Ont i halsen

Skriv ut (ca 6 sidor)

Att ha ont i halsen är vanligt. Det kan bero på många olika saker, till exempel på en vanlig förkylning, en infektion med bakterier eller att du har skrikit eller sjungit högt. Oftast går halsont över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.

Skriv ut

De flesta har ont i halsen någon gång om året. Några har ont oftare. Barn som går på förskola kan ha ont i halsen flera gånger per år. 

Olika typer av ont i halsen

Olika typer av ont i halsen

När du får en infektion beror det på bakterier eller virus. Kroppen reagerar med en inflammation. Du kan också få en inflammation för att du har överansträngt stämbanden.

Förkylning

Vid en förkylning är näsan och svalget inflammerade. Det brukar se rött och irriterat ut och du kan ha ont i halsen. Ibland kan du få en infektion i stämbanden. Då blir stämbanden inflammerade och du kan bli hes. Du kan också få feber, ont i öronen, snuva och hosta om du är förkyld.

Halsfluss

Halsfluss är en infektion som orsakas av virus eller bakterier i halsmandlarna. Om infektionen beror på bakterier är det oftast streptokockbakterier. Infektionen gör att halsmandlarna blir inflammerade, kraftigt röda och svullna.

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Många får viruset redan innan 10-årsåldern, vilket gör att de har antikroppar i blodet som vuxna. Det skyddar dem från att bli smittade igen. Barn får oftast inga eller bara lindriga symtom, som en förkylning. Det är främst personer i åldern 15 till 25 år som får kraftiga symtom som trötthet, svullna lymfkörtlar, ont i halsen, feber och inflammerade halsmandlar med en vit beläggning. Efter tonåren är det vanligare att bara få symtomen svullna lymfkörtlar och feber, men inga halsbesvär. Det kan vara bra att kontakta en vårdcentral för att få en diagnos, för att säkert veta att det är körtelfeber.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber beror på en infektion av streptokockbakterier. Det är främst små barn som får sjukdomen. Äldre barn och vuxna brukar istället få halsfluss av streptokockerna. Vanliga symtom för scharlakansfeber är feber, ont i halsen, rött och svullet svalg, röda kinder och blekhet runt munnen.

Struplocksinflammation

Struplocksinflammation beror på en infektion av bakterier och är ovanligt. Infektionen gör att struplocket svullnar upp. Det gör att du får svårt att andas, har mycket ont i halsen, har svårt att svälja, dreglar och får feber.

Struplocksinflammation är ovanlig bland barn. Vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 1993. Därför är det främst ovaccinerade barn och vuxna som får sjukdomen.

Halsont av andra orsaker

Du kan få ont i halsen av att sjunga eller skrika högt. Då är det stämbanden som har överansträngts och blivit inflammerade. När du har stämbandsinflammation med halsont och heshet är det bra att vila rösten så mycket som möjligt. Att viska är också en ansträngning för rösten.

Du kan också få en svidande känsla i halsen om du vistas i mycket torr luft.

Herpes kan också ge ont i halsen. Det är en virusinfektion som ofta ger blåsor på läpparna och inne i munnen.

Halsbränna och sura uppstötningar kan ge en känsla av ont i halsen. Då glider surt maginnehåll tillbaka upp i matstrupen och kan ge en brännande eller svidande smärta långt ner i halsen.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att lindra dina besvär med ont i halsen. 

Varm dryck som till exempel te kan ha en lenande effekt i halsen. Glass och yoghurt brukar också kännas bra. Prova dig fram vad som fungerar bäst för dig.

Halstabletter eller smärtstillande läkemedel kan hjälpa

Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du pröva halstabletter som finns i matvaruaffärer och på apotek. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter. Det finns också halstabletter som verkar bedövande i halsen. De finns att köpa receptfritt på apotek.

Du kan använda receptfria läkemedel mot smärta och feber som till exempel Alvedon eller Panodil som innehåller paracetamol. Du kan också använda Ibumetin och Ipren som innehåller ibuprofen.

Du som är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår tidigare bör enbart använda läkemedel som innehåller paracetamol.

Överansträng inte kroppen

Vilan behövs, men det innebär inte att du behöver ligga till sängs. En promenad i lagom takt går bra men ansträng dig inte så hårt att du får ökad puls. Undvik träning och fysisk ansträngning när du har en infektion med feber och muskelvärk eller ledvärk.

Det kan vara bra att också vila rösten om du är hes.

Ett glas vatten kan hjälpa vid sura uppstötningar

Du kan lindra besvär med halsbränna och sura uppstötningar genom att späda ut det sura, till exempel med ett glas vatten. Du kan också pröva medel mot sura uppstötningar eller halsbränna som finns att köpa på apotek.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Halsont går oftast över av sig själv inom några dagar utan att du behöver söka vård.

Sök vård på en vårdcentral om du

  • har ont varje gång du sväljer och inte har några förkylningssymtom, som snuva, hosta eller nästäppa
  • har ont i halsen och samtidigt har feber i två dagar
  • har ont i halsen och samtidigt är svullen utanpå halsen
  • har ont i halsen, feber och små knottriga utslag
  • har ont i halsen i ett par veckor och inte har några andra symtom.     

Sök vård direkt på en vårdcentral eller på en akutmottagning om du

  • inte kan svälja din saliv, har feber och svårt att andas
  • har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.

Dessa symtom kan vara tecken på mer allvarliga infektioner som struplocksinflammation eller halsböld. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla 

vårdcentraler
närakuter 
akutmottagningar 

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 
Fäll ihop

Så smittar halsont

Så smittar halsont

Halsinfektioner smittar lätt, särskilt de som beror på virus. Smittan kan föras vidare genom handslag och annan direktkontakt. Du kan försöka undvika att smitta andra genom att hosta eller nysa i armbågsvecket och försöka att tvätta händerna ofta. 

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

På vårdcentralen tittar en läkare först i halsen och svalget med hjälp av en lampa. Hen använder också en platt träpinne, som ser ut som en bred glasspinne, för att trycka ner tungan så att det ska bli lättare att se svalget.

Ibland kan du behöva ta ett så kallat snabbtest för att se om du har smittats av en viss typ av bakterier som heter streptokockbakterier grupp A. Den som undersöker dig tar då ett prov från halsmandlarna med hjälp av en liten bomullsklädd pinne. Undersökningen kan ibland vara lite obehaglig men tar bara några sekunder. Provet visar om du har halsfluss som är orsakad av streptokocker. Du får svar inom fem till tio minuter.

Läkaren känner också på halsens utsida för att ta reda på om lymfkörtlarna är förstorade och ömma. Hen kan även undersöka nedre delen av svalget för att bedöma struplocket, ofta med hjälp av en särskild spegel. Ibland undersöks stämbanden för att se om du har fått en stämbandskatarr.

Du kan få lämna andra prover, till exempel om läkaren misstänker att du har körtelfeber.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns mycket som du kan göra själv för att lindra det onda i halsen. Så är det med körtelfeber som det kan ta lång tid att bli frisk i från. Du kan även känna dig trött under en lång tid efteråt. Men eftersom sjukdomen beror på ett virus så hjälper inte antibiotika.  

Vid vissa infektioner får du antibiotika

Vid vissa infektioner kan du ibland behöva behandling med antibiotika. Det gäller vid halsfluss. Då bedömer en läkare först om antibiotika verkligen kommer att göra så att du blir frisk snabbare. Du får behandling mot halsflussen om den beror på streptokockbakterier, samtidigt som du har stora besvär.

Scharlakansfeber behandlas vanligtvis med antibiotika och de flesta blir helt friska av behandlingen. Ju snabbare ditt barn får behandling, desto lindrigare blir sjukdomen.

Vissa sjukdomar kräver vård på sjukhus

Du kan få svårt att andas om du har en struplockinflammation. Det beror på att struplocket är svullet. Då behöver du vård på sjukhus. På sjukhuset får du bland annat antibiotika direkt i blodet.

Lindrande behandling om du har svårt att svälja

Det finns receptbelagda läkemedel som kan hjälpa om du har mycket ont när du sväljer. 

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

En halsböld är en kraftig reaktion av en halsfluss och beror oftast på bakterier. Då har var samlats bakom ena halsmandeln i en böld. Det gör mycket ont i halsen, främst på ena sidan. Det kan låta annorlunda när du pratar och du kan ha svårt att gapa.

En halsböld töms på var

En halsböld behandlas oftast av en öron-näsa-halsläkare. Du sitter upp under behandlingen. Först får du en bedövningssprej och sedan en bedövningspruta i munnen. Läkaren öppnar bölden så att varet kan rinna ut, och oftast används också ett instrument för att lättare få ut varet. Behandlingen brukar ta några minuter. Efteråt får du antibiotika i tabletter.

Det brukar göra ont i halsen efteråt, men mindre ont än innan bölden öppnades. Om det läker som det ska gör det mindre ont under de närmaste dagarna. Eftersom bölden kan fyllas på med mer var får du en tid för återbesök inom ett dygn, då bölden kan behöva öppnas igen.

Ibland tas halsmandlarna samtidigt som bölden töms

Om ett barn får en halsböld kan det bli aktuellt att också halsmandlarna tas bort. Det beror på att behandlingen inte kan göras med bara lokalbedövning. Du som vuxen kan också få dina halsmandlar bortopererade om du har fått en halsböld för andra gången.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-05-20
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Georgios Papatziamos, läkare, specialist i öron- näsa-halssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-05-20
Redaktör:
Åsa Schöldéen, 1177 Vårdguiden