Ont i nacke och axlar

Skriv ut (ca 7 sidor)

Att känna värk eller smärta i axlar och nacke är vanligt. För det mesta går smärtan över av sig själv och är inte ett tecken på någon sjukdom. Du kan till exempel ha blivit stel i musklerna efter att ha suttit länge eller om du har arbetat i en jobbig ställning. Men värken kan också bero på stress eller en inflammation i ett senfäste. I ovanliga fall är nackvärk ett symtom på en allvarlig sjukdom.

Skriv ut

Symtom

Symtom

De vanligaste symtomen när du får besvär i nacken och axlarna är ömhet, stelhet, värk och smärta.

Ibland, men det är ovanligt, kan nackvärk vara ett symtom på en allvarlig sjukdom. Då brukar smärtan vara kraftig och komma plötsligt. I dessa fall kan du också få feber och känna dig sjuk.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Rör på dig

Fysisk träning minskar risken för att få ont i ryggen och nacken. Därför är det bra om du rör dig som vanligt även om det gör ont i nacken och axlarna. Fortsätt att motionera om du redan gör det eller försök att komma igång med en ny fysisk aktivitet. Det kan lindra eller till och med få besvären att gå över.

Din muskelstyrka kan försämras om du vilar för mycket. Det kan i sin tur leda till att musklerna fungerar sämre och även att balansen i kroppen blir sämre.

Börja med receptfria värktabletter

Receptfria smärtstillande mediciner kan hjälpa för att du ska kunna leva som vanligt. Det brukar vara bäst att ta tabletterna regelbundet på bestämda tider för att du ska kunna hålla dig så smärtfri som möjligt.

Ta pauser i arbetet

Det är bra om du som har ett stillasittande arbete rör på dig på med jämna mellanrum, Avbryt gärna arbetet en stund så att musklerna får slappna av ordentligt.

Försök också att undvika alltför mycket stress och ta hand om dig själv så att du mår bra och trivs med det du gör.  Studier visar att tillfredsställelse i arbetet minskar risken för värk i nacken. 

Värme kan lindra värken

Värme kan vara skönt om du har ont i musklerna. Du kan till exempel pröva med en vetekudde. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har ont i nacken och axlarna och inte blir bra på ett par veckor. Du kan också kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får plötsligt en kraftig, ihållande nackhuvudvärk.
  • Du får ont i nacken eller axlarna efter en skada.

Du kan ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Vid undersökningen hos en läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor får du beskriva dina symtom, hur länge du har haft värk och i vilken omfattning.  Dessutom görs en kroppsundersökning med tester av leder och muskler. Du får till exempel göra olika rörelser i de kroppsdelar där du har ont och den som undersöker klämmer och känner på nacken och axlarna.

Röntgenundersökning kan vara bra ibland

Vid både axel- och nackskador är vanlig röntgen bra för att utesluta att det finns skador på skelettet.

Om du har utstrålande värk i en arm och nedsatt känsel kan röntgen ibland visa om de hål som nerverna passerar ut genom mellan kotorna har blivit trängre. Orsaken till besvären kan då vara att nerverna är påverkade.

Andra typer av undersökningar

Vissa skador i axeln och nacken kan inte ses med vanlig röntgen. Det gäller till exempel skador i muskler, senor och ledband. I dessa fall måste andra undersökningsmetoder användas, såsom datortomografi (CT), magnetkamera (MR), kontraströntgen eller ultraljud.

Läkaren kan göra en titthålsoperation om du har skadat axeln eller har ont i axeln. Det kallas för artroskopi. Den här typen av utredningar görs av en ortopedläkare.

Funktionen i olika nerver och muskler kan mätas med så kallad elektroneurografi, ENG eller ENeG, och elektromyografi, EMG. Då används elektroder som placeras på huden över en nerv, eller sticks in i den muskel som ska undersökas. Sedan mäter läkaren hur väl en nervimpuls sprider sig i de nerver eller muskler som misstänks vara sjuka.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Aktiv träning är ofta bättre än passiva behandlingsmetoder som massage, värmebehandling och stretchning. Framförallt om besvären i nacken har kommit plötsligt.

Det finns inga bevis för att en nackkrage har någon effekt vid hastigt påkomna nackbesvär.

Fysioterapi, kiropraktik och naprapati kan minska besvären

Ofta går värken över av sig själv efter ett par veckor. I annat fall kan behandling hos fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller allmänläkare minska besvären.
Fysioterapi kan vara bra för att lindra smärtan, behålla och öka rörligheten och öka styrkan och stabiliteten i nacken och axlarna.

Avslappning, stretchning och tänjning av stela muskler kan också hjälpa till att lindra. Du kan få råd om hur du ska göra, till exempel av en fysioterapeut.

Behandling med akupunktur kan också hjälpa.
Behandlingen bör avbrytas om den inte har haft någon effekt efter tre till fyra behandlingar.

Samtalsbehandling kan hjälpa dig att må bättre

Smärtor i nacken kan upplevas olika beroende på hur du mår psykiskt. Om du känner dig orolig och ledsen kan värken kännas mer och vara svårare att stå ut med. Om du mår bra och trivs med din tillvaro gör det ofta mindre ont.  Långvarig smärta i nacken och axlarna gör också att det kan vara svårare att vara i psykisk balans. En del kan behöva reda ut vad som gör att de mår bättre och vad som gör att de mår sämre. I dessa fall kan samtalsbehandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, hjälpa.  

Kortisonbehandling kan lindra inflammation i senfästet

Senfästesinflammationer i axeln kan lindras av injektioner med kortison eller lokalbedövning. Däremot har kortisoninjektioner inte visat sig ha någon effekt för hastigt påkomna besvär i nacken.

Ibland är operation nödvändigt

Operationer kan komma ifråga om du har besvär från axelleden, framför allt om stabiliteten i leden är dålig eller vid så kallad frusen skuldra.
Om du har svår artros, skador på grund av benbrott, eller en reumatisk sjukdom med mycket dålig funktion i leden mellan överarmen och axelleden, kan en konstgjord led opereras in. 

Diskbråck i nacken brukar läka utan operation men vid svåra smärtor kan du behöva opereras. 

Fäll ihop

Orsaker till smärta i nacke och axlar

Orsaker till smärta i nacke och axlar

Många faktorer och sjukdomstillstånd kan påverka samspelet mellan leder, bindväv, diskar, muskler och nerver och orsaka smärta i nacke och axlar. Till exempel dålig arbetsmiljö, åldersförändringar och inflammationer.

Värk och stela muskler i nacke och axlar

Det är ofta oklart exakt vad stelhet, ömhet och värk i axlar och nacke beror på. Troligen spelar muskelspänningar, stress och oro ofta en roll.

Nackspärr

Vid nackspärr börjar smärtan ganska plötsligt och du får svårt att röra huvudet. Nackspärren beror på en kramp i musklerna i nacken.

Åldersförändringar och förslitningsförändringar

Åldersförändringar eller förslitningsförändringar, är vanliga. Med åldern får till exempel lederna ofta gradvis allt tunnare brosk. Det kallas för broskförslitning eller artros.

Men det finns inget klart samband mellan åldersförändringar och att ha ont i nacken och axlarna. Många förändringar kan vara synliga på en röntgenbild utan att du har ont.  I andra fall kan det göra väldigt ont utan att det syns något på röntgenbilden.

Åldersförändringar behöver inte bara handla om ålder, utan kan också ha att göra med ärftlighet. Ibland kan förändringarna uppstå redan i 20- till 30-årsåldern.  

Skador och olycksfall

Skador och olycksfall kan påverka muskler, leder och bindväv. Nacken har en hög hållfasthet och det är ovanligt med benbrott i den delen av kroppen, utom vid våldsamma olyckor.

Pisksnärtsskada, eller whiplash, är en särskild skada då smärtan kommer från skadade muskler, bindväv och nerver.

Axelleden och benen kring axeln är mer känsliga för skador än nacken. Du kan till exempel råka ut för benbrott eller att överarmen halkar ur led.

Monotont arbete

När det gäller axlarna finns det klara bevis för att monotont arbete med ständig muskelspänning kan ge värk och även besvär i senfästet. Det gäller framför allt om du arbetar med armarna utsträckta framför dig. Det finns även vissa belägg för att arbeten som belastar skuldrorna mycket kan bidra till artros i leden mellan skulderbladet och nyckelbenet.

Arbete som är enformigt och innehåller många upprepade rörelser och låsta arbetsställningar kan troligen orsaka besvär i nacken och skuldrorna. Men de vetenskapliga bevisen för detta är svaga i de undersökningar som hittills har gjorts.

Andra orsaker till smärta i nacke och axlar

Ibland kan smärta i axlar och nacke bero på en sjukdom, till exempel

Smärtan kan också bero på kalkaxel, cervikal rizopati eller inklämning i axeln.

  • Kalkaxel beror oftast på en utfällning av kalk i senvävnad eller i en slemsäck. Symtomen kan vara en plötslig, svår smärta och kraftiga svårigheter att röra axeln.
  • Cervikal rizopati är smärtor som strålar ut från nacken till armen. Om du har besvär från nacken, samtidigt som du har utstrålande värk i en arm och kanske försämrad känsel eller stickningar i armen, kan det bero på att nerverna som går ut i armen är påverkade. Orsaken kan vara spänningar i musklerna eller en förträngning av de hål som finns mellan kotorna där nerverna går ut. I ovanliga fall kan det röra sig om diskbråck.
  • Inklämning i axeln, eller impingement, innebär att senor och muskelvävnad eller liknande kommer i kläm. Begreppet impingement är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd som orsakar smärta och rörelsesvårigheter i axeln, framför allt när du rör armen från kroppen rakt ut i sidled. I svårare fall påverkas även andra rörelser i axeln. Orsaken är ett ökat tryck och en ökad känslighet i området mellan toppen på överarmen och skulderbladet. Ofta är området inflammerat. 
Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Bild på nacken. Nacken består av sju halskotor.

    Nacken består av sju halskotor.

    Mer information
    Detaljbild på nacken.

    Nacken består av sju halskotor som vilar på varandra. Mellan kotorna ligger diskarna. Diskarna är uppbyggda av en rundad kapsel av bindväv och har en seg flytande kärna. Kotorna vilar också på två leder på var sida mellan varje par av kotor. Kotorna och diskarna är sammanfogade av band av bindväv. Utanför detta ligger korta muskler mellan kotorna. Ytterst ligger längre muskler som står för det mesta av den rörlighet i nacken som vi kan styra med viljan.

  • Bild på axlarnas uppbyggnad.

    Axlarnas uppbyggnad.

    Mer information
    Detaljbild på axlarnas uppbyggnad.

    Axeln består av överarmen, som har en led in mot skulderbladet. Skulderbladet har i sin tur endast en led mot nyckelbenet. Nyckelbenet fäster med en led i bröstbenet vid halsgropen. Rörelser i axeln sker genom rörligheten i leden mellan överarm och skulderblad, skulderbladets rörlighet i förhållande till bröstkorgen samt nyckelbenet. Nyckelbenet rör sig i förhållande till fästet på bröstbenet.

Spända muskler ökar smärtan – endorfiner lindrar

Smärta leder till att musklerna ökad spänning i musklerna i den kroppsdel som gör ont. Den ökade spänningen kan i sin tur ge upphov till ytterligare smärta. Stress och oro kan också ge en ökad spänning i musklerna i halsryggen, skuldrorna och bröstkorgen. 
Som balans till detta har kroppen ett eget system av smärtlindrande och muskelavslappnande ämnen, bland annat så kallade endorfiner. Motion, massage, avspänning, lugn och ro och glädje stimulerar detta system.

Hur du mår påverkar hur ont det gör

Hur du mår kan påverka hur du reagerar på smärta. Om du är nedstämd, orolig, sover dåligt,  upplever mycket stress eller har problem hemma eller på jobbet kan smärtan bli svårare att hantera. Om du inte är i psykisk balans kan det i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Du hamnar i en ond cirkel. Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av och som till exempel gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att stressen minskar.

Att det gör ont behöver inte betyda att något är allvarligt fel eller skadat. Om du vet att smärtan är ofarlig går den ofta över snabbare. Om du däremot uppfattar smärtan som farlig och känner stark rädsla kan det göra mer ont. Det är också ofta lättare att stå ut med att ha ont om du vet vad smärtan beror på och att den går över.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Mer information

Mer information

Sunt arbetsliv kan ge bättre hälsa

Suntarbetsliv.se är ett arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting/regioner. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och hälsan och på så sätt bekämpa sjukskrivningarna. På webbplatsen kan du läsa mer om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och vad du kan göra för en bättre arbetsmiljö.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-05-12
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-05-12
Skribent:
Pernilla Hjort, webbredaktör, 1177 Vårdguiden 
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden