Luftrörskatarr hos barn under två år - obstruktiv bronkit

Skriv ut (ca 4 sidor)

Luftrörskatarr är en inflammation i luftrörens slemhinna, det vill säga i de nedre luftvägarna som finns nedanför stämbanden. Inflammationen gör att slemhinnan svullnar. När slemhinnan svullnar blir luftrören trängre och flödet av luft sämre. Då får barnet svårare att andas, särskilt att andas ut.

Skriv ut

Ibland kallas luftrörskatarr för obstruktiv bronkit. Obstruktiv betyder förhindrande. Bronkit är det latinska ordet för inflammation i luftvägarna. 

Symtom på luftrörskatarr hos barn

Symtom på luftrörskatarr hos barn

Symtom på luftrörskatarr är om ett barn som är under två år är förkyld och samtidigt har ett eller flera av följande symtom.

  • Barnet har svårt att andas.
  • Det kommer ett pipande ljud vid utandningarna – så kallat astmapip.
  • Barnet har mycket hosta och slem.
  • Barnet andas tyngre.
  • Huden dras in mellan revbenen när barnet andas så att det blir gropar mellan revbenen.

Symtomen märks särskilt tydligt om barnet andas snabbt, är orolig eller upprörd.

Luftrörskatarr eller astma?
Luftrörskatarr ger samma symtom som astma. För barn som är yngre än två år och som inte är allergiska talar man om luftrörskatarr första och andra gången barnet får besvären. Den tredje gången blir diagnosen astma.

Om barnet är allergisk eller över två år gammalt brukar läkaren kalla det astma redan första gången som barnet får symtom.

Bronkiolit
När även de minsta luftrören blir inflammerade kallas det bronkiolit. Det ger samma symtom som luftrörskatarr. Bronkiolit blir ofta mer besvärande än luftrörskatarr, eftersom en större del av luftvägarna blir inflammerade. Det är främst barn upp till ett år som får bronkiolit. Sjukdomen kommer oftast på vintern. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård direkt på en barnmottagning, vårdcentral eller akutmottagning om barnet får andningsbesvär.

Kontakta en vårdcentral eller barnmottagning om symtomen inte märks så mycket men finns kvar länge.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har ni också möjlighet att få en fast läkarkontakt för barnet. Det betyder att ni får träffa samma läkare varje gång.

 

Det är viktigt att ni kan förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i vården av barnet och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk  om du eller barnet inte talar svenska.

Du kan också ha rätt att få hjälp av en tolk om du eller barnet har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Söka vård i Stockholms län

Stockholms län

Söka vård i Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning. Gäller det ett livshotande tillstånd, ring 112.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Så smittar luftrörskatarr hos barn under 2 år

Så smittar luftrörskatarr hos barn under 2 år

Vanligtvis är det en virusinfektion som orsakar luftrörskatarren. Det virus som oftast är orsaken till infektionen är RS-virus, som ger epidemier varje vinter. RS-virus och andra luftvägsvirus sprids när man nyser, hostar och snyter sig. Virus sprids då genom luften och genom kontakt, framför allt via händer.

En inflammation i luftvägarna kan också bero på något som barnet har andats in, till exempel brandrök, som retar slemhinnan.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det är bra om du som vuxen får barnet att dricka mycket. Vätska hjälper kroppen att lösa upp slemmet. Då blir det lättare för barnet att hosta upp det.

Det är viktigt att barnet hostar upp slem för att rensa luftrören här hen har hosta. Därför är det inte bra att ge mediciner för att dämpa hostan. Då hostar barnet mindre och får inte upp slemmet.

Prata med en läkare innan du ger receptfria hostmediciner till barn under två år eller till barn som har astma.  

Se till att barnet inte utsätts för tobaksrök. Röken kan öka risken för att barnet får luftrörskatarr.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

En läkare kan skriva ut luftrörsvidgande medicin om barnet behöver det. Barnet kan också få kortisonsprej för att minska inflammationen, och därmed svullnaden, i luftvägarna.

Ibland kan barn behöva vårdas på sjukhus för luftrörskatarr. På sjukhuset finns det tre olika metoder som kan lindra luftrörskatarren.

  • Det första är att barnet får andas in luftrörsvidgande medicin.
  • Det andra är att barnet får inflammationshämmande medicin genom en ansiktsmask eller ett munstycke.
  • Det tredje är att barnet får syrgas i med hjälp av korta slangbitar i näsborrarna. Det kallas för en grimma.

Ibland kan barnet behöva vara kvar på sjukhuset för observation.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Luftrörskatarr är en inflammation i luftrörens slemhinna. Inflammationen gör att luftrören blir svullna.

Barns luftrör är smalare och mjukare än vuxnas luftrör. Därför är det större risk för barn att få luftrörskatarr. Barn som är upp till två år gamla har så smala luftrör att barnet kan få luftrörskatarr om hen får en virusinfektion i näsan, alltså blir förkyld.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

De flesta barn med luftrörskatarr får inga följdsjukdomar. Vissa barn får attacker med infektionsastma, men det brukar upphöra före skolåldern.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-12-22
Redaktör:

Kalle Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inge Axelsson, överläkare i barnmedicin, professor i medicinsk vetenskap, Östersunds sjukhus


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-12-14