tyngd över bröstet
  • får ont i magen, mår illa eller känner en ”klump” i halsen eller magen
  • svettas eller får frossa
  • känner dig yr 
  • får svindelkänslor eller tunnelseende
  • känner stickningar eller domningar i händer eller fötter
  • får diarré
  • darrar, skakar eller känner dig svag i musklerna.

Du kan ha ett eller flera av ovanstående symtom. 

Att få en panikattack kan kännas mycket obehagligt och skrämmande. Det kan kännas som att du håller på att svimma, tappa kontrollen och bli galen eller till och med dö. Men det är inte farligt och det går över av sig själv.

Oftast kommer en panikattack utan att du är beredd och det är inte säkert att du vet varför. Kanske förstår du först inte vad det är. Eftersom det känns så starkt i kroppen, kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur du mår psykiskt. En panikattack kan hålla på i några minuter upp till någon timme, och variera i styrka. Det kan kännas som att ångesten blir starkare och starkare, men efter en stund ökar den inte mer och till slut går den över helt.

Fäll ihop

Vad kan jag göra i stunden?

Vad kan jag göra i stunden?

Det bästa är om du kan fortsätta med det du håller på med eller tänkte göra från början, även om du till exempel har hjärtklappning, svettas eller känner dig yr. Träna på att tillåta ångesten att finnas där. Ångest i sig är inte farligt. 

Om det känns som om du ska få en panikattack, pröva att göra så här: 

  • Sätt dig ner eller stå och tryck ner fötterna i marken. Känn efter hur det känns. 
  • Försök att andas lugnt. Lägg en hand på magen och känn att den rör sig när du andas
  • Beskriv för dig själv vad som händer just nu i dina tankar och i kroppen.
  • Tillåt dina tankar och känslor att få vara precis som de är. Det du känner är naturliga ångestreaktioner i kroppen.
  • Vänta och känn hur ångesten minskar. Det blir alltid lugnare efter en stund.

Om det känns som att du inte kan få luft, blir yr eller är på väg att svimma kan du ha börjat hyperventilera. Symtomen kan vara mycket obehagliga och beror på att du andas ut mer koldioxid än vanligt. När du börjar andas normalt minskar mängden koldioxid som du andas ut och då brukar den obehagliga känslan gå över. 

Fäll ihop

Behandling mot paniksyndrom

Behandling mot paniksyndrom

Paniksyndrom kan behandlas med psykologisk behandling eller läkemedel eller en kombination av båda. 

En form av psykoterapi som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT, brukar fungera bra när man har paniksyndrom. I en del landsting kan det finnas möjlighet att få KBT-behandling via internet. Det finns även annan psykologisk behandling som kan hjälpa, och det kan vara olika från person till person vad som passar bäst. 

Den typ av läkemedel man kan få används också vid depressioner.Vanligast är att man får antidepressiva läkemedel som tillhör läkemedelsgrupperna SSRI- eller SNRI.

Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller samtalsterapi. Att lära sig att hantera sin ångest är också en viktig del av behandlingen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har så stora besvär av din panikångest att det påverkar och begränsar ditt liv ska du söka hjälp. Det finns bra hjälp att få.

Många som får panikångest söker hjälp på en akutmottagning. Men där finns sällan utrymme för längre samtal eller planering framåt. Därför ska du kontakta vårdcentralen i första hand. 

Om du går i skolan kan du kontakta elevhälsan. Om du studerar och ångesten är kopplad till skolan eller studierna kan du kontakta studenthälsan. Du kan gå till en ungdomsmottagning om du är upp till ungefär 25 år, det är olika åldrar på olika mottagningar. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

Det kan vara skrämmande att uppleva när någon får en panikattack. Du kan själv bli rädd och ha svårt att veta vad du ska göra. Att känna sig maktlös inför sin närståendes problem är en plågsam känsla. En bra start är att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om paniksyndrom. Det kan göra att det blir lättare att stötta den som mår dåligt. 

Ibland kan du också behöva uppmuntra den som har paniksyndrom att söka professionell hjälp. Du kan också få värdefullt stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS.

Fäll ihop

Lästips

Lästips

Ingen panik: Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Per Carlbring och Åsa Hanell. Natur & Kultur 2011

Tänk om jag är knäpp? Om ångest, panik, fobier och tvångstankar. Christina Gustavson. Ica bokförlag 2006

Panikångest och depression : frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar. Christian Dahlström  Natur & Kultur 2014

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-03-23
Skribent och redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elin Wesslander, psykolog och psykoterapeut, Psykologpartners, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-03-23
Skribent:
Måns Widman, frilansskribent 
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden 
Granskare:
Christian Rück, överläkare, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset