Kräkningar hos spädbarn 0-1 år

Sammanfattning

Sammanfattning

Om spädbarn kräks

Spädbarn kan kräkas av flera anledningar. Det är mycket vanligt att barn under sex månader får upp mat direkt efter att de har ätit. Dessa kräkningar kallas för överskottskräkningar och barnet är då helt opåverkat av kräkningen. Så länge barnet verkar må bra och går upp i vikt är dessa kräkningar inget att oroa sig för.

En annan vanlig orsak är att barnet fått en infektion, vanligen magsjuka. Även andra infektioner som förkylning, halsinfektion, lunginflammation, öroninflammation och urinvägsinfektion kan göra att små barn kräks.

Andra mindre vanliga orsaker till att små barn kräks kan vara att barnet är allergiskt mot något i maten, har fått hjärnskakning eller fått i sig något giftigt. I ovanliga fall kan kräkningarna bero på medfödda skador eller sjukdomar i mage och tarm.

Kräkningar hos barn över ett år

Behandling

Om barnet har magsjuka är det viktigt att ge barnet vätska redan från början, i små mängder och ofta. Om barnet ammas kan man fortsätta med det, men ge små täta mål. Barn som inte ammas bör helst få vätskeersättning för barn, som man kan köpa på apotek. Men modersmjölksersättning, tillskottsnäring, välling, vatten eller svag saft är bättre än inget alls.

När ska man söka vård?

Om man ska söka vård eller inte när ett barn under ett år kräks beror på hur barnet mår i övrigt, hur länge kräkningarna pågår, och om barnet får i sig någon vätska.

Man behöver kontakta en vårdcentral om barnet kräks och

  • kräkningarna inte slutar efter ett dygn
  • man är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska
  • barnet är under sex månader, inte verkar må bra och man inte vet varför barnet kräks
  • kräkningarna sprutar ur barnets mun, så kallade kaskadkräkningar
  • barnet har blivit magsjuk i samband med en utlandsresa
  • barnet börjar kräkas i samband med att det börjar med modersmjölksersättning, tillskottsnäring, gröt eller välling.

När ska man söka vård direkt?

Spädbarn är extra känsliga för vätskebrist och om kräkningarna gör att barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan de snabbt bli uttorkade, vilket är ett allvarligt tillstånd.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om spädbarnet kräks och

  • inte verkar må bra, är trött, slött, ointresserat
  • inte får i sig någon vätska
  • inte får behålla någon vätska
  • kissar mindre än vanligt
  • har blod i kräkningarna
  • har slagit sig i huvudet
  • har fått i sig något giftigt (om möjligt ta med det som barnet fått i sig)
  • om ens barn har någon kronisk sjukdom kan man behöva kontakta sjukvården för råd.

Om man misstänker att ett barn blivit förgiftat ringer man 112 för råd från Giftinformationscentralen.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Varför kräks spädbarn?

Varför kräks spädbarn?

  • Schematisk bild av ett litet barns matsmältningssystem

    Matsmältningssystemet hos ett spädbarn.

    Mer information
    Matsmältningssystemets olika delar

    Detaljerad bild över matsmältningssystemets olika delar.

Spädbarn kan kräkas av flera anledningar och för det mesta är det inget allvarligt.

Överskottskräkningar - reflux

Framför allt är det vanligt att små spädbarn kräks efter att de har ätit, vilket beror på att magmunnen som ska sluta tätt mellan magsäcken och matstrupen ännu inte är helt färdigutvecklad. Maginnehållet åker därför lätt tillbaka upp i matstrupen. Ju mer barnet äter, desto längre tid tar det för magsäcken att tömma sig till tarmen, vilket ökar trycket inne i magsäcken. Detta är normalt och kallas för reflux eller överskottskräkningar.

Överskottskräkningar är väldigt vanliga hos spädbarn. Det förekommer hos nästan 90 procent av två månader gamla spädbarn för att därefter minska och vid ett års ålder finns det kvar hos knappt åtta procent.

En del spädbarn kräks bara ibland, medan andra kräks eller spottar efter varje måltid. Det ser ofta ut som att barnet kräks en större mängd än vad det egentligen är. Barnet är helt opåverkat vid överskottskräkningar som kommer utan ansträngning för barnet. Till skillnad från vanliga kräkningar som utlöses av en kräkreflex.

Om barnet ökar i vikt och mår bra i övrigt är kräkningarna efter mat inget att oroa sig för. Hos de flesta barn avtar kräkningarna långsamt för att försvinna helt när barnet är mellan sex månader och ett år.

Matsmältningssystemet med detlajerad bild på magsäcken i förstoring.Vid reflux sluter inte den övre magmunnen tätt och maten rinner baklänges från magsäcken upp till matstrupen.

 

Läs mer: Hicka, rapningar och kräkningar

Magsjuka

Om ett spädbarn plötsligt kräks stora kräkningar är den vanligaste anledningen så kallad magsjuka, oftast orsakad av virus. Virusinfektionen irriterar magens och tarmens slemhinnor. Infektionen gör att barnet kräks och ofta också får diarré. Diarrén kan komma något dygn efter kräkningarna.

Andra infektioner

Om barnet är infekterat, till exempel på grund av en förkylning, blir slemhinnorna irriterade och det bildas mer slem. Detta kan göra att barnet kräks. Även andra infektioner, som luftvägsinfektioner med hosta, lunginflammation, öroninflammation och urinvägsinfektion, kan också göra att barnet kräks.

Matallergi

Om barnet börjar kräkas i samband med att det börjar med modersmjölkersättning eller annan mat som innehåller komjölk kan det bero på komjölksproteinallergi. Mjölkproteinet kan irritera magslemhinnan och magsäckens muskelaktivitet påverkas. Då tömmer sig magsäcken långsammare ned i tolvfingertarmen. Eftersom den övre magmunnen dessutom stänger sig dåligt kräks barnet lätt upp den mat som han eller hon inte tål.

Komjölksproteinallergi förekommer hos omkring två procent av alla spädbarn, och kräkningar är ett av de vanligaste symtomen. Kräkningar kan också orsakas av något annat födoämne, till exempel gluten, som bland annat finns i välling, gröt och bröd under förutsättning att barnet börjat med livsmedel som innehåller gluten.

Gastroesofagal reflux, GER

Några få spädbarn kan ha så kallad gastroesofagal refluxsjukdom (GER). Detta är ovanligt hos de flesta barn, men vanligare hos barn med neurologiska funktionsnedsättningar och hos för tidigt födda barn. Även barn med astma, cystisk fibros och missbildningar i matstrupen såsom esofagusatresi har en ökad risk för GER.

Det vanligaste symtomet är att barnet har stora kräkningar, men eftersom den sura magsaften kan åka upp och irritera slemhinnan i matstrupen, kan barnet också ha ont utan att det kräks. Detta gör att barnet blir ledset och man kan uppleva att barnet är kinkigt och skrikigt. Barnet kanske inte vill äta, och går inte upp i vikt som det ska, eller går ner i vikt. Det är också vanligt att barnet sover dåligt.

Kaskadkräkningar - Pylorusstenos

Några få spädbarn kan ha besvär med kraftiga sprutande kräkningar. Dessa kräkningar består av den mat barnet just har ätit. Det kan bero på att barnet har en förträngning i nedre magmunnen, så kallad pylorusstenos. Magmunnens muskler förtjockas så mycket att magsäckens muskelaktivitet har svårt att föra ner maten i tarmen. Den här sortens förträngning är ovanlig bland spädbarn och förekommer oftare hos pojkar.

De första symtomen visar sig under de första levnadsveckorna, omkring två till fyra veckor. Barnet börjar kräkas sprutande allt oftare. När barnet har ätit, kan man ofta se på barnets mage ovanför naveln, att magsäcken rör sig. Det är sammandragningar när magsäcken försöker föra maten vidare ner i tarmen.

Eftersom maten inte kan passera ut i tarmen kan barnet inte tillgodogöra sig näring. Det leder till att barnet förutom kräkningar också kan få andra symtom, som till exempel vara hungrigt och vilja äta snabbt igen efter avslutad måltid. Vanligtvis går barnet inte heller upp i vikt och kan bli dåsigt och passivt på grund av för lite näring. När barnet kräks allt oftare och i större mängder kan det även få vätskebrist samt salt- och syra-basrubbning. Det kan visa sig i att barnet kissar allt mindre och är mycket trött och ointresserat.

Missbildning i övre delen av magtarmkanalen

Kräkningar hos mycket små barn, vid några dagars till någon veckas ålder, kan vara ett tecken på ett medfött hinder i passagen genom tolvfingertarmen eller tunntarmen. Om hindret sitter nedanför gallgångens öppning i tolvfingertarmen, som är tunntarmens översta del, är kräkningarna gallfärgade (mörkgröna till gula).Matsmältningssystemet med gallblåsan i förstoring.Gallblåsan tömmer gallan genom gallgången i tunntarmens övre del.

Hinder i tarmen

Hos spädbarn kan kräkningar och ont i magen, som kommer i intervaller, vara tecken på andra hinder i tarmen till exempel förstoppning, tarmvred, invagination eller inklämt ljumskbråck.

Andra orsaker till att spädbarn kräks

Illamående och kräkningar kan vara ett symtom på att barnet slagit sig hårt i huvudet och fått hjärnskakning. Ibland kan ett barn kräkas om det får i sig något som är giftigt.

Vissa barn kan ha upprepade svåra och intensiva kräkningar som kommer periodvis och upprepar sig på samma sätt. Barnet blir oftast svårt medtaget och intorkat. Dessa kräkningar kallas för cykliska kräkningar och drabbar oftast litet äldre barn i förskoleåldern, men kan även drabba barn under ett år.

I sällsynta fall kan även missbildningar i hjärnan ge upphov till kräkningar.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Om man ska söka vård eller inte när ett barn under ett år kräks beror på hur barnet mår i övrigt, hur länge kräkningarna pågår, och om barnet får i sig någon vätska.

Man behöver kontakta en vårdcentral om barnet kräks och

  • kräkningarna inte slutar efter ett dygn
  • man är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska
  • barnet är under sex månader, inte verkar må bra, och man inte vet varför barnet kräks
  • kräkningarna sprutar ur barnets mun
  • barnet har fått magsjuka i samband med en utlandsresa
  • barnet börjar kräkas i samband med att det börjar med modersmjölksersättning, tillskottsnäring, gröt eller välling, det vill säga då man misstänker matallergi.

När ska man söka vård direkt?

Spädbarn är extra känsliga för vätskebrist och om kräkningarna gör att barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan de snabbt bli uttorkade, vilket är ett allvarligt tillstånd.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om spädbarnet kräks och

  • inte verkar må bra, är trött, slött, ointresserat
  • inte får i sig någon vätska
  • inte får behålla någon vätska
  • kissar mindre än vanligt
  • har slagit sig i huvudet
  • har blod i kräkningarna
  • har fått i sig något giftigt (om möjligt ta med det som barnet fått i sig)
  • om ens barn har någon kronisk sjukdom kan man behöva kontakta sjukvården för råd.

Om man misstänker att ett barn blivit förgiftat ringer man 112 för råd från Giftinformationscentralen.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

Vårdcentral, Akutmottagning

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Överskottskräkningar

Om ett spädbarn mår bra, men småkräks ofta, brukar det hjälpa om man ger små, täta mål. Försök få barnet att rapa några gånger under matningen. Låt barnet halvsitta när det äter och gärna sitta kvar i knäet en stund när det har ätit klart. Undvik häftiga rörelser direkt efter maten och vänta med att leka och skoja.

Om detta inte hjälper kan man vända sig till vårdcentral eller barnmottagning för att få barnet undersökt och få råd. Hos de flesta barn minskar besvären långsamt och de brukar försvinna helt när barnet är cirka ett år. Det finns även speciella modersmjölksersättningar som innehåller förtjockningsmedel som man kan få utskrivet via barnmottagningen.

Barn som har magsjuka behöver extra vätska

Man kan oftast vårda barn som har magsjuka hemma. Det är viktigt att få i barnet tillräckligt med vätska redan från början av en magsjuka.

Om barnet ammas kan man fortsätta med det och ge små täta mål. Om barnet inte ammas kan man ge barnet vätskeersättning för spädbarn som finns att köpa på apotek. Ge det som är lättast att mata med, flaska eller tesked, och ge små mängder ofta.

Om barnet kräks mycket behöver man ge det ungefär 10 - 20 milliliter vätska var tionde minut de första timmarna. Varje barn är unikt och tar emot vätska på olika sätt. Det viktigaste är att barnet får i sig mellan 60 – 120 milliliter vätska per timme de första två till tre timmarna. Spädbarn behöver mer vätska i förhållande till kroppsvikten än andra. En ettåring behöver drygt en liter vätska per dygn.

Om barnet behöver undersökas och få vård

Om barnet behöver få vård tas det om hand på olika sätt. Har barnet allvarlig vätskebrist kan det behöva läggas in på sjukhus för att få vätska och salter via sond, det vill säga en tunn slang ner i magsäcken, eller direkt in i blodet via dropp.

Om barnet har svårare besvär med reflux, så kallad gastroesofegal refluxsjukdom, bör det undersökas och kontrolleras av barnläkare och ibland kan det få läkemedel som minskar syrabildningen i magsäcken. Vanligtvis brukar refluxsjukdomen försvinna av sig själv när barnet är i ettårsåldern. Via barnläkare och dietist kan man ibland pröva komjölksfri kost. Men man ska aldrig göra ändringar på egen hand.

Spädbarn som har sprutande kaskadkräkningar och pylorusstenos, behöver opereras relativt akut. Innan operationen får barnet extra vätska och salt och syra-basbalansen justeras. Efter operationen försvinner besvären snabbt.

Andra situationer som kräver akut operation är till exempel missbildning i övre delen av tarmen och inklämt ljumsbråck. Tarmvred i form av invagination, är också ett tillstånd som måste behandlas akut av läkare. Ofta ger läkaren barnet ett speciellt lavemang, men ibland måste barnet opereras.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-01-10
Skribent:

Tor Lindberg, barnläkare, professor emeritus barnmedicin

Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Granskare:

Thomas Casswall, barnläkare, specialist i mage- och tarmsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-03-28
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden