Krupp – vad kan man göra själv?

  • Barn med krupp

    Barnet mår bättre om det får sitta upp och andas sval luft. Då minskar svullnaden i slemhinnan.

Krupp kommer oftast på kvällen

En del barn kan få krupp vid en vanlig förkylning med snuva, feber och hosta. Oftast kommer krupp på kvällen. Det är vanligt att barnet, som har legat några timmar, plötsligt vaknar med skällande hosta, väsande andning och andnöd. Ibland är barnets röst hes. Som förälder är det lätt att bli orolig, men det är ovanligt att krupp leder till allvarliga besvär.

Krupp, även kallat falsk krupp, beror på att slemhinnan strax nedanför stämbanden svullnar. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Det är därför krupp ofta kommer när barnet har sovit en stund.

Vanligast hos små barn

Krupp är vanligast hos barn mellan sex månader och tre år, men kan förekomma ända till skolåldern. Det är bara vissa barn som får krupp och de kan ofta få krupp på nytt när de är förkylda.

Besvären brukar oftast sitta i en till två nätter och sällan längre än en vecka. Eftersom orsaken är ett förkylningsvirus hjälper inte antibiotika.

Låt barnet sitta upp – lugna och trösta

När barnet har krupp kan man lindra besvären på följande sätt:

  • Ta upp barnet i famnen så att det sitter upp. Svullnaden i slemhinnan minskar om barnet kommer upp.
  • Försöka att trösta och lugna barnet så fort som möjligt. Om barnet är ledset, skriker och gråter blir besvären värre.
  • Öppna ett fönster eller gå ut med barnet. Sval luft kan minska svullnaden i slemhinnan.
  • Ge barnet något att dricka. Dryck kan lindra hostan.
  • Ge nässprej om barnet är täppt i näsan. Det kan göra det lättare för barnet att andas.

När andningen blivit bättre och barnet ska sova kan man höja huvudändan på barnets säng för att minska risken för att besvären ska komma tillbaka. Enklast är att bädda med extra kuddar vid huvudändan. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.

Om barnet brukar få krupp

Har man ett barn som brukar få krupp kan man försöka mildra kruppbesvären genom att höja barnets huvudända så fort man märker att barnet börjar bli förkylt. Då minskar risken för att luftrören ska svullna och kruppen kan bli lindrigare.

Tänk på att barn som utsätts för tobaksrök i omgivningen lättare blir förkylda.

Man kan behöva kontakta vården

Om barnet inte blir bättre trots att det suttit uppe en stund och andats sval luft ska man kontakta vården.

Om barnet har mycket svårt att andas ska man åka till en akutmottagning på sjukhus. Det gäller också om barnet har väldigt svårt att svälja och dreglar.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Stockholms län

Fråga om råd

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via e-tjänsten Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd. Ring 1177. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
 
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

 

Sök vård

Vid akut krupp

Om ovanstående egenvård inte har gett resultat inom 30 minuter och barnet fortfarande har andningsbesvär ska du söka vård. Om andningsbesvären har gått över och endast den skällande hostan är kvar kan man vara kvar hemma och fortsätta med avsvällande näsdroppar och febernedsättande läkemedel.

Om kruppsymtomen inte går över

Kruppsymtomen med heshet och skällande hosta brukar gå över efter några dagar. Gör de inte det, och barnet får allt högre feber kan det vara tecken på att det förutom virusinfektionen även har tillstött en bakteriell infektion som kan behöva behandlas med antibiotika.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

 
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-02-10
Skribent:

Elin Åkerblom, sjuksköterska, Stockholm

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177.se

Granskare:

Leif Ekholm, barnläkare, Barnhälsovården, Örebro

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-03-27
Skribent:
Mats Almström, webbredaktör, 1177 Vårdguiden
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, webbredaktör, 1177 vårdguiden 
Granskare:
Joachim Luthander, specialistläkare Barnakutkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus