Kärlkramp i benen

Skriv ut (ca 11 sidor)

Om du har kärlkramp i benen kan det göra ont i benen när du anstränger dem, till exempel går en kortare sträcka. Det beror på att blodet har svårt att passera till muskelcellerna. Om du misstänker att du har kärlkramp ska du söka vård på en vårdcentral.

Skriv ut

Rökning är den vanligaste orsaken till att du får kärlkramp i benen. Men även diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt har betydelse för att sjukdomen utvecklas. Risken att få sjukdomen ökar ju äldre du är. I 60-årsåldern får ungefär en person av tjugo kärlkramp i benen. Kärlkramp i benen kan ibland leda till blodpropp i benen

Kärlkramp i benen brukar också kallas fönstertittarsjuka. Uttrycket kommer av att vissa låtsas titta i skyltfönster när de tvingas vila på grund av smärtorna. På medicinskt språk kallas sjukdomen claudicatio intermittens. Claudicatio betyder hälta.

Symtom

Symtom

Det främsta symtomet vid kärlkramp i benen är en krampartad smärta i vadmusklerna när du har gått en viss sträcka. Denna sträcka kan vara allt från ett tiotal meter upp till flera hundra meter. Fortsätter du att gå ökar smärtan, som till slut blir så intensiv att du tvingas stanna och vila en stund. Smärtan försvinner då ganska snabbt - inom någon minut. Om förträngningen sitter i ett blodkärl som går till lårmuskeln kan du få ont i låret i stället.

Hos vissa är stela och svaga muskler när du anstränger sig det symtom som känns mest.

Smärta när du vilar är tecken på att sjukdomen förvärrats

Om du har ont i underbenen eller fötterna även när du vilar, särskilt när du ligger ner, tyder det på att blodflödet i benen är sämre än när du enbart har ont vid ansträngning. Det är ett tecken på att sjukdomen har förvärrats. Om du har ont även när du vilar kan det lindras av att du sätter dig upp och stödjer fötterna på golvet. Då ökar nämligen blodflödet till nedre delen av benen lite grann.

Sår på benen

De flesta med kärlkramp i benen har inga bensår, men när det förekommer är såren ofta smärtsamma och svårläkta. Det finns andra orsaker till sår på benen och fötterna som är betydligt vanligare.

De flesta långvariga bensår beror på försämrad blodcirkulation i venerna, de blodådror som för tillbaka blodet till hjärtat. Dessa så kallade venösa bensår är ytliga och sitter oftast i ankelhöjd eller strax däröver.

Har du haft diabetes i många år kan du få fotsår. Såren kan både bero på dålig cirkulation i pulsådrorna, och på att fina nervtrådar har förstörts så att känseln i fötterna har försämrats. Då ökar risken för att du får småsår som du inte känner.

Blodpropp kan orsaka stopp i blodflödet

I sällsynta fall kan det plötsligt bli helt stopp i blodflödet, oftast på grund av en blodpropp. Du får ont, benet blir blekt, kallare och känseln avtar. Då måste du åka till sjukhus direkt.

Andra sjukdomar med liknande symtom

Andra sjukdomar som inte har med blodflödet att göra kan ge liknande symtom med smärtor i benen, till exempel artros i en höft eller ett knä, eller ryggsjukdomarna spinal stenos och diskbråck med ischias. Smärtor i benen vid dessa tillstånd kan också komma eller förvärras när du promenerar. Skillnaden är ofta att det vid dessa tillstånd tar betydligt längre tid innan smärtan släpper när du vilar sig. För att utesluta dessa orsaker till besvären kan du få göra fler undersökningar.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har kärlkramp i benen bör du kontakta en vårdcentral.

Om du plötsligt får väldigt ont och benet blir blekt kan det bero på att det blivit stopp i blodflödet till benet. Då ska du omedelbart åka till sjukhus. Efter ett tag avtar känseln och huden känns kallare än på det friska benet. Bara några timmars fördröjning till sjukhus kan försämra chanserna till bra behandling. Ett stopp i en pulsåder som går till ett ben kan bero på en propp som kommer med blodet från exempelvis hjärtat. Det kan även bero på att det blir stopp i en gammal förträngning i ett blodkärl. Med rätt behandling tillräckligt snabbt kan ofta blodflödet återställas så att benet och foten kan räddas.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Vänd dig till din vårdcentral om du har symtom på Kärlkramp i benen. Sjukdomen är viktig att behandla eftersom risken är stor för hjärtinfarkt och stroke.
Akutmottagning

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Hos läkaren får du berätta om hur besvären började, om du har några andra sjukdomar och vilka mediciner du eventuellt använder. Läkaren gör en kroppsundersökning och kontrollerar särskilt blodcirkulationen genom att lyssna på hjärtat och ta pulsen på flera olika ställen. Genom att lyssna över blodkärlen på vissa ställen kan läkaren ibland upptäcka förträngningar som ger upphov till speciella blåsljud. Vid förträngning i benartärerna känns ofta heller ingen puls i knävecket eller på foten - ibland inte ens i ljumsken.

En EKG-undersökning görs ofta för att kontrollera hjärtat. Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar och kontrollera halterna av blodfetter och blodsocker. Det visar om diabetes ligger bakom kärlsjukdomen.

Blodtrycket vid ankeln ger oftast besked

Blodtrycket mäts på överarmen, men även på underbenet, precis ovanför fotleden. I stället för att lyssna med stetoskopet använder läkaren en så kallad doppler-apparat med ultraljud. Vanligtvis är blodtrycket i underbenet lika högt som i armen. Är blodtrycket klart lägre i ankeln än i armen tyder det på att det finns en kärlförträngning i benet. Även hos personer utan kärlkrampssmärtor i benen är ett sådant förhållande en stark markör för allmän åderförkalkning i kärlsystemet och därmed en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

På specialistklinik har du även möjlighet att få blodtrycket mätt i stortån.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du röker är den allra viktigaste delen av behandlingen att sluta röka. Kan du inte sluta på egen hand kan du få hjälp av sjukvården. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan du komma med i en sluta röka-grupp.

Ett alternativ är Sluta-Röka-Linjen som du kan nå både via telefon och via nätet.

Gångträning på egen hand är effektiv behandling

Träning i form av promenader är också viktigt. Har du kärlkramp i hjärtat får du rådet av läkaren att vila så fort det gör ont i bröstet. Med benen är det tvärtom. När du får ont ska du försöka gå en bit till innan du vilar. Helst ska du promenera en halvtimme minst tre gånger i veckan. Ju mer du går desto bättre är det. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna. Regelbunden träning under ett halvår ökar sträckan du kan gå betydligt jämfört med om du inte tränar. Om du har kärlkramp både i hjärtat och i benen är det besvären från hjärtat som får avgöra hur mycket du orkar. Nyttan är bäst dokumenterad om träningen sker i organiserad form med handledning, av exempelvis en sjukgymnast.

Det är oklart varför träning hjälper. Blodflödet tycks inte förbättras direkt, men på sikt kan det bildas nya blodkärl som leder blodet förbi det förträngda blodkärlet. Det finns även teorier om att muskelcellerna tränas i att utnyttja det blodflöde som ändå finns på ett bättre sätt. Kanske beror förbättringen på att hjärtats pumpfunktion förbättras. Även träning av armarna tycks ha en liknande effekt.

Sjukdomen drabbar huvudsakligen äldre människor som redan har en sjukdom som kan försvåra träning, till exempel ledsjukdom, balansproblem, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Vissa klarar ändå att träna på exempelvis en motionscykel och lite träning är bättre än ingen alls.

Läkemedel om inte rökstopp och gångträning hjälper

En medicin, Pletal, som innehåller cilostazol kan göra att du kan gå något längre utan att få ont. Medicinen verkar dels genom att vidga blodkärlen lite grann, dels genom att påverka blodplättarna i blodet så att de klumpar ihop sig mindre. Det är en måttlig effekt, gångsträckan kan öka med omkring femtio meter.

Du kan ha nytta av medicinen om rökstopp och gångträning inte hjälper och om du får smärta i benen redan efter en kortare sträcka. Mot smärta i vila är medicinen däremot inte lämplig.

Viktigt att sköta om sin diabetes

Om du har diabetes är det viktigt att sköta den på bästa sätt. Troligen kan du förebygga försämrad blodcirkulation om du får behandling mot högt blodtryck, kolesterolsänkande och läkemedel som förebygger blodpropp om det behövs.

Förebygg sår på fötterna

Om du har dålig cirkulation i pulsådrorna bör du undvika att få sår på fötterna. Det gäller särskilt om du har diabetes. Sår kan nämligen infekteras och leda till kallbrand. Bra fotvård kan däremot minska antalet amputationer bland personer med diabetes.

  • Inspektera fötterna dagligen för att upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader. Med hjälp av en liten spegel kan du se hela foten.
  • Tvätta fötterna regelbundet i ljummet vatten. Torka särskilt noga mellan tårna. Använd en mjuk handduk.
  • Smörj in med fuktighetsbevarande kräm vid torr och sprucken hud.
  • Byt strumpor varje dag. Det är bra att vända sömmarna utåt och använda strumpor som inte är så täta.
  • Skär eller klipp aldrig förhårdnader. Använd fotfil av sandpapper.
  • Klipp naglarna rakt över och inte för kort. Fila ner kanterna med en nagelfil om de känns vassa.
  • Vid problem kan du rådfråga distriktssköterskan eller professionell fotvårdare. Ibland behövs specialskor från en ortopedteknisk avdelning.

Vilken mat är lämplig?

Det finns inga vetenskapliga bevis för vilken kost som är bäst vid åderförfettning i benen. Därför kan kostråden vara olika beroende på vem du frågar. Men följande råd är många experter ense om:

  • Använd vatten eller lättöl som huvudsaklig dryck.
  • Ät fisk, gärna fet, minst två gånger i veckan.
  • Ät mer av magert kött, frukt, rotfrukter och grönsaker.
  • Ät mindre av socker, mejeriprodukter och hårda matfetter.

Förebyggande läkemedel ges mest för hjärtats skull

Kärlkramp i benen i sig kan inte behandlas med läkemedel. Däremot brukar du få vissa läkemedel för att minska följderna av samma kärlsjukdom i andra delar av kroppen. Har du kärlförträngningar i benartärerna har du nämligen oftast samma sak i övriga delar av kroppen, inklusive hjärtat. Det kan du ha utan att du känner av det. Vanliga läkemedel som du kan få är:

  • Acetylsalicylsyra. Läkemedel med acetylsalicylsyra minskar risken för blodproppar i hjärtats kranskärl, hjärtinfarkt, men även stroke genom att blodplättarna inte klibbar ihop lika lätt. Exempel på sådan medicin är Trombyl.
  • Blodfettsänkare, statiner, är läkemedel som sänker kolesterolet i blodet, minskar försämring av åderförfettning och därmed risken att råka ut för hjärtinfarkt och stroke. Exempel på sådana mediciner är Simvastatin och Lipitor.
  • Blodtryckssänkande läkemedel. Många med försämrad blodcirkulation i benen har också högt blodtryck. Genom att sänka blodtrycket bromsas processen med åderförfettning i kroppens blodkärl och därmed minskar risken för hjärtinfarkt och stroke även om det på kortare sikt ibland kan minska blodflödet i benen.

När behöver du få vård hos en specialist?

De flesta med dålig blodcirkulation i benen kan få hjälp av en allmänläkare på en vårdcentral. Om du har svåra smärtor när du vilar och sår som inte läker, kan läkaren skriva en remiss till en kärlkirurgisk specialist som bedömer om det är lämpligt att operera. 

Även vid kärlkramp i benen som starkt begränsar livsföringen och är invalidiserande, kan läkaren remittera till en kärlspecialist. 

Olika operationer

Vid en bypass-operation syr kirurgen in ett nytt kärl som för blodet förbi hindret i det förträngda kärlet. Till det nya kärlet används konstmaterial eller en blodåder, ven, från någon annan del av kroppen. Ibland räcker det att rensa ut de inlagrade förträngningarna, så kallad endartärektomi.

Kirurgen kan också göra en ballongvidgning av en förträngning på liknande sätt som i hjärtats kranskärl. Tekniken kallas PTA, perkutan transluminal angioplastik. En tunn kateter, plastslang, förs in via ljumsken till det förträngda området. Där blåser en ballong på kateterns spets upp sig och förträngningen vidgas. För att motverka en ny förträngning sätter kirurgen ofta in en så kallad stent. Stenten är ett fint rör av metallnät som trycks på plats med ballongen.

Vid måttliga besvär av kärlkramp i benen görs som regel inga kärlkirurgiska ingrepp, men vid mer invalidiserande besvär som starkt påverkar livskvaliteten kan de övervägas. Vanligast görs de om du har vilosmärtor, svårläkta sår eller så kallad kritisk syrebrist med risk för kallbrand. 

Hur länge varar förbättringen efter ett ingrepp? 

Förträngningar i benens pulsådror kan sitta i bäckenartärerna, i låret eller nedanför knäet. Ju längre upp i kroppen stoppet sitter, desto bättre resultat ger ingreppen. Nio av tio som opererats i bäckenet är fortfarande bättre efter fem år. Av dem som opererades nedanför knäet är fyra av tio bättre efter lika lång tid. Anledning till detta faktum är sannolikt att det högre blodflödet i kärlen ovanför ljumsken gör att åtgärderna där får bättre effekt.

Stopp i blodflödet måste åtgärdas snabbt

Om det har blivit ett plötsligt stopp i blodflödet till något av benen måste du snabbt få behandling på sjukhus. Benet kan räddas om blodflödet återställs inom cirka sex timmar. Är det en propp som har fastnat i en kärlförgrening, kan den ofta tas bort genom att en ballongkateter förs in via ljumsken till blodkärlet. Spetsen med den hopfallna lilla ballongen förs förbi hindret, ballongen fylls och när katetern dras tillbaka kan kirurgen rensa bort proppen från blodkärlet. Om det har blivit stopp i en gammal förträngning krävs ett mer omfattande kärlkirurgiskt ingrepp.

Har stoppet uppkommit något mindre akut används ibland blodproppsupplösande medicin som ges med kateter direkt i den aktuella pulsådern. Detta kallas trombolys, en teknik som ibland också används vid hjärtinfarkt.

Amputation kan vara en lösning när sjukdomen gått långt 

Många som får veta att de har åderförfettning i benen undrar om det kan leda till kallbrand och amputation. De allra flesta behöver inte oroa sig för det. Risken är liten, särskilt om du slutar röka. 

Men ibland har sjukdomen gått så långt att det inte går att göra en bypass-operation eller ballongvidgning. Har man till exempel svåra smärtor, långvariga fotsår som inte läker eller början till kallbrand kan situationen bli mycket bättre efter en amputation.

En amputation kan omfatta en tå, flera tår eller hälften av foten. Oftast görs amputationen på underbenet en bit under knäet så operationssåret ska kunna läka bra. Därmed kan benet lättare passa i en underbensprotes.

Efter en amputation av underbenet hjälper sjukgymnast och ortopedtekniker till med inpassning av protes och gångträning. Om man kunde gå själv före amputationen är det oftast möjligt att lära sig att gå med protes. 

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Rätt till information

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Vad beror kärlkramp i benen på?

Vad beror kärlkramp i benen på?

Kärlkramp i benen beror på förträngningar i pulsådrorna. Förträngningarna orsakas oftast av åderförfettning som innebär att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på insidan av blodkärlen under en längre tid. Det gör att blodet får svårare att passera.

När förträngningarna i pulsådrorna, som även kallas artärerna, blir så stora att de inte längre kan transportera tillräckligt med syre till cellerna bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna. Det gör att du får krampartad smärta vid ansträngning – kärlkramp i benen. Andra symtom kan vara plötslig svaghet eller trötthet i benmusklerna.

Förträngningar kan också bero på en inflammation

Det finns en typ av förträngningar i benens pulsådror som inte beror på åderförfettning. Sjukdomen heter Buergers sjukdom, och är ganska ovanlig i Sverige. Den beror på en inflammation i kärlväggen på avgränsade områden i armar och ben och är vanligast hos storrökande män under 45 år. Läkarna vet inte exakt hur den uppstår, men klart är att sjukdomen är kopplad till tobaksrökning. Den enda behandling som finns är att sluta röka. Då brukar inflammationen i kärlen klinga av ganska snabbt. Om man inte slutar röka kan det bli helt stopp i blodkärlen så att man får kallbrand och tvingas amputera.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Kärlkrampen i benen kan ofta förbättras genom träning, i första hand promenader. Det är inte farligt att få ont i benen, så du kan gärna pressa dig lite över smärtgränsen.

Ibland kan besvären lindras något av ett nytt läkemedel, men du kan ändå behöva smärtstillande. Med hjälp av viss förebyggande behandling går det att hindra att åderförfettningen förvärras i andra delar av kroppen och eventuellt också i benen.

Åderförfettning i benen är nämligen en stark varningssignal om att andra pulsådror i kroppen oftast också är påverkade, till exempel i hjärtat eller hjärnan. Därför är det viktigt att försöka förebygga att du får fler komplikationer, som hjärtinfarkt eller stroke. Det görs dels med läkemedel, dels genom att sluta röka och vid behov ändra andra levnadsvanor.

Rökning är den i särklass största riskfaktorn för kärlkramp i benen. Dessutom bör du motionera regelbundet med till exempel promenader flera gånger i veckan, äta allsidig och lämplig kost och undvika att bli överviktig.

Utöver rökning är diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och fetma andra riskfaktorer för kärlkramp i benen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Kropp med artärer och vener

    Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen. I navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren.

Åderförfettning i kroppens pulsådror, som även kallas åderförkalkning eller ateroskleros, är en av de vanligaste och allvarligaste folksjukdomarna. Åderförfettning gör att blodkärlet blir trängre så att blodet får svårt att passera. Det blir en förträngning som kan leda till kärlkramp, det vill säga en minskning av blodflödet som ger syrebrist i musklerna.

Om förträngningen sitter i hjärtats kranskärl kan den orsaka kärlkramp, angina pectoris, och hjärtinfarkt. Drabbar den hjärnans kärl kan du få stroke. 

Blodet ger näring och syre till benens muskler

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen just framför ryggraden. När den når navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren. Huvudkärlen i benen fortsätter ner i knävecken, vidare bakom de inre fotknölarna och sedan ut i foten. På fotens ovansida finns en ytligare pulsåder där de som har bra blodcirkulation i benen kan känna pulsen med fingrarna. Blodet förser cellerna i benen med syre och näring, och transporterar bort slaggprodukter.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Buergers sjukdom

Buergers sjukdom beror på en inflammation i kärlväggen på avgränsade områden i armar och ben och är vanligast hos unga storrökande män. Läkarna vet inte exakt hur den uppstår, men klart är att sjukdomen är kopplad till tobaksrökning.

Nästan alla som drabbas röker mycket och den enda behandling som finns är att sluta röka. Då brukar inflammationen i kärlen klinga av ganska snabbt. Om man inte slutar röka fortsätter sjukdomsprocessen.
Till slut kan det bli helt stopp i blodkärlen så att man får kallbrand och tvingas amputera.

Sluta-röka-linjen

Sluta-röka-linjen är en nationell gratistjänst som drivs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.

Professionella rökavvänjare finns på plats alla vardagar och vissa kvällar. Telefonnumret är 08-840000 och samtalet är gratis.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-08
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Jan Östergren, läkare, specialist i internmedicin och hjärtsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-06-08
Skribent och redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden