När ska man söka vård?
Om man har värk som inte går över kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.
Olika sätt att behandla artros
Basen för behandling vid knäledsartros är träning. En fysiskt aktiv livsstil kan minska smärtan och öka funktionen om man har artros. Besvär av knäledsartros kan behöva behandlas med läkemedel i tablett- eller sprutform. Man kan också behöva ändra sitt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna. Om inte detta hjälper kan knäledsartros opereras.
Artrosskolor
Det är viktigt att man får kunskap och information om hur man ska hantera sin artros. Därför kan man få hjälp av en sjukgymnast eller sin läkare att komma i kontakt med en så kallad artrosskola, om det finns en sådan på orten där man bor. Där får man lära sig hur man ska sköta sitt knä. Artrosskolor brukar drivas av sjukgymnaster och kostar lika mycket som ett vanligt besök hos en sjukgymnast.
Allmänläkare eller ortoped sköter behandlingen
Lindriga eller måttliga besvär av artros i knäleden och i andra leder behandlas oftast hos en allmänläkare eller en sjukgymnast. I vissa fall kan man behöva behandling både hos läkare och sjukgymnast. Det kan hjälpa att ta olika läkemedel i tablettform. En del läkemedel ges också av läkare, med spruta in i leden.
Besvär som är så svåra att operation kan vara lämplig kräver ytterligare undersökningar hos ortopedläkare, som finns på alla sjukhus och på en del specialistmottagningar. Själva operationen görs oftast på ortopedkliniken på ett större sjukhus.
Vad kan man göra själv?
Lämplig motion och styrketräning av benmusklerna kan minska smärtan från knäna. Läkare och sjukgymnast ger råd om vad som är den bästa träningen.
Det är inte skadligt för ledbrosket i knät att röra på sig, även om smärtorna ibland kan öka tillfälligt. Om man väger för mycket minskar besvären om man går ner i vikt. En käpp kan också hjälpa till att avlasta leden.
Hjälpmedel kan underlätta
Om man är stel och har svårt att röra sig finns det möjlighet att låna eller hyra hjälpmedel av olika slag. Exempel på sådana hjälpmedel är toalettförhöjning, sittbräda i badkaret och extra handtag på badrumsväggen.
Läkemedel mot smärta och inflammation
Smärtstillande läkemedel kan behövas, eftersom värk är det vanligaste symtomet. Det finns många olika typer av läkemedel. Exempel på smärtstillande läkemedel är medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil.
Inflammationen i ledkapseln omkring knäleden kan ofta behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren och Brufen. Man kan också använda naproxen som finns i till exempel Naproxen eller Pronaxen, och diklofenak som finns i Diklofenak eller Voltaren. De här medicinerna bör däremot undvikas om man har lätt för att få magsår. En del av dessa mediciner finns också som gel att smörjas på det område där man har ont, och verkar enbart där. I gelform ger dessa läkemedel mindre magbesvär.
Behandling med läkemedel i injektionsform, som sprutas direkt i knäleden prövas också ibland. Dessa injektioner, som ges en gång per vecka under några veckors tid, innehåller ett ämne som finns i normal ledvätska, men som minskar i mängd när man har artros. En kortisonspruta i knäleden kan ge tillfällig lindring, men upprepade kortisonsprutor kan ge biverkningar.
Glukosamin är ett receptfritt läkemedel som man kan ta om man har lindriga eller måttliga besvär av knäledsartros. Vetenskapliga studier visar osäkra resultat om glukosamin verkligen har effekt men man kan pröva. Glukosamin ingår inte i den rekommenderade behandlingen av knäledsartros och ingår därför inte i högkostnadsskyddet.
Operation av knäledsartros
Om man är överviktig men går ner i vikt kan en viktminskning göra att man kanske inte behöver opereras eller att operationen kan vänta några år. Smärtstillande tabletter och avlastande hjälpmedel kan också göra att man kanske klarar sig bättre i vardagslivet och kan vänta med operation.
Om man är under 60 år och har lättare artros görs i första hand en operation i knäleden, som innebär att belastningen på den inre delen av knät minskar. Med denna operationsmetod, som kallas osteotomi, tar kirurgen bort en kil av benet för att knät ska fungera i normal vinkel igen. Det sätts inte in någon konstgjord leddel i knät. Operationen fungerar oftast bra. Smärtan försvinner och rörligheten i knäleden är kvar. Man kan vanligtvis räkna med att operationen hjälper i minst en tioårsperiod.
Efter en operation med osteotomi kan det i vissa fall ändå bli nödvändigt med en protesoperation. Då sätts en ny konstgjord led in i knät.
Vanligt med knäledsprotes
Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in nya leddelar, en så kallad knäledsprotes. Protesen är gjord av plast och metall.
Syftet med en ny knäled är att man ska få bort smärtan och att man ska kunna röra leden bättre så att det går att leva ett bra vardagsliv. En ny knäled är inte en normal led. Det går inte att idrotta hårt eller lägga stor belastning på leden.
Proteserna kan vara av olika slag beroende på hur artrosen ser ut. Det finns protesmodeller som kan ge bättre rörlighet i knäleden, samtidigt som risken ökar för att en ny operation måste göras inom ett antal år. Det vanligaste är att den nya leden ersätter den naturliga leden både på lårbenet och underbenet. Protesen har ett långt skaft, som förs in i lår- respektive skenbenet. Skaftet fästs i benet med en typ av lim eller cement.
Träning redan dagen efter operationen
Det är viktigt att börja träna böjning och sträckning i knäleden redan dagarna efter operationen. En sjukgymnast visar hur träningen ska gå till - träningen måste fortsätta i månader efter operationen. När man kan röra knät bättre och muskelstyrkan kommer tillbaka är det bra att simma, cykla eller promenera. Vissa träningsformer kan öka risken för att protesen överbelastas så att den kan börja lossna. Man bör därför undvika löpning, hopp och tunga lyft.
Slutresultatet av en operation med ny knäled märks först ett år efter operationen. En knäledsprotes håller vanligtvis i 10-20 år. I enstaka fall kan den konstgjorda leden slitas ut, och behövas bytas ut genom en ny operation.
Komplikationer efter operation
Gemensamt för alla knäledsoperationer är att det finns en liten risk för infektion i samband med operationen. I regel ges antibiotika före och i samband med operationen för att förebygga bakterieinfektion. En annan risk är blodpropp. Det är därför vanligt att ge förebyggande medel mot blodpropp efter operationen.
Om man röker är vinsterna många med att sluta både innan och efter en operation. Ett rökstopp fyra till åtta veckor före en operation och sex veckor efter gör att sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att man snabbare återhämtar sig. På många vårdcentraler finns utbildade rökaavvänjare. Det kan också finnas hjälp att få inom företagshälsovården och på apotek.
Ska man behandlas - vad händer annars?
Sjukdomen och smärtorna innebär ofta att man får en sämre livskvalitet, eftersom det är svårt att gå, och man kan också ha svårt att sova på natten på grund av smärtorna.
Det är möjligt att operera knäledsartros också efter många års besvär. Det gäller att känna efter noga, samla information och tillsammans med sin allmänläkare eller specialist fundera över vilken behandling som passar bäst just i den livssituation som man befinner sig i.
Att ha knäledsartros kan innebära en något ökad risk för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror förmodligen på att många som har sjukdomen rör sig mindre, och att många är överviktiga.
