Erektionsvårigheter - erektil dysfunktion

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Erektil dysfunktion innebär att man inte kan få stånd, det som också kallas erektion. Erektionen kan störas av flera anledningar eftersom förmågan att få stånd beror på ett samspel mellan känslor, nervsystem, blodkärl, muskler och bindväv.

Om man plötsligt får besvär och det tidigare fungerat bra att få erektion beror det ofta på att man lever under psykiska påfrestningar av något slag. Om besvären kommer gradvis under en längre tid kan det vara tecken på att en sjukdom ligger bakom. Sjukdomar som kan bidra till erektionssvårigheter är till exempel åderförkalkning, högt blodtryck eller diabetes.

De flesta män råkar ut för någon gång och det är vanligare ju äldre man blir. Erektil dysfunktion kallas ibland också för impotens.

Behandling

Innan man söker hjälp kan man pröva att försöka lösa problemet på egen hand. Det hjälper ofta att prata om besvären om man har en partner. Man kan också försöka ändra sina sexvanor för att se om det hjälper.

Tobak och alkohol kan vara en bidragande orsak så det är bra att röka och dricka mindre. Det är också bra att hålla sig i god fysisk form eftersom sex är kroppsligt ansträngande.

Om svårigheterna att få erektion inte går över finns det olika läkemedel som förbättrar erektionen men inte botar själva grunden till besvären. Det finns även kirurgiska åtgärder och hjälpmedel som kan göra att man får tillbaka förmågan att få erektion.

När ska man söka vård?

Om man har haft besvär i mer än ett halvår kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral. Yngre kan kontakta en ungdomsmottagning. Åldergränsen för att kunna gå dit är ofta 23 år, men det kan variera mellan olika mottagningar.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Penis

    När man får stånd fylls svällkropparna i penis med blod.

    Mer information
    Penis med stånd

    När man ser något eller minns något som är sexuellt upphetsande, eller när man blir sexuellt stimulerad, går nervimpulser till penis blodkärl som vidgas och blodflödet ökar kraftigt. De muskler som omger svällkropparnas blodfyllda hålrum slappnar av, vilket tillåter att svällkropparna fylls med blod.

    Penis har tre stycken svällkroppar, två på ovansidan och en på undersidan. Svällkropparna är uppbyggda ungefär som en tvättsvamp och fylls med blod när man blir sexuellt upphetsad och får erektion. Penis blir då större och reser sig.

Oförmåga att få stånd

Erektil dysfunktion innebär att man inte kan få stånd, erektion. Det kallas ibland också för impotens. Orsaker till besvären kan vara att man mår dåligt psykiskt, eller känner sig spänd eller obekväm den sexuella relationen. Om besvären kommer gradvis under en längre tid kan det däremot bero på att en sjukdom ligger bakom.

Att ha svårt att få eller behålla en erektion behöver inte innebär att man har en minskad sexuell lust eller minskad förmåga att få utlösning.

Den sexuella partnerns roll är viktig. Sexuell samvaro upplevs olika av olika personer. Därför är det bra att i första hand prata med om problemet. Ett avspänt och ömt möte kan till stor del kompensera en svag eller sviktande erektion.

Allt vanligare högre upp i åldrarna

De flesta män råkar någon gång ut för att inte kunna få stånd, men för en del kan det bli ett mer uttalat problem. Flera undersökningar har visat att nästan var tjugonde man under femtio år har besvär med erektionen. Efter femtiofem års ålder har drygt hälften åtminstone vissa problem. En fjärdedel av männen över sjuttio år har mer allvarliga besvär. Om man dessutom motionerar sällan eller röker påverkas förmågan till erektion ännu mer.

Vad händer i kroppen vid erektion?

Erektion innebär att penis fylls med blod och blir större och styv. En erektion börjar i hjärnan där ett synintryck, en beröring, en doft eller enbart en minnesbild stimulerar särskilda nervbanor.

När man ser något eller minns något som är sexuellt upphetsande, eller när man blir sexuellt stimulerad, går nervimpulser till blodkärlen i penis som vidgas och blodflödet ökar kraftigt. De muskler som omger svällkropparnas hålrum slappnar av, vilket gör att de kan fyllas med blod. Svällkropparna omges av en hylsa av bindväv, vilken begränsar deras storlek. När hylsan är full kläms också avflödet av blod via venerna av och penis blir inte bara större utan också styv.

Förutom vid sexuell stimulans kan man få stånd omedvetet under sömnen. Erektion kan man ha vid ett flertal tillfällen per natt och ibland även få utlösning. Ofta kan man även ha erektion när man vaknar på morgonen på grund av att en fylld urinblåsa retar nervtrådarna.

… och när den uteblir?

Om stimulansen via nervtrådarna störs eller avtar drar musklerna ihop sig och tillflödet av blod avtar. Svällkropparna minskar i storlek, trycket på bindvävshylsan avtar och blodet rinner ut från penis igen vilket gör att erektionen försvinner. Detta sammansatta samspel mellan känslor, nervsystem, blodkärl, muskler och bindväv gör att erektionen ibland kan vara lättstörd.

Vissa sjukdomar kan göra det svårare att få stånd

Om man är ung och aldrig har kunnat få erektion kan det någon enstaka gång vara en sjukdom som är orsaken. Det kan då röra sig en kärlmissbildning, men detta är mycket ovanligt. Om man är ung ligger den kanske vanligaste orsaken till att inte få erektion på det psykologiska planet, till exempel att man är osäker inför ett samlag.

Om besvär med erektionen kommer plötsligt tyder det ofta på att man lever under psykiska påfrestningar av något slag. Om besvären kommer gradvis under en längre tid kan det däremot bero på att en sjukdom ligger bakom.

Vissa sjukdomar kan bidra till att det blir svårare att få stånd. Det gäller till exempel högt blodtryck, diabetes eller åderförkalkning. Dessa sjukdomar ger vanligtvis symtom också från andra delar av kroppen. Erektionsproblem kan också vara ett tidigt tecken på åderförkalkning.

Om man lider av depression kan man få problem med erektionen. Likadant om man har en neurologisk sjukdom, som till exempel multipel skleros, MS, eller en ryggmärgsskada. Vissa operationer i underlivet kan också skada blodcirkulation och nerver och bidra till impotens. Samma sak gäller även efter strålbehandling.

Om man får besvär med ståndet och samtidigt eller senare får andra symtom bör man söka läkare för en noggrann hälsoundersökning och utreda orsakerna till sina besvär. Men besvären beror oftast inte på någon sjukdom, utan har andra orsaker. Ofta är det flera olika faktorer som samverkar och ger problem.

Tobak, alkohol och läkemedel kan påverka

Eftersom erektion är följden av ett komplext samspel mellan känslor, nervsystem, blodkärl, muskler och bindväv, kan den störas av flera anledningar.

Om blodcirkulationen försämras, till exempel av att man röker, blir förmågan att få erektion sämre. Många läkemedel påverkar blodflödet eller stör nervsignalerna. Exempel på läkemedel som kan påverka blodflödet är vissa blodtrycksmedel, så kallade betablockerare, som är kärlsammandragande. Även en del psykofarmaka, som till exempel bensodiazepiner, samt antidepressiva läkemedel kan påverka förmågan att få erektion genom att de bromsar nervimpulser av olika slag.

Dricker man mycket alkohol under en längre tid kan det försämra nervcellernas funktioner och därmed försämra erektionen. Om man dricker väldigt mycket alkohol vid ett enstaka tillfälle försämrar det också erektionsförmågan.

Stress och pressade förhållanden har betydelse

Trötthet eller stress passar inte heller ihop med sex. Vid sådana tillfällen är det lätt att förmågan att få erektion sviktar. Under andra pressade förhållanden, när man har relationsproblem eller är i kris av något slag, kan sex omedvetet upplevas eller uppfattas som en prestation.

Resultatet blir att man får sämre erektion, ett sämre samlag och ett sämre förhållande till en partner. Detta går då förstås ut över inte bara det sexuella samspelet, utan det riskerar att skada också en relation i övrigt.

Testosteron och erektion

Brist på manligt könshormon, så kallat testosteron, leder inte i första hand till svårigheter att få stånd. Nivån av testosteron varierar kraftigt mellan olika personer och det kan därför vara svårt att bedöma vad en låg mängd testosteron i kroppen leder till.

En onormal sänkning av hormonhalten medför ofta allmän trötthet och sänkt välbefinnande. Då avtar också den sexuella lusten, men svårigheter att få stånd är inte ett tidigt symtom på att testosteronnivåerna börjat sjunka.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Centrum för Andrologi och Sexualmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset har en rådgivningstelefon, 020-120 03 33, med speciellt utbildad personal. Du kan ringa måndag till fredag klockan 10.00-13.00. Du kan även mejla en fråga till sexualmedicinskfraga@karolinska.se.

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Bäst att söka hjälp innan problemet blir för stort

Enstaka tillfällen eller perioder med erektionsproblem är ingen sjukdom eller något att oroa sig för. Exakt hur besvärligt eller hur långvarigt problemet är kan kännas mindre väsentligt ibland. Det räcker att man känner början till oro. Om man har många funderingar och besvären känns jobbiga kan det vara bra att söka hjälp i tid, innan problemet vuxit sig för stort.

Vad kan man göra själv?

Innan man bestämmer sig för att söka hjälp kan det vara värt att fundera på några saker kring besvären. Kanske går det att lösa vissa av problemen på egen hand genom att fundera över följande:

  • Går det att prata om problemet? Ett öppet förhållande till den eller de man har sex med är ett viktigt första steg. Om man pratar om problemet me kan det rent av ibland försvinna eller minska av sig själv.
  • Skulle det fungera bättre med ändrade sexvanor? Man kan till att börja med prova med att noga välja tid och plats för att ha sex. Om man alltid brukar ha sex på kvällen kan man till exempel i stället pröva att ha sex på morgonen. Ett omsorgsfullt förspel är bra, och olika samlagställningar kan påverka erektionen på olika sätt.
  • Finns tillräckligt med utrymme för sex? Om man har möjlighet kan man prova att ge sexlivet mer tid och utrymme. Till exempel småbarnsföräldrar får sällan lugna stunder med varandra. En semester utan barn kan då göra underverk.
  • Kan jag göra någonting för att må bättre i kroppen? Samlag är kroppsligt ansträngande. Om man får sämre kondition och allmän ork, kanske i samband med tillfällig kroppslig sjukdom, kan det bli svårt att genomföra ett samlag. Att försöka hålla kroppen i form genom motion är bra, för då finns det energi över till sex.
  • Hur mycket påverkar min livsstil och hjälper det att ändra den? Viktigt att veta är att tobak och alkohol, och även vissa läkemedel, försämrar förmågan att få stånd. Tobak är till exempel en mycket kraftigt kärlsammandragande drog, vilket försvårar blodtillflödet till penis. Alkohol i sin tur bedövar nervsystemet, så att signalerna som ska ge erektion inte går fram. Om man är rökare eller dricker mycket alkohol och känner att erektionen försämras, är det bäst att kraftigt minska sin konsumtion. Helst bör man sluta helt och det gäller även om man snusar eller använder nikotinplåster. Det kan vara bra att veta att det tar tid innan kroppen återhämtar sig, och man kan behöva ha tålamod innan man märker av någon skillnad. Om man har frågor kring hur hälsa och livsföring påverkar förmågan att få erektion är det bra att prata med sin läkare.

En konkret sak som man kan prova i den intima situationen är att använda en så kallad penisring av gummi för att blodet ska stanna kvar och styvheten bli tillräcklig. Men innan man använder penisringar kan det vara bra att rådfråga en läkare eller någon annan kunnig inom området för att ta reda på orsaken till att det är problem med ståndet. Man bör inte heller använda ringarna mer än 20-30 minuter.

Det går att få hjälp

Om man har haft besvär en längre tid, kanske upp till ett halvår, och det inte gett med sig går det att få hjälp. Det är viktigt att inte ge upp hoppet utan i stället försöka göra något åt saken. Det finns ett flertal mediciner och även kirurgiska åtgärder och hjälpmedel, som gör det möjligt för de allra flesta att få tillbaka förmågan att få erektion.

Vart ska man vända sig?

Man kan börja med att ta kontakt med sin läkare på vårdcentralen. Ungdomsmottagningar finns på de flesta håll och kan vara ett alternativ om man är ung. Urologer och gynekologer, med speciella kunskaper om sexologi, finns tillgängliga utan remiss inom vissa landsting.

Om man tror att symtomet inte är medicinskt utan beror på stress eller konflikter, kan man också ringa till telefonrådgivningen hos Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Telefonnummer finns i kapitlet Mer information.

Samtal viktigt

Det första som görs brukar vara ett inledande samtal kring besvären. Eftersom det kan vara känsligt att tala om sexualitet, är orden ofta känslomässigt laddade. De betyder ofta olika saker för olika människor och vilka förväntningar och krav man har när det gäller sex varierar mycket från person till person.

Därför blir det extra viktigt att man själv och den man träffar har förtroende för varandra. Det är nödvändigt för att kunna föra en tydlig och rak dialog runt känsliga ämnen som sexuella vanor och, kanske ibland tabubelagda, förväntningar och drömmar.

För att nå fram till vad för slags problem man har kan samtalet komma att handla om flera olika saker:

  • Man kan ha sviktande tilltro till sin egen förmåga och vågar inte ens försöka ha sex.
  • Lusten kan svikta, vilket i sin tur kan bero på stress i arbetet eller att man inte tycker sig räcka till för sina närstående. Att man inte har lust kan också bero på sömnstörningar. Detta är vanligt under perioder i livet.
  • Även om man blir sexuellt stimulerad får man kanske inte tillräcklig erektion för att samlaget ska kunna genomföras. Fungerar det vid onani? Vaknar man någon gång med erektion på morgonen? Om man fått stånd, räckte det till att genomföra samlaget?
  • Är problemet att man inte får utlösning så kallad ejakulation? Det är trots allt vanligt att män inte får utlösning vid samlag. Nästan var fjärde man fick det inte vid senaste tillfället.

Information och råd kan räcka långt

Att bara få tala ut om besväret kan ge lindring, liksom vetskapen om att hjälp finns att få. Att ingående få prata om sina sexuella problem kan vara till stor hjälp. Ibland kan man ha felaktiga krav på sin erektion eller för stora förväntningar, och med bättre kunskap om hur kroppen fungerar kan man få det sexuella samlivet att fungera igen. Om svåra psykologiska problem verkar ligga bakom besvären kan man ibland behöva gå igenom en mer omfattande terapi som innebär samtal med psykolog eller psykiatriker.

Kroppsundersökning, mätning och provtagning

Efter samtalet kan det bli aktuellt med en vanlig hälsoundersökning. Ofta ingår det då att en läkare känner igenom de yttre könsdelarna, det vill säga penis och pung. Mätning av blodtryck och några vanliga blodprover kan också ingå i undersökningen.

Om man har mer sammansatta besvär, till exempel efter olika operationer eller då tillgängliga läkemedel inte fungerat, finns det sätt att mäta både blodflöde och grad av erektion i penis.

Läkemedel kan förbättra erektionen

Allt större kunskaper om impotens har vuxit fram och mer verksamma läkemedel har utvecklats. Mer effektiva mediciner, som i första hand förbättrar erektionen men inte botar själva grunden till besvären, har kommit under de senaste åren. Här nedan beskrivs några olika preparat.

Caverject

Caverject innehåller ett ämne, prostaglandin 1 (PGE 1), som finns naturligt i kroppen. Ämnet gör så att muskulaturen i blodkärlens väggar slappnar av, och man kan då få stånd. Medlet injiceras i svällkropparna genom en tunn nål, och ger en direkt stimulering på platsen. Man får erektion utan att det krävs sexuell stimulering eftersom preparatet är kraftfullt.

Medlet kan ge effekt även vid dålig blodcirkulation, eller vid svåra nervskador. Förutom visst obehag vid injektionen kan man i mycket sällsynta fall få förlängd erektion under flera timmar, vilket kan skada penis om inte behandling sätts in i tid. Behandlingen går ut på att kyla ned penis med en isblåsa, för att få blodet att dra sig tillbaka. Det går också att spruta in kärlsammandragande medel, eller helt enkelt tappa ut blod ur svällkropparna med hjälp av en kanyl.

Bondil

Bondil är ett litet stift av vax, som man för in i urinröret. Det innehåller också prostaglandin. Medlet tränger då genom urinrörets slemhinna och ut i de omgivande svällkropparna. Effekten blir i allmänhet inte lika bra som vid injektion, men man slipper injektionssprutan. Risken för biverkan i form av förlängd erektion är praktiskt taget noll när det gäller Bondil. istället kan man uppleva en obehagskänsla i urinröret, vilket gör att inte preparatet passar för alla.

Viagra, Cialis och Levitra

Det här är en grupp med kärlvidgande läkemedel. Skillnaden mellan de olika preparaten är hur snabbt de börjar verka och hur länge de verkar. De har också delvis olika biverkningar.

Vilket medel man föredrar varierar från person till person, så det kan vara bra att pröva sig fram om man inte är nöjd med effekten.

Läkemedlen tas som tabletter och hämmar ett särskilt enzym i kroppen, vilket leder till att blodflödet till penis ökar och att svällkropparna kan fyllas med blod. När de sväller styvnar penis. Medlen ger inte erektion, men underlättar erektion om man blir sexuellt upphetsad.

Viktigt att veta!

I viss mån kan Viagra, Cialis och Levitra bidra till att andra blodkärl i kroppen också vidgas, vilket kan sänka blodtrycket. Man ska inte kombinera något av dessa läkemedel med mediciner av typen nitroglycerin, som används mot kärlkramp. Då kan blodtryckssänkningen bli så kraftig att blodflödet till hjärtat minskar och resultatet bli en hjärtinfarkt.

Eftersom läkemedlen finns kvar i kroppen en tid kan det också vara farligt att ta nitroglycerin en tid efter intaget av dessa läkemedel mot impotens. I övrigt har få biverkningar rapporterats, däribland främst yrsel och rodnad.

Viagra, Cialis och Levitra är undantagna från läkemedelsrabatten. Det krävs recept för att få dem, men man får betala hela summan själv.

Att köpa läkemedlen på internet

Det är viktigt att veta att handeln med den här typen av läkemedel via internet inte är seriös. Förutom att det kan vara ekonomiskt vanskligt att köpa något över nätet som har en okänd avsändare, är läkemedlen ibland förfalskade eller helt verkningslösa. Man riskerar också att få betala mer för ett läkemedel än man skulle få göra i Sverige och att helt enkelt inte få något läkemedel alls. Läkemedlen kan till och med vara skadliga för hälsan.

Att resa mellan länder och ta med sig receptbelagda läkemedel är helt lagligt, men för att undvika att läkemedlet beslagtas i tullen kan det vara bra att ha med sig förpackningen med den påklistrade etiketten. Om den saknas kan man ha med ett läkarintyg istället.

Inom EU får man också skicka receptbelagda medel om man har recept. Utanför EU får man inte hämta sina piller utan särskilt importtillstånd. Vissa företag som säljer läkemedel via internet påstår att de utfärdar recept över nätet, vilket inte är en seriös verksamhet. Innan en läkare skriver ut ett recept görs en bedömning av den åkomma man har och om läkemedel är rätt val av behandling. Läkaren bedömer också vilket läkemedel som är det rätta och vilken dos man ska ta.

Vakuumpump kan också hjälpa

För att förbättra möjligheterna för blodet att flöda till penis kan man också använda en vakuumpump. Penis förs in i en plastcylinder som är ansluten till en liten sugpump. När luften sugs ur röret flödar blod ut i penis, som växer i storlek. När penis har fyllts färdigt är erektionen ett faktum. Effekten förstärks av att man avslutar pumpbehandlingen med att sätta på en pubisring runt penisroten för att ytterligare minska avflödet. Vakuumpumpar säljs bland annat via internet, postorder och i sjukvårdsaffärer. Man kan också få en vakuumpump rekommenderad av en läkare.

Penisimplantat

Om man inte kan få igång sin erektion själv med läkemedel eller med speciella hjälpmedel kan vätskefyllda cylindrar av silikon, så kallade penisimplantat, opereras in i penis. Man kan då få tillräcklig erektion för att kunna ha sex. Men det här är en åtgärd som blir alltmer ovanlig.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Prata i första hand med husläkaren på din vårdcentral. Det kan kännas obekvämt, men försök ändå att sätta ord på vad du känner. Att få tala ut om problemen kan kännas som en lättnad.

Din läkare kan sedan skicka dig vidare till en specialist.

Karolinska Universitetssjukhuset finns en specialiserad mottagning för sexualmedicinska problem, Centrum för andrologi och sexualmedicin. Du kan få remiss av din läkare, eller vända dig direkt dit om du har frågor.
Gynekologmottagning, Ungdomsmottagning

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

 
Fäll ihop

Mer information

Mer information

RFSU

RFSU har länge arbetat med sexuell upplysning bland annat per telefon och numera också via Internet. Förutom upplysningar och behandlingssamtal, förmedlar de också hjälpmedel, som till exempel erektionspumpar. Samtal tas emot från hela landet. Telefonnumret är 08-692 07 00.

Läkemedelsverket

Svenska läkemedelsverket har gett ut rekommendationer angående behandling av impotens.

Rapporter från SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har till uppgift att kritiskt granska de metoder som används inom vården och göra en objektiv utvärdering av deras kostnader, risker och nytta.

SBU Alert är ett system för att identifiera och tidigt bedöma nya metoder. Alert-rapporterna drivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet. I dessa rapporter beskrivs kortfattat de nya metoderna och deras förväntade effekter.

Här kan man till exempel läsa om testosteronbehandling av män vid åldersrelaterad hormonbrist. Det finns även en utvärdering av läkemedel vid impotens, till exempel Viagra.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-05-05
Redaktör:

Johan Nilsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennie Hammarstedt, specialistsjuksköterska och auktoriserad klinisk sexolog

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2014-05-05
Skribent:
Katja Öster, webbredaktör, 1177 Vårdguiden
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden
Granskare:
Stefan Arver, androlog, Karolinska Universitetssjukhuset