Nässelutslag

Skriv ut (ca 5 sidor)

Nässelutslag visar sig som upphöjda kliande utslag, som är ljusröda eller har samma färg som huden. Utslagen kan variera i form, från små enstaka utslag till stora sammanhängande områden. Typiskt för nässelutslag är att de snabbt kan ändra både utseende och plats utan att lämna några märken efter sig när de försvinner.

Skriv ut

  • nässelutslag

    Nässelutslag brukar vara upphöjda och ljusröda eller ha samma färg som huden, och är ofta blekare i mitten.

  • Utslagen kan variera i storlek och form, från små enstaka centimeterstora utslag till stora sammanhängande områden.

Nässelutslag, som också kallas urtikaria, kan ha många olika orsaker. Allergiska nässelutslag kan bero på allergi mot till exempel viss mat som ägg, skaldjur och nötter eller stick av geting eller bi. Icke-allergiska nässelutslag kan vara en reaktion på till exempel en infektion, bär eller läkemedel. En ovanligare form av nässelutslag är så kallade fysikaliska nässelutslag. De kan orsakas av tryck, kyla, kroppsansträngning och solljus. Det kan ofta vara svårt att hitta någon tydlig orsak till nässelutslag.

För det mesta försvinner utslagen av sig själv inom några dagar, men det är också vanligt att besvären kommer och går under den närmaste veckan. Det finns också nässelutslag som är kroniska. De brukar vara stillsammare och kan hålla på i många år.

Nässelutslag kan uppkomma en enda gång eller flera gånger. Det är vanligt att barn får utslag flera gånger.

Nässelutslag kan vara en del av en allergisk reaktion som i enstaka fall kan övergå i anafylaxi eller anafylaktisk chock.

Symtom

Symtom

Det första tecknet på nässelutslag brukar vara att det plötsligt börjar klia. Klådan kan vara intensiv och brännande. Många gånger kommer klådan innan utslagen syns.

Utslagen är upphöjda och ljusröda eller har samma färg som huden, och är ofta blekare i mitten. De kan variera i storlek och form, från små enstaka centimeterstora utslag till stora sammanhängande områden. Typiskt för nässelutslag är att de är flyktiga, de kan snabbt ändra både utseende och plats. De lämnar inte några märken efter sig när de försvinner. Utslagen brukar sitta både på överkroppen och på armar och ben.

Vid en allvarlig reaktion kan till exempel läpparna, tungan och svalget svullna. Man kan få svårt att andas eller känna sig ordentligt sjuk.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du eller ditt barn får nässelutslag mer än en gång eller om utslagen inte försvinner inom en vecka eller om du misstänker att det är allergi kan du kontakta en vårdcentral för att få hjälp att utreda orsaken.

Sök vård på en akutmottagning eller vårdcentral om du eller ditt barn har något av följande symtom:

  • Utslag som snabbt breder ut sig.
  • Mycket besvärande klåda.
  • Känd svår allergi mot ett födoämne, och börjar reagera och du misstänker att du eller barnet kan ha ätit födoämnet.

Ring 112 eller sök snabbt hjälp på akutmottagning eller närliggande vårdcentral om du får andningssvårigheter eller känner dig ordentligt sjuk. Detsamma gäller om ditt barn får svårt att andas, kraftig trötthet, slöhet eller får svårt att hålla sig vaket i anslutning till en möjlig allergisk reaktion. Andra symtom på början till en allvarlig reaktion kan vara: 

  • Läpparna eller tungan svullnar och domnar.
  • Svår klåda, som kan börja i hårbotten och sedan sprida sig till ansiktet, näsan, munnen, handflatorna och fotsulorna.
  • Hosta och astmasymtom.

Om du eller ditt barn har en känd allergi och har akutmediciner hemma ska de tas först, innan du åker till vården.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid nässelutslag enligt Kloka Listan.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Mot besvärande klåda kan du prova receptfria tabletter som innehåller ett så kallat antihistamin. Även barn kan ta antihistaminer i flytande form eller som tabletter, men det varierar från vilken ålder som de olika antihistaminerna kan användas. Ofta finns åldersgränser för läkemedlen angivna på förpackningen. Du kan fråga på ett apotek.

Pröva också att duscha svalt eller smörja utslagen med till exempel kylbalsam. Kylbalsam finns att köpa på apotek.

När man har fått nässelutslag kan man under någon vecka vara extra känslig för ämnen som kan irritera huden. Under den tiden kan det vara bra att undvika att äta viss mat, till exempel skaldjur, tonfisk och jordgubbar. Annars finns en risk för att få besvär igen. Av samma anledning ska du också vara extra försiktig med alkohol i ungefär en vecka efter att du har haft nässelutslag.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vid allergiska nässelutslag brukar behandlingen bestå av både antihistamin och kortison i tablettform, i svårare fall också adrenalin i form av en spruta. Om du eller ditt barn tidigare har haft allergiskt nässelutslag kanske det finns läkemedel hemma. Då följer du läkarens ordination om när läkemedlen ska användas.

Om nässelutslagen inte är allergiska är det inte lika brådskande. Icke-allergiska nässelutslag och fysikaliska nässelutslag behandlas med antihistamin..

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

När läkaren ska ställa diagnosen nässelutslag är det oftast sjukhistorien, det vill säga det du berättar om hur utslagen har sett ut och varierat, som avgör diagnosen. Sjukhistorien är också betydelsefull för att bedöma vad som utlöst nässelutslaget.

Om det inte är allergiska eller fysikaliska nässelutslag är det ofta omöjligt att få reda på vad som utlöste utslagen. Det finns inget allmänt test som kan visa det.

Fäll ihop

Vad beror nässelutslag på?

Vad beror nässelutslag på?

Nässelutslag beror på att det klådframkallande ämnet histamin frisätts i huden.

Det finns tre huvudgrupper av nässelutslag: allergiska, icke-allergiska och fysikaliska.

Allergiska nässelutslag

Vid allergiska nässelutslag handlar det nästan alltid om en allergisk reaktion på något som man har fått i sig. Det kan vara något födoämne, till exempel ägg, mjölk, jordnötter, nötter och skaldjur. Jordnötter och nötter ger de flesta och svåraste reaktionerna i skolåldern. Mjölk- eller äggallergi börjar oftast tidigare, under första levnadsåret. Det kan också vara allergi mot bi- eller getingstick eller ett läkemedel. Därför är det ofta ganska lätt att ana vad som utlöst nässelutslagen.

Nässelutslag kan, men det är ovanligt, övergå i en allvarlig allergisk reaktion, så kallad anafylaxi eller allergisk chock.

Icke-allergiska nässelutslag

Det är vanligt med nässelutslag i anslutning till infektioner, ofta luftvägsinfektioner. Viss mat och en del läkemedel kan ge upphov till nässelutslag utan att det handlar om en allergisk reaktion. Det kan till exempel vara jordgubbar, salicylsyra som finns i smärtstillande läkemedel eller bensoesyra som finns i vissa bär, till exempel lingon.

Oftast går det inte att hitta någon orsak till icke-allergiska nässelutslag. Det gäller också för nässelutslag som finns kvar dagligen under mer än två till tre månader, så kallad kronisk urtikaria. I sällsynta fall kan viss mat försämra besvären, men de är inte orsak till dem.

Fysikalisk urtikaria

En mer ovanlig typ av nässelutslag orsakas av fysikalisk påverkan som tryck, kyla, kroppsansträngning och ultraviolett ljus.

Vid tryckurtikaria kommer utslagen på det ställe som varit utsatt för tryck, till exempel under ett skärp. Då är det bra att undvika åtsittande plagg eller remmar.

Vid köldurtikaria kommer utslagen på hud som utsatts för kyla, vind och väta, oftast ansiktet och händerna. Det beror inte alltid på att huden varit utsatt för sträng kyla, utan det är själva nedkylningen från en högre temperatur till en lägre som orsakar utslagen. Ibland kommer utslagen först när du kommit in efter att ha varit ute.

Varför vissa personer får köldurtikaria är okänt. Det är inte kopplat till andra allergier.
Besvären kan hålla i sig i många år. Därför kan det vara bra att veta vad som ökar risken för köldutrikaria. En risk är att bada utomhus, eftersom kroppen då utsätts för nedkylning. Ju större skillnad på luft- och vattentemperatur, desto större risk. Nedkylningen kan också göra att blodtrycket sjunker. I vissa fall kan det leda till svimning. Barn som har köldurtikaria bör bada i grunt vatten och vänja kroppen gradvis vid den nya temperaturen.

Vid så kallad kolinergurtikaria uppkommer små, starkt kliande nässelutslag i samband med fysisk ansträngning, då man svettas eller duschar varmt.

Solurtikaria är en ovanlig form av nässelutslag där besvären utlöses av solens utravioletta ljus.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-05-24
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennart Nordvall, professor i barnmedicin, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala

Fotograf:

Niels Veien, läkare, specialist i hudsjukdomar, Ålborg, Danmark


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-05-24
Skribent och redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden