Ljumskbråck hos barn

Skriv ut

Ljumskbråck hos barn är medfött och syns ofta som en rundad utbuktning vid ljumsken eller pungen. De flesta barn som har ljumskbråck har inga besvär av det men om den del av tarmen som hamnat i bråcket kläms, så kallat inklämt bråck, är det viktigt att söka vård direkt.

Skriv ut

Ljumskbråck beror på att en del av bukhinnan och tarmen pressas genom bukväggen så att en sorts säck bildas under huden. Den kan fyllas och spännas ut av bukinnehåll, exempelvis en del av tarmen. Om bråcket istället fylls ut av vätska kallas det för vattenbråck.

Symtom

Symtom

Om ett barn har ljumskbråck kan det visa sig på flera sätt:

  • En knöl eller en rundad utbuktning syns under huden runt ljumskarna eller pungen.
  • Knölen kan komma och gå, men är lättare att se när barnet gråter eller krystar.
  • Lite äldre barn kan uppleva en tyngdkänsla eller obehag när bråcket spänns ut.

Om ett barn får ett inklämt bråck märks det oftast tydligt. Det kan visa sig genom att

  • barnet har ont i magen eller ljumsken
  • barnet har ont i pungen (länk till smärtor i pungen hos pojkar)
  • pungen eller ljumsken blir röd
  • barnet verkar taget eller ser blekt ut
  • barnet kräks

En knöl i ljumsken behöver inte alltid vara ett bråck. En annan orsak kan till exempel vara en förstorad lymfknuta som svullnat i samband med en infektion.

Fäll ihop

När ska du söka vård?

När ska du söka vård?

  • Ljumskbråck hos barn

    Ljumskbråck ser ofta ut som en rundad utbuktning på huden.

    Mer information
    Ljumskbråck hos barn

    Ljumskbråck ser ut som en rundad, oftast mindre, utbuktning under huden. Det beror på att bukhinna och bukinnehåll, till exempel en del av tarmen, pressats ut genom bukväggen så att en sorts säck bildas under huden. Ljumskbråck hos barn är medfödda och mycket vanligare hos pojkar än flickor.

Om ett barn har en knöl eller utbuktning i huden i ljumskregionen men inte har några besvär, kan du kontakta en barnavårdscentral eller vårdcentral.

Om ett barn har mycket ont i magen, ljumsken eller pungen ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för råd om vart du ska vända dig.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Läkaren gör en bedömning genom att känna på knölen i ljumsken. Eftersom det bara går att se bråcket när det är fyllt med något, som vätska eller tarm, kan det hända att det inte alltid syns när det är dags för läkarundersökning. Då brukar det räcka med att barnet eller du som närstående berättar att det ibland uppstår en knöl i det område där bråcket brukar synas, för att läkaren ska kunna konstatera att det är ljumskbråck. Läkaren skriver därefter en remiss till en kirurgavdelning om det behövs.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om bråcket är inklämt och läkaren eller någon annan vuxen inte kan trycka tillbaka det, behöver barnet opereras direkt.

Ofta kan en läkare trycka tillbaka ett inklämt bråck, barnet får då först ett smärtstillande medel om det behövs. Ibland kan du som vuxen hemma själv trycka tillbaka barnets tarm in i bukhålan. Då känner du tydligt hur knölen försvinner och hur det "slurpar till" under fingrarna.

Om det inklämda bråcket trycks tillbaka kan operationen vänta till ett senare tillfälle.

Operation av ljumskbråck

Barn som är yngre än sex månader opereras oftast inom några veckor efter att ett ljumskbråck har upptäckts. I den åldern blir det lätt för trångt i ljumskkanalen under och därför görs operationen för att bråcket inte ska bli inklämt. På så sätt kan skador på tarmen eller testikelns blodkärl undvikas. På flickor kan äggstocken fastna i bråcksäcken men då får barnet oftast inte lika allvarliga symptom som när tarmen kläms in.

Om barnet är mycket litet eller har andra sjukdomar samtidigt är det oftast nödvändigt att en specialist gör en bedömning för att avgöra när operationen ska genomföras.

Äldre barn som inte mår dåligt av sitt bråck får ofta vänta lite längre på operation. Barnet sätts upp på en väntelista och kallas till operation vid ett passande tillfälle.

Hur går operationen till?

Att operera ett bråck går till på samma sätt oavsett om det handlar om en brådskande operation på grund av inklämning eller ett planerat ingrepp. Den vanligaste operationsmetoden går ut på att kirurgen gör ett operationssnitt i ljumsken för att hitta och ta bort bråcksäcken. Titthållsoperation, laparoskopi, har blivit en allt vanligare metod.

Barnet får först en bedövningssalva på armen eller handen. Salvan får verka i ungefär en timme, eller så länge som möjligt om operationen behöver göras omedelbart. När huden är bedövad får barnet en liten mjuk plastslang, en så kallad venkateter, insatt i ett blodkärl. Genom venkatetern sprutas ett sömn- och bedövningsmedel in som gör att barnet somnar och inte har ont under operationen.

Kirurgen gör ett snitt i nedre delen av ljumsken och letar upp den nerhängande bråcksäcken. Säcken töms genom att innehållet trycks tillbaka i bråcket. Därefter letas bråckets översta del upp och knyts av. Större delen av den nedhängande bråcksäcken tas bort. Sedan sys operationssåret igen, oftast med stygn som försvinner av sig själva. I så fall behöver barnet inte komma tillbaka för att få stygnen borttagna.

I de fall kirurgen använder tillhålskirurgi för att operera bort bråcket läggs ett litet snitt under naveln för att placera en kamera i bukhålan. Två mindre snitt läggs på höger och vänster sida om naveln för att placera de arbetsinstrument som behövs för att kunna operera. I dessa fall sys öppningen från bukhålan till ljumskkanalen igen inifrån bukhålan. Om barnet har ljumskbråck i båda ljumskarna kan båda sidorna opereras samtidigt. Såren efter snitten stängs antingen med stygn som förvinner av sig själva eller med lim.

Efter uppvaknandet kan en del barn må illa och kräkas, därför brukar droppet få sitta kvar några timmar för att barnet inte ska få vätskebrist. De flesta kan åka hem samma dag som operationen har skett.

Efter operationen

För det mesta mår barnet helt bra redan samma kväll. Det kan strama en aning i såret och ibland kan pungen vara röd och svullen. Förskolebarn behöver ingen speciell vila efter operationen, men kan stanna hemma någon dag från förskolan för att hålla sig mer stilla.

För skolbarn är det bra att vila från skolgymnastik och idrott i ungefär en vecka, för att undvika stötar mot operationsområdet, eftersom det kan göra ont. Det kan även vara bra att vara lite försiktig i lek och undvika att till exempel hoppa studsmatta. Läkningen brukar vara klar efter ungefär en vecka. Om stygn ska tas bort, kan det göras då.

Det är mycket sällsynt att bråck kommer tillbaka hos barn. Om det gör det måste barnet uppsöka läkare på nytt och göra om operationen.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

Barnavårdscentral, Vårdcentral, Akutmottagning

Fäll ihop

Varför uppstår bråck hos barn?

Varför uppstår bråck hos barn?

Bråck är en del av fosterutvecklingen, då testiklarna på pojkar vandrar ner genom ljumskkanalen mot pungen. Flickor har också en kanal under en del av fosterstadiet och kan därför också få ljumskbråck, även om det är mer ovanligt.Om en pojke har bråck efter födseln är det en rest av testiklarnas nedvandring. 

Bukhinnan är en tunn hinna som täcker bukväggens insida. Mellan bukhålan och pungen bildar bukväggens muskler en förbindelse i form av ett rör, den så kallade ljumskkanalen. Testiklarna bildas under fostertiden inne i kroppen nära njurarna, i höjd med midjan, och vandrar sedan ner genom ljumskkanalen till pungen. Bukhinnan dras då med som en lång flik in i och genom ljumskkanalen. Under den första levnadstiden blir denna flik allt smalare och trängre tills den bara finns kvar som höljen eller hinnor runt testiklarna.

Ljumskbråck hos barn beror på att fliken av bukhinnan som går genom ljumskkanalen öppnas. En sorts säck bildas under huden, som kan fyllas och spännas ut med bukinnehåll, till exempel en del av tarmen.

Ett medfött ljumskbråck innebär att fliken av bukhinnan som dragits in genom ljumskkanalen inte blir trängre och smalare som den brukar utan finns kvar som en säck. Säcken kan ha sin botten antingen ovanför själva pungen, och är då ett ljumskbråck, eller nå hela vägen ner till pungen, ett pungbråck. Den fylls ibland ut av en bit av fett från bukens insida och någon gång av en del av tarmen. Hos flickor kan äggstocken lägga sig i bråcket.

Bråck vanligast hos små barn

De allra flesta barnbråck upptäcks under det första levnadsåret, men ibland märks de inte förrän efter några år. För tidigt födda barn får oftare ljumskbråck än barn som föds efter en fullgången graviditet.

Ungefär fyra procent av alla barn har bråck. Sex av tio har bråcket enbart på höger sida. Drygt två av tio har bråcket enbart på vänster sida och knappt två av tio har bråck på både höger och vänster sida. För de barn som har bråck på vänster sida finns en ökad risk för att det senare även uppstår ett bråck på höger sida.

Barnbråck skiljer sig helt från ljumskbråck hos vuxna, som beror på att bukväggen har försvagats. Eftersom ett barnbråck är medfött går det inte att göra något för att förhindra att det uppstår.

Medfödda bråck är något vanligare i vissa familjer och släkter. Det finns inte någon enkel genetisk förklaring mer än att antaomiska förutsättningar ärvs inom familjen.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-12-16
Redaktör:

Agnes Hellström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Magdalena Fossum, barnkirurg, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2014-12-16
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden