Kikhosta

Skriv ut (ca 7 sidor)

Kikhosta är en smittsam sjukdom som de flesta barn är vaccinerade emot. Den ger intensiv och långvarig hosta. För de allra flesta går kikhostan över av sig själv, men för barn yngre än ett år kan infektionen bli allvarlig. De kan behöva vård på sjukhus.

Skriv ut

Kikhosta är en av de sjukdomar som brukar kallas barnsjukdomar, även om också vuxna kan få kikhosta.

Symtom

Symtom

Kikhosta hos barn börjar som en vanlig förkylning. Barnet får hosta, ont i halsen och ibland lite feber. Efter ett par dygn hostar barnet allt mer, och efter en till två veckor är hostan svår och övergår i hostattacker.

Hostan har ett segt slem och under attackerna hostar barnet tills hen tappar andan. När barnet till slut drar in luft hörs det väsande eller pipande ljud som kallas kikning.

Ibland kan det bli svårt att andas och barnet kan bli blått i ansiktet. Det är jobbigt, men för de flesta barn som är äldre än ett år är det inte farligt. Läs mer under nästa rubrik om vilka barn som det kan bli allvarligt för.

Ofta avslutas hostattackerna med att barnet kräks upp slem.

Hostattackerna behöver inte komma särskilt ofta, ibland bara tre eller fyra attacker per dygn. Det vanligaste är att de kommer på nätterna när barnet ligger ner. Mellan hostattackerna kan barnet må bra och nästan inte verka sjukt alls.

Ibland kan hostattacker göra att barnet får kraftigt röda ögon. Det är inte farligt och det går över av sig själv efter fem-sex dagar.

Barn yngre än ett år kan få andningsuppehåll

För barn yngre än ett år, som ännu inte har fullt skydd av vaccin, kan kikhostan bli allvarlig och ibland livshotande. Nyfödda barn under tre månader som ännu inte har fått sin första dos vaccin är extra utsatta.

Hostattackerna kan leda till att barnet får andningsuppehåll och syrebrist, och barnet kan bli medvetslöst eller få kramper. Barn yngre än ett år som har kikhosta kan även få andningsuppehåll utan att de har börjat hosta eller har kikningar.

Barn yngre än ett år med kikhosta läggs därför ofta in på sjukhus.

Även för tidigt födda barn och barn med vissa kroniska sjukdomar kan behöva övervakas på sjukhus om de får kikhosta. Det gäller till exempel barn med hjärtfel eller lungsjukdomar och barn med neuro-muskulära sjukdomar, till exempel svåra cp-skador. 

Symtom hos vuxna

Vuxna som får kikhosta kan få samma symtom som barn som har kikhosta. Men oftast får du som vuxen lindrigare besvär, som rethosta under flera veckor. Ibland har hostan inslag av slemhosta. 

Kikhosta trots vaccination eller tidigare sjukdom 

Både barn och vuxna kan få kikhosta trots att de har fått vaccin eller har haft sjukdomen tidigare. Även då blir symtomen ofta betydligt lindrigare. Det kan vara svårt att skilja kikhostan från en vanlig långvarig hosta. 

Kan ta tio-tolv veckor att bli frisk

De mest intensiva hostattackerna brukar pågå under två till fyra veckor. Det kan vara mycket ansträngande, särskilt för barn, men även för föräldrarna som ofta inte får tillräckliga möjligheter att vila. Hostattackerna brukar sedan långsamt avta.

Kikhosta går över av sig själv, även om det ofta kan ta tid att bli helt frisk. Sjukdomen kan pågå upp till tio-tolv veckor. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jourmottagning om något av följande stämmer:

  • Du misstänker att du som vuxen eller ditt barn har kikhosta.
  • Ditt barn är yngre än ett år och har utsatts för kikhostesmitta.
  • Du som vuxen eller ditt barn har haft hosta i mer än 3-4 veckor.
  • Ditt barn har kikhosta och symtomen förändras, till exempel att barnet får mer feber eller ont på något nytt ställe. Det kan betyda att barnet har fått en följdsjukdom. 

Sök vård direkt på en akutmottagning om ditt barn är yngre än ett år och har hosta med kikningar. Detsamma gäller barn med vissa kroniska sjukdomar som har hosta med kikningar.

Ring 112 om ditt barn får andningsuppehåll eller blir medvetslöst.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du som vuxen eller ditt barn kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du eller ditt barn inte talar svenska.

Du som vuxen eller ditt barn kan också ha rätt att få hjälp av en tolk om du eller barnet har en hörselnedsättning.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5

 

 
Fäll ihop

Så smittar kikhosta

Så smittar kikhosta

Kikhosta smittar mycket lätt genom att bakterien sprids när den som är sjuk hostar eller nyser. Hosta och nysningar ger en dusch av små droppar som innehåller bakterien. Det kan därför räcka med att man sitter nära en sjuk person som hostar för att bli smittad. Man kan också bli smittad om man tar på ytor där droppar har fallit och sedan gnuggar sig i ögonen eller i näsan.

Kikhosta smittar mest i förkylningsstadiet under de första en till två veckorna, sedan minskar smittsamheten. Från det att man har blivit smittad tar det vanligen mellan en till två veckor innan sjukdomen bryter ut.

Det kan ta upp till sex veckor från att de första symtomen märks till man är helt smittfri.

Vilka smittas?

Lättast att smittas av kikhosta har de som är ovaccinerade, och barn yngre än sex månader som ännu inte fått ett bra skydd av kikhostevaccinet.

Ibland kan vuxna eller barn få kikhosta trots att de är vaccinerade eller tidigare har haft kikhosta. Det beror på att vaccinationen inte ger ett livslångt eller fullständigt skydd. Även skyddet du får efter att ha haft kikhosta avtar med tiden. Symtomen kan i dessa fall bli lindringare, men kikhostan är ändå smittsam. 

Ofta vuxna som smittar barn 

Med några års mellanrum sker små utbrott av kikhosta, trots att de allra flesta barn nuförtiden är vaccinerade. Under varje utbrott blir barn sjuka och behöver vårdas på sjukhus. Ofta är de under sex månader. Barnen har nästan alltid smittats av vuxna som är sjuka utan att ha tydliga symtom.  

Inte längre lika vanlig i Sverige

I Sverige infördes vaccinationer mot kikhosta på 1950-talet som en del av det så kallade trippelvaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men eftersom vaccinet inte hade fullgod effekt och på grund av misstanke om biverkningar togs kikhostvaccinet bort 1979. Under 1980- och 1990-talet fick allt fler barn kikhosta. 1996 återinfördes vaccination mot kikhosta med en ny typ av vaccin. Därefter har antalet som blir sjuka i kikhosta minskat kraftigt. 

Fäll ihop

Så kan du förebygga kikhosta

Så kan du förebygga kikhosta

I dag erbjuds alla barn vaccin mot kikhosta genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinationerna sker vid fem tillfällen: vid tre, fem och tolv månaders ålder, när barnet är fem-sex år och i 14-16 års åldern. 

Den första dosen vaccin, som barnet får vid tre månaders ålder, räcker inte fullt ut för att skydda mot kikhosta. Därför behöver så små barn även annan behandling om de får kikhosta. 

Vaccinet är effektivt och skyddar i fem till tio år. Sedan minskar skyddet gradvis. 

Skydda små barn

Det är viktigt att försöka skydda barn som inte hunnit vaccineras eller bara hunnit få 1-2 vaccinationer från att bli smittade av kikhosta. Var uppmärksam på symtom som kan tyda på kikhosta hos personer som umgås med ett nyfött barn.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Det är vanligen lätt för läkaren att ställa diagnosen kikhosta på ett barn. Barnet brukar ha typiska symtom och en mycket speciell hosta.

För att utesluta andra orsaker till hostan lyssnar läkaren på barnets lungor och undersöker svalget. Läkaren kan också ta ett prov, med hjälp av en liten bomullsklädd pinne, i barnets näsa för att kontrollera om det är kikhosta. Det går fort, kan kännas lite obehagligt, men gör inte ont. Svaret på provet kommer dagen efter provtagning eller inom tio dagar beroende på vilken analysmetod som används.

Det är svårare för läkaren att ställa diagnosen på vuxna. Eftersom symtomen är ganska ospecifika kan kikhostan missas. Misstänker du eller läkaren kikhosta görs samma prov som på barn. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns ingen medicin som botar kikhosta. Men sjukdomen kan lindras om antibiotika sätts in tidigt. Det kan också göra att smittorisken minskar.

Det brukar bli aktuellt med antibiotika för barn som är yngre än ett år, för barn med vissa kroniska sjukdomar och för personer som riskerar att smitta barn yngre än ett år. Barn som är yngre än ett år och barn med vissa kroniska sjukdomar behöver ofta läggas in på sjukhus.

När ges antibiotika?

  • Barn som är yngre än sex månader och har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan de har fått symtom. Om de får antibiotika tidigt kan det lindra symtomen eller förhindra att sjukdomen bryter ut.
  • Barn mellan sex och tolv månader som har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika när de har fått de första förkylningssymtomen. Det görs för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott är det inte säkert att den hjälper.
  • Den som är äldre än ett år och har kikhosta, och som inte kan undvika att träffa barn som är yngre än ett år brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken.

Hostmediciner brukar inte lindra besvären.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du tar hand om ett barn som har kikhosta, finns det flera saker du kan göra för att det ska kännas lättare för barnet. Du kan pröva samma saker om du är vuxen och sjuk i kikhosta.

Att sova med huvudet högre än vanligt kan göra det lättare att andas. Pröva att lägga några extra kuddar under madrassen vid sängens huvudända. 

Dryck kan göra att slemmet blir lättare att hosta upp, därför är det bra att dricka lite extra.

Det går bra att vara ute om den som är sjuk orkar. En del mår bättre om det är svalt i sovrummet.

Ofta kan ett sjukt barn få flera hostattacker varje natt. Det kan komma mycket slem och ibland kräks barnet. Då kan det vara bra att ha en hink vid sängen.

Det är vanligt att barn tappar aptiten när de har kikhosta. Du som tar hand om barnet får då försöka se till att hen får i sig något. Låt barnet äta det som hen är sugen på. Det viktiga är att barnet äter.

Hemma från förskola och skola

De flesta barn behöver vara hemma från förskola eller skola under den mest intensiva sjukdomsperioden. Om barnet är feberfritt och har fått tillbaka orken kan hen gå i förskola och skola igen, även om hostan är kvar.

När de första typiska tecknen på kikhosta märks hos barnet har den mest smittsamma perioden ofta redan varit. Därför hjälper det inte ur den synpunkten att barnet stannar hemma. När hostan inte är lika intensiv minskar också risken för att smitta fler personer, även om barnet fortfarande kan smitta.

Du som förälder eller vårdnadshavare ska berätta för personalen att barnet har kikhosta. De ska i sin tur informera vidare om kikhostesmittan och att andra barn kan ha smittats. På så sätt kan föräldrar med barn yngre än ett år vara uppmärksamma på sjukdomen och barnen kan få behandling tidigt om det behövs.

Om det finns barn som är yngre än ett år på förskolan bör barnet med kikhosta ha behandlats med antibiotika i minst fem dagar innan hen går till förskolan igen.

Fäll ihop

Vad är kikhosta?

Vad är kikhosta?

Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Bakterien gör att slemhinnorna i luftvägarna blir inflammerade och svullnar upp. Hostan är en reaktion på svullnaden och ett försök av kroppen att göra sig av med vävnaden som är skadad.

Läkare anmäler sjukdomen till myndigheterna

Kikhosta är en anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att den läkare som ställer diagnosen måste anmäla fallet till smittskyddsläkaren i länet och till Folkhälsomyndigheten. Detta görs för att myndigheterna ska kunna sätta in åtgärder om antalet personer som får en viss sjukdom ökar.

Fäll ihop

Kan leda till följdsjukdomar

Kan leda till följdsjukdomar

I samband med kikhostan kan barn få lunginflammation eller öroninflammation. Detta kan visa sig genom att symtomen förändras och att barnet får feber eller verkar sjukt på annat sätt.

Barnet kan till exempel bli trött, hängigt, gnälligt, ha ont någonstans eller få minskad matlust. Då bör du kontakta vårdcentralen igen.

Det är mer ovanligt att du som vuxen får någon följdsjukdom.  

Fäll ihop

Kikhosta och graviditet

Kikhosta och graviditet

Om du är gravid när du får kikhosta kan du smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Störst är risken om du har haft en långdragen hosta som inte har uppfattats som kikhosta.

Om du får kikhosta efter vecka 27 i graviditeten tar en läkare ställning till om du och de som kommer att leva nära barnet bör behandlas med antibiotika. På detta vis kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat.

I vissa länder rekommenderas vaccination till gravida under andra delen av graviditeten. På så vis blir också barnet vaccinerat, eftersom mammans antikroppar förs över till barnet via navelsträngens blod. I Sverige finns i dagsläget ingen rekommendation om att erbjuda vaccin till gravida. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-28
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henrik Arnell, läkare, specialist i barn- och ungdomsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-06-28
Granskare:
Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare, Sachsska barnsjukhuset