Näthinneavlossning

Näthinneavlossning är ovanligt

Näthinneavlossning är en ganska ovanlig sjukdom. Ungefär 1000 personer får den varje år i Sverige och den är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Om man har symtom på att näthinnan lossnar, till exempel om man ser en mörk skugga i synfältets ytterkant eller om man ser ljusblixtar, är det viktigt att snabbt söka vård.

Näthinneavlossning kan göra att man ser sämre på ögat för resten av livet, men i många fall kan man få behandling som gör att synen blir bra igen. Även om man haft sjukdomen i några månader går det ofta att förbättra synen med en ögonoperation.

Syncellerna sitter på näthinnan

Ögat är till stor del fyllt av en genomskinlig gelékropp, glaskroppen. Glaskroppen omges av och sitter fast i en tunn hinna, näthinnan, där syncellerna sitter. Yttersidan på näthinnan sitter i sin tur fast vid åderhinnan som försörjer näthinnan med en stor del av det syre och den näring den behöver för att synen ska fungera bra. En frisk glaskropp ger stöd åt näthinnan och hindrar att den lossnar från åderhinnan.

När ljuset träffar näthinnan omvandlas det av syncellerna till nervimpulser. Genom synnerven leds nervimpulserna till hjärnans syncentrum och där skapas en bild av det ögat ser.

I centrum av näthinnan finns gula fläcken, makula. Med den delen av näthinnan ser man fina detaljer, som vid läsning, och där finns färgseendet. Den övriga delen av näthinnan ger förmågan att se i mörker och ha en vidsyn, så kallat synfält.

Näthinnan kan lossna

Med stigande ålder förändras glaskroppen så att den blir mindre elastisk och tappar då sin spänst och blir mer vattnig. Ibland lossnar den från näthinnan, så kallad glaskroppsavlossning. Det är mycket vanligt och sällan allvarligt, men ibland finns det sköra områden i näthinnan som kan brista när glaskroppen lossnar. Då får man ett eller flera hål i näthinnan. Eftersom glaskroppen inte längre ger stöd åt näthinnan kan vätska tränga in genom hålet eller hålen så att näthinnan lossar från åderhinnan. Näthinnan förlorar då nästan hela sin blodförsörjning från åderhinnan och fungerar mycket dåligt. Man uppfattar en mörk skugga i kanten av synfältet. Näthinnan brukar lossna allt mer och då växer skuggan.

Om man är kraftigt närsynt är ögongloben längre än vanligt och näthinnan uttänjd och skör. Då går det lättare hål på näthinnan och näthinnan lossnar lättare om man får glaskroppsavlossning.

Ålder, närsynthet och ärftlighet

Risken för näthinneavlossning ökar när man blir äldre, om man har någon nära släkting som har haft sjukdomen, eller om man är kraftigt närsynt. Om näthinnan lossnat på ena ögat gör den ofta det även på det andra ögat.

Lossnar näthinnan när man är yngre, i 20-30 årsåldern, beror det vanligen på kraftig närsynthet eller att man har ärftliga anlag för sjukdomen.

Det är ovanligt men man kan också få näthinneavlossning i samband med andra sjukdomar, till exempel efter en operation för grå starr.

Om man har en tumör eller en blodpropp i ögat, eller om ögat skadas av till exempel ett knytnävsslag, kan man få så kallad sekundär näthinneavlossning. Då får man symtom som till exempel synnedsättning, men oftast ser man inte någon ridå eller skugga i synfältet. Vilken typ av behandling man får beror på vad som orsakat näthinneavlossningen. Om man till exempel har en ögontumör får man strålbehandling, och en skada på ögat kan opereras.

Viktigt med behandling

Om näthinnan lossnar och inte behandlas inom ett par veckor dör de flesta syncellerna, åtminstone i gula fläcken, och man får sämre syn eller blir blind på ögat. Även om det gått lång tid sedan näthinnan lossnade kan man ibland med en operation få tillbaka förmågan att se vid sidan av gula fläcken. Då ser man dåligt rakt fram och kan inte läsa med ögat, men ser de yttre delarna av synfältet och kan orientera sig.

Ljusblixtar och grumlingar

Vanliga symtom när man har fått näthinneavlossning är att man ser

• ljusblixtar i ytterkanten av synfältet
• grumlingar och sotflagor som rör sig i synfältet
• en mörk skugga, som en gardin, i utkanten av synfältet.

Det är först när näthinnan lossnar från gula fläcken som synskärpan på ögat försämras och man inte kan se fina detaljer eller läsa med ögat.

Ungefär hälften av alla som får näthinneavlossning har ett eller flera av symtomen innan de börjar se sämre.

Liknande symtom vid glaskroppsavlossning

Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och börjar med att man ser ljusblixtar i ytterkanten av synfältet, rörliga punkter, streck och en större ringformad grumling. Om man samtidigt får en blödning i ögat ser man stora rörliga sotflagor eller får mycket disig syn.

Glaskroppsavlossning är vanligt men det är bara ibland som det leder till att det går hål i näthinnan och näthinneavlossning uppstår. Upptäcks hålet eller hålen i näthinnan tidigt kan de behandlas med laser och näthinneavlossning förhindras. Därför är det viktigt att man snabbt söker optiker eller läkare och blir undersökt om man har symtom på glaskroppsavlossning.

Om man inte har några hål i näthinnan behöver glaskroppsavlossning vanligen inte behandlas. En del av grumlingarna kan klarna och ljusblixtarna brukar upphöra efter en tid. När det har gått några månader brukar man inte besväras av grumlingarna.

Det gör inte ont vare sig när glaskroppen eller näthinnan lossnar.

Olika undersökningar

För att ställa diagnosen näthinneavlossning undersöks ögonen hos en optiker eller en läkare på en vårdcentral. Man kan också gå till en ögonläkare. Det är bara på en ögonklinik som det kan göras en fullständig ögonundersökning.

Mätning av synskärpan

På en vårdcentral, ögonklinik eller hos en optiker kan man få sin synskärpa testad. När synskärpan ska mätas får man läsa bokstäver i olika storlekar på en tavla på fem meters avstånd. Om man har glasögon för långt håll har man dem på sig under mätningen.

Ögontrycket mäts

Om näthinnan lossnar påverkar det trycket i ögat så att det blir lägre. När ögontrycket ska mätas blir ögat först bedövat med ögondroppar. Mätningen kan göras på olika sätt. Ofta görs den med en tryckmätare i ett ögonmikroskop, eller med en tryckmätare som ser ut som en penna som läkaren eller sjuksköterskan håller i. Vid båda mätningarna sätts mätaren mot ögats hornhinna. Det gör inte ont och är över på några sekunder, men det kan kännas obehagligt när något vidrör ögat.

Undersökning med kontaktlinser i ögonmikroskop

För att undersöka näthinnan i ögonmikroskop får man ha en sorts hårda kontaktlinser, så kallade kontaktglas.

Först får man ögondroppar för att vidga pupillerna. Sedan bedövas ögat med ögondroppar och en gelé läggs i kontaktglaset som placeras i ögat.

En del tycker att det känns obehagligt när kontaktglaset läggs på det bedövade ögat och man kan bli lite bländad av det starka ljuset från lampan i mikroskopet. Undersökningen tar upp till en halvtimme och när den är klar får man besked om resultatet på en gång.

Ultraljud om det är svårt att se näthinnan

Om man har en blödning i glaskroppen eller andra grumlingar som gör det svårt för läkaren att se näthinnan, används ultraljud för att få en bild av ögats inre. En så kallad ultraljudspenna sätts mot de slutna ögonlocken och förs i olika riktningar. Det framträder då en bild på en bildskärm där läkaren kan se eventuella förändringar i ögat. Undersökningen gör inte ont, och man får besked om resultatet direkt när den är klar.

Det finns bra behandling

Många blir oroliga för att förlora synen när de får veta att de har fått en näthinneavlossning. Numera kan man få bra behandling och de allra flesta kan se bra efter en operation.

Viktigt att söka vård direkt

Om man får symtom på näthinneavlossning ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Man kan även kontakta en ögonklinik direkt eller ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Om det har gått hål i näthinnan och man inte behandlas börjar näthinnan lossna mer och mer och synförmågan försämras på hela ögat. Om det dröjer mer än några veckor innan ögat behandlas och gula fläcken hunnit lossna, får man bestående dålig syn.

Näthinneavlossning opereras bara på universitetssjukhusens ögonkliniker eller på enstaka större länssjukhus med ögonklinik.

Tidig vård på ögonmottagning

Söker man vård tidigt, innan näthinnan börjat lossna, kan hålet i näthinnan tätas med laser. En laserbehandling tar ungefär tio minuter och görs på en ögonmottagning. Ögat bedövas först med ögondroppar. Sedan får man sitta med huvudet i ett stöd på ögonmikroskopet medan läkaren leder korta blixtar med laserljus in i ögat. Det gör inte särskilt ont men ibland kan man känna lätta stick i ögat.

Innan operationen

Ska man genomgå en enkel näthinneoperation får man ofta lokalbedövning, medan mer komplicerade operationer görs under narkos. Om man ska sövas med narkos ska man inte äta eller dricka under sex timmar före operationen. Ska man få lokalbedövning är det däremot bra att ha ätit innan operationen. När man är på väg till sjukhuset för operation och inte vet vilken typ av bedövning som kommer att användas, är det bäst att inte äta eller dricka så att inte operationen blir fördröjd.

Den vanligaste operationsmetoden

Den vanligaste metoden för att operera näthinneavlossning är att täta hålet med silikonmaterial, en så kallad plomb som sys fast vid ögonväggen så att den buktas in och hålet i näthinnan täpps till. Vanligen fästs också ett tunt band av silikon runt ögat som håller näthinnan på plats. Som regel tätas området kring hålen med laser eller genom att frysa ögonväggen när näthinnan har kommit på plats.

Enkla operationer med luft eller gas

Enkla former av näthinneavlossning kan behandlas genom att luft eller gas sprutas in i ögat. Gasen tätar hålet i näthinnan så att vätskan under näthinnan sugs upp. Hålet stängs permanent med hjälp av laser- eller frysbehandling. Gasen försvinner av sig själv efter ungefär två till sex veckor.

Glaskroppsoperation

En annan behandlingsmetod för näthinneavlossning är att operera bort glaskroppen. Grumlingar och blödningar försvinner då och hålet i näthinnan tätas med laser. Ögat fylls sedan med luft eller gas. Efter operationen brukar man vila med huvudet i ett speciellt läge några dagar.

Flera operationer kan behövas

Om det har gått en tid sedan näthinnan lossnade kan den skrumpna och stelna. Då kan det behövas flera glaskroppsoperationer för att få tillbaka näthinnan mot väggen. Oftast används då silikonolja som stöd för näthinnan under operationen och efteråt när ögat läker.

Efter operationen

Operationerna tar för det mesta en timme. Efter operationen vårdas man oftast en till tre dagar på ögonavdelningen på sjukhus, och som regel kan man vara uppe dagen efter operationen. Det brukar inte göra så ont i ögat.

Om gas har sprutats in i ögat brukar man sitta eller ligga med huvudet i ett speciellt läge några dagar efter operationen. Då kan gasen lägga sig över och täppa igen hålet i näthinnan. I vilket läge man ska hålla huvudet beror på var hålet i näthinnan sitter.

När man kommer hem från sjukhuset tar man smärtlindrande ögondroppar. Ögat är oftast rött och fuktigt en till två veckor efter operationen och därefter kan man för det mesta sluta med dropparna. Sedan syns det inte att man är opererad och man kan leva ett aktivt liv med sport och motion och bära exempelvis matkassar.

Man går oftast till en läkare för kontroll efter en vecka, och om näthinneavlossningen har försvunnit kan man återgå till sitt vanliga liv. Har man ett kontorsarbete och allt känns bra kan man börja arbeta igen men ibland kan man behöva vara sjukskriven en tid. Ögat kan kännas strävt och i perioder kan det molvärka, men de besvären försvinner efter några månader.

Man får gå på kontroll hos ögonläkaren tre till fyra gånger under det första halvåret efter operationen. Materialet som är sytt på ögats vägg tas inte bort utan får sitta kvar livet ut. Det förhindrar att det bildas nya hål på näthinnan.

Om man har opererats med gas måste man undvika att flyga under två till sex veckor, tills gasen försvunnit, annars kan trycket i ögat bli högt och man kan få mycket ont. Så länge det finns gas i ögat ser man en rund mörk skugga nedåt.

Risker med behandlingen

Komplikationer i samband med operationen är ovanliga. I sällsynta fall kan man få en blödning i ögat. Blödningen försvinner oftast av sig själv efter ett par veckor,

Om operationen görs med ett silikonband som fästs runt ögat blir man ofta mer närsynt eftersom ögat blir smalare och lite längre. Därför brukar man behöva skaffa nya glasögon.

Det är ovanligt, men man kan se dubbelt efter en operation med band och plomb. Efter ett halvår har oftast dubbelseendet försvunnit.

Om sjukdomen kommer tillbaka

Enkla former av sjukdomen som behandlas tidigt läker oftast efter första operationen. Synskärpan kan bli nästan helt återställd, men det beror framför allt på om gula fläcken lossnat eller inte.

Man får vanligen en annan behandling än den man fick första gången om näthinnan lossnar en gång till. Då kan operation med gas eller flytande silikonolja ibland vara en bra metod. Gasen försvinner av sig själv efter två till sex veckor, medan silikonoljan får opereras ut efter ungefär tre månader.

Om gula fläcken lossnat flera gånger blir synskärpan bestående dålig, men oftast får man tillbaka en del av synfältet.

Synen efter en operation

Nästan alla som har en enkel form av näthinneavlossning och får tidig behandling, kan efter en första operation se nästan lika bra som före operationen.

Första tiden efter operationen kan synen vara nedsatt på ögat. Det är mer ljuskänsligt än vanligt och kan vara svullet och lätt tåras. Det kan göra lite ont om man rör ögat snabbt åt sidorna.

Den mörka skuggan i synfältet försvinner snart efter operationen, men synskärpan tar längre tid att återfå - ibland upp till flera månader.

Om man får sämre syn

I Sverige är det mycket ovanligt att man blir blind av näthinneavlossning.

Skulle man mot förmodan få dålig synförmåga på ögat som behandlats brukar man efter ett par månader klara sig bra med synen på det andra ögat. Om man har dålig syn på det andra ögat också kan man få hjälp från en syncentral med både tekniska hjälpmedel och anpassning i hemmet samt synträning. Synskadades Riksförbund är en förening som också kan hjälpa till med råd och stöd. Man kan läsa mer på deras webbplats. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.