Öroninflammation

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Öroninflammation är en infektion i mellanörat då det bildas var. Det är mycket vanligt bland barn. Vuxna kan också få det men det är inte lika vanligt.

Öroninflammation orsakas oftast av bakterier. För det mesta börjar det med en förkylning. Förkylningsviruset gör slemhinnorna mer känsliga för bakterier.

Öronkatarr är en typ av öroninflammation då vätska samlas i mellanörat. Det kan kännas som att man har lock för örat. Det är vanligt att barn får öronkatarr när de är förkylda eller efter en öroninflammation och det är sällan de behöver behandling.

Symtom

Vanliga symtom vid öroninflammation kan vara att man har

  • ont i örat, ofta på natten
  • feber, särskilt små barn
  • en känsla av lock för örat eller sämre hörsel.

Ibland spricker trumhinnan. Det är inte farligt. Innan den spricker brukar det göra ont, sedan minskar smärtan. Var kan rinna ut i hörselgången.

Små barn kan ha mer diffusa symtom som dålig matlust och allmän irritation.

Behandling

En öroninflammation läker oftast av sig själv. Om det gör ont kan man ta receptfria smärtstillande läkemedel. Det kan också hjälpa att hålla huvudet högt, då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont.

Ibland kan öroninflammationen behöva behandlas med antibiotika, vanligtvis penicillin. Barn som är under ett år, barn som är äldre än tolv år och vuxna får alltid antibiotika. Om trumhinnan spricker och var rinner ut bör man få penicillin oavsett ålder.

När ska man söka vård?

Om man har ont i örat trots att man har tagit smärtstillande läkemedel, om man har hög feber eller om det rinner vätska ur örat bör man kontakta en vårdcentral.

I övriga fall kan man avvakta två till tre dagar. Om besvären fortsätter efter det eller förvärras bör man kontakta vården.

Om ett barn mår påtagligt dåligt, till exempel är slött, inte orkar leka eller prata, eller inte vill dricka ska man alltid kontakta vården direkt.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad är öroninflammation?

Vad är öroninflammation?

  • Öra

    Örat består av tre delar.

    Mer information
    Örats inre

    Örat har tre delar, ytterörat, mellanörat och innerörat. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan. Innanför trumhinnan ligger mellanörat, som är ett litet hålrum som normalt är gasfyllt. Vid öroninflammation har man en varig inflammation i mellanörat.

Öroninflammation är en vanlig barnsjukdom

Öroninflammation är den näst vanligaste infektionssjukdomen hos barn, efter förkylning. Särskilt under vinterhalvåret blir många barn sjuka. Även vuxna kan få sjukdomen, men det är inte lika vanligt. Då är infektionen ofta kraftigare.

Öroninflammation brukar börja plötsligt och gå över på några dagar. Det kallas därför akut öroninflammation eller akut otit.

Så fungerar ett friskt öra

Örat har tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Ytterörat består av öronsnäckan och hörselgången. Längst in i hörselgången, ett par centimeter in, sitter trumhinnan. Ljud får trumhinnan att vibrera.

Innanför trumhinnan ligger mellanörat, ett litet hålrum som är fyllt med luft. Där sitter små hörselben som kallas hammaren, städet och stigbygeln. De förbinder trumhinnan med innerörat.

Från svalget bakom näsan går det en tunn gång till mellanörat, den så kallade örontrumpeten. Genom denna gång passerar det luft när vi sväljer eller gäspar.

Förkylning vanlig orsak till öroninflammation

Öroninflammation börjar ofta med en förkylning. Förkylningsviruset gör det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier.

Om bakterierna förökar sig bildas lätt en infektion i mellanörat och man får en öroninflammation. Trumhinnan blir röd och tjock och det bildas var bakom trumhinnan. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre. Att man får ont beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar.

Ibland kan trumhinnan spricka av det ökade trycket i mellanörat. Det är ganska vanligt. Det kan göra väldigt ont innan den spricker, men sedan brukar smärtan snabbt minska. Om trumhinnan spricker brukar det rinna ut var i hörselgången. Trumhinnan läker av sig själv, men man bör alltid få antibiotika om det händer.

Själva öroninflammationen smittar inte, men förkylningsviruset eller bakterierna som man är infekterad med kan smitta.

Man kan även ha en inflammation i själva hörselgången. Det heter hörselgångseksem och symtomen påminner ibland om öroninflammation.

Barn kan vara extra känsliga

I stort sett alla barn har öroninflammation någon gång, men vissa barn får öroninflammation ofta. Det är vanligare om barnet har lätt för att få infektioner, vilket kan vara ärftligt.

Det är vanligast att barn får öroninflammation mellan ett och två års ålder. Vid tvåårsåldern har tre av fyra barn haft minst en öroninflammation.

Hörselskador är ovanliga

De allra flesta öroninflammationer läker av sig själv på några dagar och man blir helt frisk. Ibland finns vätska kvar bakom trumhinnan en tid efter tillfrisknandet vilket kan göra att man hör lite sämre. Om besvären kvarstår kan man behöva få öronen undersökta för att vara säker på att hörseln är som den var innan.

Öronkatarr

Öronkatarr, eller sekretorisk otit, är en typ av öroninflammation då en klar vätska samlas bakom trumhinnan. Det är vanligt att barn får det efter en förkylning eller en öroninflammation. Man behöver inte få antibiotika mot öronkatarr, utan den går oftast över av sig själv utan att ge några besvär.

Öronkatarr beror på att slemhinnan i örontrumpeten svullnar, vilket gör att det kommer in för lite luft i mellanörat. Det blir undertryck och en vätska bildas, som helt eller delvis fyller mellanörat. Följden blir att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas och hörseln kan bli sämre. Det kan kännas som om man har lock för örat.

Om öronkatarr inte går över och man fortsätter ha problem med hörseln eller lock för örat i mer än tre månader kan man behöva bli undersökt av en öron-näsa-halsläkare.

Fäll ihop

Hur kan man skydda sig mot öroninflammation?

Hur kan man skydda sig mot öroninflammation?

Som vuxen är risken att få öroninflammation ganska liten. När det gäller barn finns det några saker man kan göra som minskar risken att barnet insjuknar:

  • Undvika rökiga miljöer.
  • Amning har en skyddande effekt på spädbarn.
  • Om barnet är förkylt kan man låta det sova med huvudet högt, till exempel genom att lägga böcker under sängbenen vid huvudändan eller bädda med extra kuddar.

Läs mer: Infektioner hos barn - varför blir barn sjuka?

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Värk på natten vanligt tecken

Om man har öroninflammation är det vanligt att man får

  • ont i örat, särskilt under natten
  • feber
  • en känsla av lock för örat eller sämre hörsel.

Särskilt små barn får ofta feber, men kan annars ha mer diffusa symtom som dålig matlust och allmän irritation.

Ibland spricker trumhinnan och var rinner ut i hörselgången. Innan den spricker brukar det göra ont, sedan minskar smärtan.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Om man har ont i örat trots att man har tagit smärtstillande läkemedel, om man har hög feber eller om det rinner vätska ur örat bör man kontakta en vårdcentral. Om man inte har några andra sjukdomar finns det ingen anledning att söka vård på kvällen eller natten, utan man kan vänta till nästa dag.

I övriga fall kan man avvakta två till tre dagar, eftersom öroninflammation oftast läker av sig själv. Om besvären fortsätter efter det eller förvärras bör man kontakta vården.

Om ett barn mår påtagligt dåligt, till exempel är slött, inte orkar leka eller prata, eller inte vill dricka ska man alltid kontakta vården direkt.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Om besvären fortsätter trots antibiotikabehandling

Om man har fått antibiotika och inte blir bättre inom två till tre dagar, eller om besvären förvärras, ska man söka vård igen. Har man fått antibiotika på grund av en sprucken trumhinna ska man söka vård igen om det rinner vätska ur örat i mer än tre dygn och vätskan är så kraftig att huvudkudden blir fuktig.

Stockholms län

Sök vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

 

Hitta vårdcentral, akutmottagning

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Läkaren undersöker trumhinnan

För att ta reda på om det är öroninflammation undersöker läkaren trumhinnan för att se om den är röd, om det finns vätska bakom den som gör att den buktar, hur vätskan ser ut och om trumhinnan rör sig som vanligt. Läkaren använder ett otoskop, ett instrument som ser ut som ett handtag med en liten tratt och lampa i toppen. Läkaren håller i handtaget och placerar den lilla tratten i öppningen till ytterörat, och tittar genom tratten. Ibland använder läkaren ett öronmikroskop för att få en bättre närbild av trumhinnan.

För att undersöka rörligheten brukar läkaren koppla en liten ballong till otoskopet. Med hjälp av ballongen kan läkaren blåsa luft mot trumhinnan för att se om den rör sig. Ibland använder läkaren en typanometer för att undersöka trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat. Läkaren placerar en liten mjuk silikonpropp i hörselgångens mynning och kopplar en apparat till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud, men det gör inte ont.

Andra undersökningsmetoder

Ibland kan man även få lämna en bakterieodling. Odlingen tas i svalget bakom näsan med en odlingspinne genom näsan.

Öron-näsa-halsläkare

Om man har en svår öroninflammation eller har fått flera öroninflammationer efter varandra brukar man få en remiss till en öron-näsa-halsläkare.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Öroninflammation kan behandlas hemma

De flesta öroninflammationer läker av sig själv och man blir helt frisk. Det finns några saker man kan göra själv:

  • Om det gör ont i örat kan man använda receptfria smärtstillande läkemedel. För barn över tre månader går det oftast bra att ge läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Men om barnet är under sex månader ska man alltid rådgöra med en sjuksköterska eller läkare innan man ger läkemedel. Från sex månaders ålder kan barnet även få läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibuprofen Apofri. Det är viktigt att noga följa anvisningarna på förpackningen så att barnet får rätt dos.
  • Näsdroppar och nässprej som minskar nästäppa gör det lättare att andas, även om det inte hjälper mot själva öroninflammationen.
  • Det är bra att hålla huvudet högt, då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont. Små barn kan man ha i en bärsele, låta det sitta i knäet eller i en babysitter. Man kan även höja huvudändan på sängen rejält, till exempel genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan. Man kan också bädda med extra kuddar.

Läs mer: Att vårda tillfälligt sjuka barn hemma

Ibland behövs antibiotika

Ibland kan öroninflammation behöva behandlas med antibiotika, vanligtvis penicillin. Barn som är under ett år, barn som är äldre än tolv år och vuxna får alltid antibiotika. Antibiotika används även om barn under två år får inflammation i båda öronen.

För barn mellan ett och tolv år läker öroninflammation oftast utan antibiotika. Men om barnet har hög feber, har mycket ont i örat eller har någon annan sjukdom brukar det få antibiotika.

Orsaken till att behandlingen ser olika ut är för att öroninflammation har olika förlopp i olika åldrar. Äldre barn och vuxna har generellt ett bättre immunförsvar, så om de insjuknar i öroninflammation så är infektionen ofta allvarligare. Barn i förskoleåldern kan däremot få öronbesvär även vid mindre allvarliga infektioner. Vinsten med antibiotikabehandling varierar därför. Läs mer om varför antibiotika bara behövs ibland på sajten antibiotikaellerinte.se.

Ibland kan det vara svårt att ge barn medicin, barnet kan kräkas upp den eller vägra att ta den. Läs mer om hur man ger barn medicin.

Hål i trumhinnan

Om det har gått hål i trumhinnan får man alltid behandling med antibiotika oavsett ålder. Själva hålet läker oftast av sig själv, men det är viktigt att tänka på att inte få vatten i örat under tiden. Man kan skydda örat från vatten genom att använda fetvadd eller öronpropp när man badar och duschar.

När örat slutat rinna och det gått ytterligare några dagar brukar hålet vara läkt. Man brukar få gå på återbesök för att se att trumhinnan har läkt ordentligt och att man hör som vanligt igen.

Behandling på öronklinik

Om man har fått en svårare öroninflammation eller har fått flera öroninflammationer efter varandra kan man behöva få vård på en öronklinik.

Rör i örat

Om ett barn har mycket besvär med vätska i örat eller med återkommande öroninflammationer kan det hjälpa om barnet får ett rör i örat.

Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Då kan trumhinnan röra sig lättare och det samlas mindre vätska och hörseln förbättras. Det minskar även risken för nya infektioner.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Tryckutjämning kan hjälpa när man flyger

Om man har problem med öronen kan det göra ont i örat när man flyger. Det beror på att lufttrycket ändras vid start och landning. Om örontrumpeten är svullen uppstår en tryckskillnad mellan trumhinnans insida och utsida.

Att tryckutjämna hjälper örat att korrigera trycket och minskar smärtan. Det gör man genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. Luften pressas då upp genom örontrumpeten i stället. Näsdroppar och nässpray som minskar svullnaden på slemhinnorna kan göra det lättare att tryckutjämna. Man kan även köpa hjälpmedel på apotek som underlättar tryckutjämning: Otovent och Earplanes.

Det kan också hjälpa att tugga tuggummi under start och landning. För att hjälpa små barn att tryckutjämna kan man amma dem, låta dem suga på en napp eller dricka ur en nappflaska. 

Tryckskillnaden kan även leda till att trumhinnan spricker. Det är inte farligt, men det kan göra väldigt ont. Innan man ska flyga kan man testa om det går att tryckutjämna. Om man har ont i örat, det känns som att man har lock för örat och det inte går att tryckutjämna kan det om möjligt vara bra att låta bli att flyga.

Ibland behövs en hörselkontroll efteråt

Om man hör sämre efter en öroninflammation kan det bero på en tryckförändring eller att det finns vätska kvar i örat. Det kan gå bort genom att man tryckutjämnar, helst flera gånger varje dag.

Om man inte hör som vanligt tre månader efter inflammationen behöver trumhinnan och hörseln kontrolleras. Barn under fyra år som haft en inflammation i båda öronen ska alltid gå på återbesök efter tre månader. Kontrollen görs vanligen hos en allmänläkare på en vårdcentral. Om örat inte är friskt får man en remiss till en öron-näsa-halsläkare.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-10-29
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall

Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ann Hermansson, öron-näsa-halsläkare, Universitetssjukhuset i Lund

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-10-29
Skribent och redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden